Det behövs konkreta upplevelser och praktiska tillÀmpningar för att eleverna ska förstÄ den abstrakta matematiken. Syftet med denna studie var att undersöka hur sex lÀrare i Ärskurs 3 och 4, i sydvÀstra Sverige, uppfattar att ett fÀrdigt laborativt material inom tal i brÄkform, vilket representerar de olika faserna - konkret, representativt, abstrakt och ÄterberÀttande, pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning. Resultatet visar pÄ att lÀrarna uppfattar att det fÀrdiga laborativa materialet pÄverkar deras planering, undervisning och bedömning pÄ sÀtt att det ger variation, stöd, elevaktivitet och tid att individualisera. Men samtidigt visar resultatet Àven pÄ att lÀrare i studien uppfattar att materialet behöver utökas med elevinflytande och delaktighet, mer tid till att arbeta med det fÀrdiga laborativa materialet och utökat bedömningsunderlag. Det vi la mÀrke till i uppfattningarna i lÀrarnas svar var att alla saknade kunskap om den representativa fasen och vikten av att ta med alla faserna i arbetet med det fÀrdiga laborativa materialet..

Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare och elever pÄ musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjÀlp av videoobservation som metod har tre lÀrare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgÄngspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lÀrarna anvÀnder sig av ett flertal olika kommunikationssÀtt i sin undervisning. KommunikationssÀtten Àr instruerande, frÄgestÀllande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssÀtt.

HIV/AIDS Àr en av de största epidemierna i modern tid. Sedan sjukdomen upptÀcktes för 27 Är sedan har den orsakat 25 miljoner mÀnniskors död. Personer med kunskap om HIV-smittvÀgar, preventiva ÄtgÀrder samt utvecklad sjÀlvförmÄga har ofta högre medvetenhet om risker. Syftet med denna studie var att beskriva sjuksköterskans insatser för att förÀndra individers medvetenhet om smittspridning av HIV/AIDS. Metoden som anvÀndes var en litteraturstudie.

I bakgrunden presenteras olika definitioner pÄ vÄra val av begreppen kost, mat och hÀlsa. Andra omrÄden som tas upp Àr hur folkhÀlsan förhÄller sig i Sverige och vad Àmnesintegrerad undervisning kan leda till i utvecklingssyfte för elever. Den nuvarande kursplanen, Lpo 94, och den nya kursplanen, Lgr 11, presenteras för hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa och hur de behandlar kost, mat och hÀlsa. Syftet Àr dels att undersöka hur lÀrare i hem- och konsumentkunskap samt idrott och hÀlsa diskuterar om sin egen och andras undervisning om kost och hÀlsa men ocksÄ undersöka om det finns nÄgot samarbete mellan dessa tvÄ Àmnen. Den metod som anvÀnds för att besvara syftet Àr kvalitativa intervjuer med Ätta verksamma lÀrare, fyra i vartdera Àmne.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad barn i Äldrarna 4 och 5 Är pÄ en förskola har för tankar om anvÀndning av vatten ur perspektivet hÄllbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hÄllbar utveckling som barn pÄ en förskola tar till sig dÄ vi tillsammans genomför övningar inom temat anvÀndning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgÄr jag frÄn de metoder som anvÀnds vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om anvÀndning av vatten utifrÄn de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga dimensionerna av hÄllbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hÄllbar utveckling..

Syftet med uppsatsen Àr att fördjupa kunskaperna inom barnens grovmotoriska utveckling, dÀr litteraturgenomgÄngen lyfter fram miljöns pÄverkan för motorisk utveckling, konsekvenser inom motorisk trÀning samt motorisk utveckling utifrÄn ett holistiskt (utveckling utifrÄn helheten) synsÀtt. Syftet med undersökningen Àr att studera eventuella skillnader och likheter i pedagogers arbete, dÄ vi stÀller icke profilerade pedagoger gentemot pedagoger som arbetar pÄ profilerade förskolor inom friskvÄrd, simning samt idrott. Vi har intervjuat tio pedagoger dÀr undersökningen har handlat om hur pedagogerna ser pÄ grovmotoriken och hur de lÀgger upp verksamheten för att frÀmja barnens grovmotoriska utveckling. Resultatet har visat bland annat att de profilerad pedagogerna har fler planerade lÀrandesituationer som utvecklar barnens grovmotorik och rörelsen har ett större inslag i deras verksamhet..

Det hÀr Àr en undersökning om hur man undervisar och planerar undervisningen för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi pÄ tvÄ skolor pÄ en mindre ort i SkÄne. Genom nio kvalitativa intervjuer kom vi fram till att elever gÀrna gÄr till speciallÀraren för att fÄ enskild undervisning. Skolorna försöker utefter de resurser de fogar över göra sitt bÀsta för att tillgodo se elevernas behov av extra hjÀlp. Arbetslagen ute pÄ skolorna samarbetar och anvÀnder sina olika erfarenheter för att pÄ bÀsta sÀtt undervisa de elever som har lÀs- och skrivsvÄrigheter/dyslexi..

Uppsatsen behandlar ett företags satsning pÄ forskning och utveckling och dess samband med aktieavkastningen. En tidigare studie visar pÄ att ett sÄdant samband existerar. I vÄr studie undersöks den svenska hÀlsovÄrdsbranschen mellan 1997 och 2003. Först analyserades urvalet; karaktÀristiken hos företagen indikerade pÄ ett negativt samband mellan forskning och utveckling och aktieavkastning. Företag inom hÀlsovÄrdsbranschen med stor satsning pÄ forskning och utveckling har sÀmre aktieavkastning Àn företag med lÄg satsning.

Syftet med detta arbete Àr att se hur pedagoger arbetar sprÄkutvecklande med andrasprÄkselever pÄ en mindre skola utan SVA-lÀrare. Integreras andrasprÄksundervisningen eller isoleras den frÄn den övriga verksamheten? Undervisningen mÄste ske i ett för eleven naturligt sammanhang samt ha koppling till elevens förförstÄelse. I kursplanen för svenska som andrasprÄk stÄr det att elever vilka Àr i behov av Àmnet har rÀtt till undervisning. Syftet med svenska som andrasprÄk Àr att eleverna i slutÀndan ska hamna pÄ samma sprÄkliga nivÄ som svensktalande elever.

Storform Ă€r ett viktigt element i varje pianists utveckling. För att kunna nĂ„ en optimal teknik i de olika musikaliska typerna inom storform, som sonater och konserter, mĂ„ste pianisten genomgĂ„ en vĂ€g som Ă€r full med teknisk övning. Övning ger i sin tur en alldeles sĂ€rskild möjlighet att vara reflekterande, samt att Ă€ga sitt lĂ€rande. Det Ă€r en utmanande och livslĂ„ng process att utvecklas som musiker. Faktiska problem med teknisk inlĂ€rning av storform i pianospel Ă€r grundlĂ€ggande i mitt arbete.

Syftet med detta arbete Àr att försöka förbÀttra klassrumsklimatet och ge tjejerna i en klass större utrymme samt bÀttre möjlighet att visa vad de kan genom könsuppdelad undervisning. För att kunna genomföra detta har en klass delats i en tjej-respektive killgrupp. Jag har genomfört detta arbete i en gymnasieklass, tredje Äret pÄ ett yrkesförberedande program. Vidare har jag genomfört intervjuer med dels elever och dels med elevernas ordinarie lÀrare. DÀrtill har jag efter observation besvarat nÄgra frÄgor.

Detta Àr ett arbete som visar utvecklingen hos lÀrare i ett arbetslag som under tvÄ terminer har arbetet med temaenheter i NTA-projektet. NTA, Naturvetenskap och Teknik för Alla, Àr ett projekt som skall locka elever till ett naturvetenskapligt in-tresse. I projektet finns handledning till lÀraren och all materiel som behövs för arbete under tio veckor med en temaenhet. Syftet med arbetet Àr att undersöka vilka förÀndringar som sker inom ett arbetslag nÀr ett nytt koncept tas in i den naturvetenskapliga undervisning. Tidigare forskning visar att framtidens lÀrare mÄste vara flexibla och kunna planera undervisningen efter en mÄlstyrd lÀroplan.

Abstract Examensarbetet handlar om vilka likheter och skillnader det finns mellan Ä ena sidan Maria Montessoris tankar och idéer om miljö och Ä andra sidan hÄllbar utveckling i miljöfrÄgor. Jag har valt att anvÀnda mig av tvÄ Montessoriförskolor men den ena förskolan har Àven en hÄllbar utveckling profilering. Mitt syfte med undersökningen Àr att intervjua personal pÄ förskolorna för att fÄ en uppfattning om det finns nÄgra likheter och skillnader pÄ hur förskolorna arbetar med miljöfrÄgor. Mina frÄgor Àr; Hur behandlas "miljötÀnkandet" i Montessoripedagogikens grundtankar? Varför vÀljer en Montessoriförskola att ha en miljöprofil? Hur prÀglar miljöprofilen arbetet pÄ förskolan? Hur skiljer sig miljötÀnkandet pÄ Montessoriförskolor med respektive utan miljöprofil? Hur delaktiga Àr förÀldrarna i olika stadier för hÄllbar utveckling? Jag har Àven anvÀnt mig av en enkÀt som förÀldrarna pÄ Montessoriförskolan med ?HÄllbar utveckling? utmÀrkelse har besvarat.

Detta arbete behandlar metodmaterial för normkritisk undervisning och vÀrdegrundsarbete. FrÄgestÀllningen Àr huruvida vÀrdegrund och normkritik tenderar att bli negativt normerande nÀr de görs till en specifik undervisningsmetodik. En argumentationsanalys av tvÄ metodmaterial visade att sÄdana tendenser finns, bÄda materialen uppvisade exempel pÄ förmedlande av problematiska normer trots att deras syfte Àr att minska problematiskt normbildning inom skolan. Studien diskuterar problematiken med att dessa material till viss del motsÀger sitt syfte. Den diskuterar Àven svÄrigheten i att tillhandahÄlla specifika metoder nÀr det kommer till normkritik.

Förskolans lÀroplan lyfter fram att ett tematiskt arbetssÀtt Àr en gynnsam undervisningsform för förskolebarns lÀrande. I denna studie undersöks förskolebarn och deras perspektiv pÄ lÀrande genom just denna undervisningsform. Syftet Àr att undersöka lÀrande genom tematisk undervisning hos en grupp 5 och 6-Äringar i förskolan. Undersökningen Àr kvalitativ till följd av att avsikten Àr att fÄ en fördjupad förstÄelse för lÀrande genom tematisk undervisning i förskolan. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien Àr variationsteori utifrÄn ett utvecklingspedagogiskt perspektiv.