Furulund Àr en mindre ort i SkÄne som stÄr för en stor förÀndring nÀr orten fÄr en tÄgstation..

Denna uppsats syftar till att belysa hur lÀrare som undervisar döva pÄ gymnasienivÄ arbetar med sin tvÄsprÄkiga undervisning. VÄr forskningsfrÄga har varit ?Hur arbetar lÀrare med planering av sin tvÄsprÄkiga undervisning ? utifrÄn vad som anges i styrdokument - inom svenskÀmnet pÄ gymnasienivÄ??.Vi har antagit att lÀrare anvÀnder styrdokument i och med planeringen. De styrdokument som finns avsedda för dessa lÀrare Àr LÀroplan för de frivilliga skolformerna 1994 och kursplan Svenska för döva. Styrdokumenten talar om lÀrares ansvar och skyldigheter.

Denna uppsats belyser bakgrunden till det relationella uppdraget i Lgr11:s vÀrdegrund och den kunskapssyn den bygger pÄ. Vidare berörs de filosofiska utgÄngspunkterna för ett relationellt synsÀtt, nÄgra utvecklingspsykologiska aspekter samt hur ÀmneslÀrares professionalism definieras med en relationell syn pÄ lÀrande och utveckling. Syftet med uppsatsen Àr att studera hur de relationella intentionerna bedrivs och förstÄs i skolan. Efter observationer av klassrumsundervisning och intervjuer av ÀmneslÀrare pÄ en 7-9 skola, framtrÀder olika hinder och möjligheter i arbetet med det relationella uppdraget pÄ den studerade fallskolan. Det finns i studien en ansats av att nÀrma de specialpedagogiska strÀvandena med allmÀnpedagogikens, sÄ att arbetet för elever i svÄrighet genomsyrar all undervisning i skolan..

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien var att undersöka hur idrottslÀrare inkluderar elever med funktionshinder i sin undervisning utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv. Jag har Àven lagt fokus pÄ Aaron Antonovskys begrepp KASAM ? kÀnslan av sammanhang ? för att kunna bredda min förstÄelse för en idrottslÀrares tankar kring sin undervisning. Jag vill lyfta fram idrottslÀrarens röst och kÀnsla i att undervisa olika elever med olika funktionshinder. Studien utgÄr frÄn frÄgestÀllningen;Vilka faktorer möjliggör för en inkluderande undervisning för elever med funktionshinder i Àmnet idrott och hÀlsa? MetodStudien bestod av sex stycken kvalitativa djupintervjuer med idrottslÀrare som undervisar elever i olika Äldrar samt pÄ olika skolor.

Tanken bakom detta examensarbete var att framstÀlla ett laborativt lÀromedel i matematik för utomhusmiljö som ska upplevas som motivationshöjande och lustfyllt för eleverna. LÀromedlet Àr upplagt i lektionsplaneringar som Àr förankrade i lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (1994), i kursplanen för matematik samt i de sex aspekterna pÄ lÀrande ur sociokulturellt perspektiv som Dysthe (2003) skriver om. Vi har arbetat fram ett material som innefattar rumsuppfattning och mÀtning eftersom dessa passar utmÀrkt att genomföra i utemiljö. Idéerna till lektionsplaneringarna Àr utifrÄn oss sjÀlva men inspiration frÄn tidigare kurser, kurslitteratur och VFU-platser gÄr inte att frÄnse. UpplÀgget pÄ lektionerna Àr utifrÄn Lindström och Pennlerts (2003) modell, dÀr flera didaktiska frÄgestÀllningar tas i beaktning.

Studiens syfte var att undersöka hur nÄgra lÀrare inom matematik och naturorienterande Àmnen (NO) anvÀnder sig av IT i sin undervisning i Är 7 - 9, deras motiv till anvÀndandet av IT som undervisningsverktyg samt om det fanns nÄgot som de upplevde begrÀnsade eller pÄ annat sÀtt pÄverkade deras anvÀndning av IT.Intervjuer gjordes med fyra lÀrare frÄn tvÄ olika skolor. Hur ofta lÀrarna anvÀnde sig av IT i sin undervisning skiftade beroende pÄ Àmne. Vanligast var anvÀndningen inom NO-Àmnena. LÀrarna anvÀnde IT för att introducera ett arbetsomrÄde, att söka information pÄ Internet, att illustrera nÄgot med hjÀlp av en film eller att sjÀlva filma ett hÀndelseförlopp. De kunde ocksÄ skapa minnesanteckningar under lektionen samt samtala och resonera med eleverna om den internetinformation som de funnit.

AbstractUr ett elevperspektiv belyser uppsatsen frÄgan vad en ?bra? lÀrare Àr. Elevers Äsikter placeras in i tre större teman; pedagogisk förmÄga, social förmÄga samt ledarskap. Korrelation mellanvad elever anser viktigt och vad elever anser möta utforskas ocksÄ. Detta görs via en kvantitativ enkÀtundersökning.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med uppsatsen Àr att studera lÀrares attityder till skrivregler, undervisningen om skrivregler och mÄlen i kursplanen som rör skrivregler. Jag har ocksÄ analyserat resultatet pÄ Àmnesprovet i syfte att utforska samband mellan lÀrares attityder till sin utbildning, undervisningens innehÄll och elevers resultat. Specifikt vill jag ta reda pÄ vad fem lÀrare har för uppfattning om sin undervisning i skrivregler och elevernas resultat i stavning och interpunktionsmomentet pÄ nationella Àmnesprovet i Äk3.Hur ser lÀrare pÄ sin egen utbildning i skrivregler?Vad berÀttar lÀrare om undervisningen i svenska i allmÀnhet och utifrÄn aspekterna formella och funktionella moment i undervisningen?Vad berÀttar lÀrare vars elever gjort proven angÄende elevernas resultat i relation till sin undervisning i skrivregler?Metod Jag har anvÀnt kvalitativa samtalsintervjuer för att samla in mina data. Fem svensklÀrare med olika yrkeserfarenhet i Äk3 pÄ fyra olika skolor har intervjuats.

Syftet med detta arbete Àr att fÄ insyn och ökad kunskap pÄ hur pedagogerna pÄ en utvald förskola arbetar med skönlitteratur. Skönlitteratur Àr ett pedagogiskt hjÀlpmedel som sÀtter igÄng barns kreativitet och tankar. I min undersökning har jag anvÀnt mig av den kvalitativa intervjun som metod och intervjuat fyra pedagoger som arbetar pÄ en mÄngkulturell förskola i Malmö. Resultatet av min undersökning visar att pedagogerna pÄ förskolan anvÀnder skönlitteratur dagligen i sin undervisning. De planerar sin undervisning och utför den med olika didaktiska, sprÄkfrÀmjande hjÀlpmedel.

This essay is about how and why teachers use fiction litterature as a teaching method. It®s based on a study among eight teachers in year 4-6 at a school in Mariehamn in the Åland Islands. The results show the high importance of using fiction litterature in education. Fiction literature is highly valued in all subjects as it stimulates the students development of language, empathy and fantasy. The curriculum®s aim of using fiction litterature is to stimulate the pleasure of reading.

Syftet med studien Àr att fÄ en fördjupad kunskap i hur specialpedagoger ser pÄ sin roll som kvalificerade samtalspartners i pedagogisk kollegial handledning.Studien tar sin utgÄngspunkt i ett kommunikations- och sociokulturellt perspektiv. Vi har valt Dewey som teoretisk utgÄngspunkt dÄ hans teorier kring lÀrande och interaktion har relevans till vÄrt problemomrÄde. Vi vÀljer ocksÄ att luta oss mot Hatties forskning dÀr han fokuserar pÄ synligt lÀrande och kollegial utveckling.Studien vilar pÄ en hermeneutisk forskningsansats och Àr genomförd som en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer av sex yrkesverksamma specialpedagoger i olika kommuner och skolstadier.Studien ger en samstÀmmig bild av den kollegiala pedagogiska handledningens möjligheter till utveckling och lÀrande. Den pekar ocksÄ pÄ att pedagogisk kollegial handledning kan vara ett kompetenshöjande verktyg att anvÀnda sig av i den vardagliga praktiken i det systematiska kvalitetsarbetet. Det fanns en enighet om vikten av struktur och en kvalificerad samtalspartner som ledare.

Denna uppsats syftar till att undersöka om och hur undervisning Àr anpassad eller differentierad baserat pÄ antagandet att elever Àr varierade och lÀr pÄ olika sÀtt samt hur lÀrares praktik förhÄller sig till samtida forskning pÄ omrÄdet. Uppsatsen undersöker vidare huruvida specifika anpassningar relaterar till ökad delaktighet hos elever.Metoden för uppsatsen Àr en observationsstudie med fenomenologisk ansats. Den innefattar 30 olika lÀrare under 30 lektioner pÄ en gymnasieskola i Sverige, dÀr majoriteten av eleverna har en diagnos inom neuropsykiatriska spektrumet. Materialet bearbetades kvantitativt i SPSSStudien visar att sambandet mellan olika anpassningar och dess koppling mot delaktighet Àr komplext och pÄverkas av ett antal olika faktorer och förutsÀttningar. Det framgÄr att lÀrare i högre grad anvÀnder sig av vissa anpassningsformer och att andra förekommer mer sÀllan.

Under vÄr skolförlagda utbildning har vi varit pÄ olika skolor, dÀr vi sett att lÀrarnas undervisning varierade stort i dessa skolor. Vi undrar varför det Àr sÄ mycket Àmnesstrukturerad undervisning ute pÄ skolorna och varför inte lÀrarna undervisar mer Àmnesintegrerat nÀr vi ser att det finns möjligheter till detta. En av de viktigaste uppgifterna som verksamma lÀrare bör ha, Àr att ge eleverna möjligheter till överblick och sammanhang mellan Àmnen. Syftet med vÄr studie var att undersöka varför lÀrarna integrerar och varför inte lÀrarna integrerar i skolorna. VÄr undersökning grundar sig pÄ telefonintervjuer med 25 lÀrare frÄn tvÄ kommuner.VÄr studie visar att lÀrarna integrerar Àmnena för att eleverna ska förstÄ samband och se helheter.

VÄrt övergripande syfte med denna undersökning Àr att finna ut i vilket syfte lÀrare anvÀnder drama i sin undervisning och hur de uppnÄr dessa. Vi har genom vÄr litteraturstudie dragit slutsatserna att drama Àr ett gott instrument för att skapa en sammanhÄllning i klassen, ett instrument för inlÀrning som ocksÄ i förlÀngningen skapar en trygghet i gruppen och en stÀrkt sjÀlvkÀnsla hos den enskilda eleven. Drama tydliggör ocksÄ för eleven skeenden inom historien sÄvÀl som samhÀllskunskapen som annars kan vara svÄra att förstÄ och arbeta kring. Genom att intervjua Ätta lÀrare som arbetar med drama i sin undervisning kom vi fram till att drama Àr ett ypperligt instrument att anvÀnda som komplement till den traditionella undervisningen..

Swedish government aid is divided into three main themes: democracy and human rights, the environment and climate, and gender equality and women's role in development. These three themes in aid are considered by the government to be vital in order to fight poverty and create fair and sustainable development. This study will examine two of the four focus areas designated under the theme of "environment and climate". The study observes the relationship between projects in energy and water and how it promotes a sustainable lifestyle. A survey on environmental habits will be conducted.