Studien syftar till att genom kvalitativa intervjuer och fokusgruppsintervjuer undersöka hur begreppet hÄllbar utveckling tolkas av lÀrare och elever i gymnasieskolan. De frÄgestÀllningar som anvÀnds Àr Vilka miljöpolitiska diskurser gÄr att skönja i de olika tolkningarna av begreppet hÄllbar utveckling? samt Finns det nÄgon dissonans mellan lÀrare och elevers sÀtt att tala om och uppfatta begreppet hÄllbar utveckling? För att svara pÄ frÄgestÀllningarna har den kritiska diskursanalysen anvÀnts som metod och begreppet hÄllbar utveckling som teoretisk inramning. Begreppet hÄllbar utveckling Àr vagt definierat och innehÄller inga tillvÀgagÄngssÀtt som behövs för en hÄllbar utveckling. Innebörden av begreppet ligger snarare i uppfattningen om hur ekonomiska, ekologiska och sociala delar interagerar med varandra och dÀrför Àr det fruktbart att se begreppet som en diskurs.

Enligt kritisk rasteori Àr rasism en struktur som genomsyrar hela samhÀllet och upprÀtthÄlls av vardagsrasism. Föreliggande studie syftar dÀrför till att undersöka vita barns uppfattningar om "ras" i homogent vita förskolor i Sverige samt hur dessa kan pÄverkas genom bilderböcker. "Ras" ses hÀr som en förÀndringsbar social struktur som kategoriserar in (rasifierar) folk utifrÄn fysiska attribut och förestÀllningar om agerande och egenskaper utifrÄn dessa. UtifrÄn fenomenografiskt förhÄllningssÀtt görs studien pÄ 10 barn uppdelade pÄ tvÄ grupper genom att lÀsa sex bilderböcker med rasifierade huvudroller under fyra veckor. De tekniker som anvÀnds Àr fokusgrupp, i form av bokprat, och experimentorienterad bildsprÄksteknik.

Jag har genomfört en studieresa till A.C.E.-Tabor, Danmark, dÀr jag studerat en annorlunda pedagogik, A.C.E. (Accelerated Christian Education), som bygger pÄ individualiserad undervisning med eleven i centrum och dÀr eleven sjÀlv sÀtter sina studiemÄl.Det som sÀrskilt vÀckt mitt intresse Àr att man utgÄr frÄn bibeln i undervisningen och försöker lÀra eleverna efterfölja Jesu karaktÀrsdrag, som avspeglas i undervisningsmaterialet och lÀrarnas förhÄllningssÀtt. Jag har försökt finna idéer och tankar inom pedagogiken som skulle kunna berika vÄr religionsundervisning. För att fÄ en bild av hur religionsundervisningen bedrivs i dagens svenska skolor, har jag anvÀnt mig av en enkÀt, som lÄg- och mellanstadielÀrare fÄtt besvara.Av enkÀten framgÄr det att sÄ gott som alla lÀrare anvÀnder sig av bibeln i undervisningen, frÀmst som uppslagsbok för egen förberedelse och för att visa omfÄng och upplÀggning. Etik och moral anses viktigt, men mÄnga skulle gÀrna ha mer kunskap i ?Àmnet?..

Syftet med studien Àr att konkretisera och anpassa utomhuspedagogik som undervisningsmetod för en F-6 skola. För att besvara syftet med studien undersöktes vad elever och lÀrare skulle vilja göra nÀr de har undervisning utomhus. Undersökningen innefattar Àven hur skolans nÀrmiljö uppfattas och vilka möjligheter den har för undervisning utomhus samt vilka satsningar som skulle behövas för att utomhuspedagogik ska bli ett vardagligt inslag i skolans verksamhet. Tidigare forskning har visat att utomhuspedagogik har positiva effekter pÄ minnet, förstÄelsen, lÀrandet, hÀlsa och förstÄelse för en hÄllbar utveckling. Forskningen har dock visat pÄ en mÀngd hinder för utomhuspedagogik sÄsom administrativa hinder, vÀder, tidsbrist, resurser, rÀdsla, kompetens, materialbrist och lÀmpliga omrÄden dÀr aktiviteterna kan utföras.

Nilsson, Johan (2007) NödvÀndigt men inte tillrÀckligt ? En studie om sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling. [Necessary but not sufficient ? a study about the connections between infrastructure and regional development]D-uppsats 10 poÀng, fördjupningskurs i kulturgeografiHandledare: Bo MalmbergSprÄk: SvenskaKORTFATTAD SAMMANFATTNINGUppsatsens syfte Àr att Äterge diskussionerna kring de pÄstÄdda sambanden mellan infrastruktur och regional utveckling samt att undersöka om sÄdana samband finns. Teorierna grundar sig pÄ konvergens och divergens samt hypoteser kring nÀtverk.

Syftet med vÄr studie Àr att fÄ syn pÄ hur fritidspedagoger uppfattar sin kompetens och arbete med hÄllbar utveckling. Vi inleder vÄrt arbete med en historik om fritidshemmet och hur arbetet med hÄllbar utveckling uppkommit i stort och hur detta Àmne tog plats i lÀroplanen. För att fÄ syn pÄ vÄrt syfte har vi genomfört kvalitativa intervjuer med tre yrkesverksamma fritidspedagoger pÄ tre skolor i en inlandskommun i Norrland. I denna inlandskommun ska alla skolor vara miljöcertifierade inom ramen för Är 2010. Resultaten av intervjuerna visade pÄ att alla fritidshem kÀllsorterar och komposterar men det Àr bara ett fritidshem av tre som har ett aktivt och medvetet arbete inom omrÄdet för hÄllbar utveckling, detta trots att alla skolor i denna kommun skall inneha eller validera upp sitt miljöarbete till en certifiering enligt Skolverkets ?skola för hÄllbar utveckling? eller certifieringen ?Grön Flagg?..

LÀrare i svenska har ett uppdrag att undervisa eleverna i retorik. Med detta uppdrag kommer dock inget om att lÀraren sjÀlv ska tillÀmpa disciplinen. Denna studie undersöker dÀrför om lÀrarna tillÀmpar sina Àmneskunskaper i retorik i sin undervisning. Undersökningen genomfördes genom fallstudier av tre lÀrares lektioner i svenska pÄ gymnasiet. Lektionerna observerades utefter ett observationsschema som lyfter fram specifika delar av retoriken.

SammanfattningSvenska elever visar svaga resultat i algebra jÀmfört med elever i andra lÀnder. Bristande brÄkkunskaper skulle kunna vara en bakomliggande orsak till detta.Syftet med examensarbetet har varit att utifrÄn ett didaktiskt perspektiv studera hur fyra specifika pedagoger introducerar och bedriver sin brÄkundervisning i grundskolan. Min intention har varit att koppla resultatet frÄn min studie till styrdokument och forskning, för att se hur man kan bedriva en god brÄkundervisning som leder till ökad förstÄelse.OmrÄden som behandlas i uppsatsen Àr bland annat laborativ matematik, sprÄk och matematik, vardagsmatematik samt erfarenhetsbaserad undervisning.I genomförandet av studien har jag valt metoden self report. Studien Àr fenomenologisk, vilket innebÀr att man fokuserar mÀnniskors erfarenheter, upplevelser och uppfattningar. Vidare valde jag att fokusera kvalitet snarare Àn kvantitet, det var inte mÀngden informanter som var centralt utan innehÄllet i deras berÀttelser.Resultatet i studien visar att fyra specifika pedagoger med sÀrskilt engagemang hade sÄvÀl varierad som konkret, laborativ samt vardagsförankrad undervisning.

I studien genomförs en analys av begreppet hÄllbar utveckling och dess koppling till de tankar som brukar förknippas med ekologisk modernisering. Vidare beskrivs och diskuteras relationer och samband mellan den hÄllbara utvecklingens tre dimensioner; miljön, ekonomin och det sociala. Arbetet för hÄllbar utveckling pÄ den regionala nivÄn sker utifrÄn nationella ramar men det Àr pÄ den regionala och kommunala nivÄn som ansvaret för initiativtagande och prioriteringar ligger. Det Àr viktigt att ha kunskap om hur begreppet hÄllbar utveckling har kommit till och diskutera vad som menas med begreppet för att förstÄ vad begreppet syftar till och hur det bör tillÀmpas i det regionala utvecklingsarbetet. Med hjÀlp av indikatorer Àr det möjligt att följa och utvÀrdera arbetet för hÄllbar utveckling.

Undervisning om multiplikationstabellen bestÄr frÀmst av lÀrande genom repetition eller strategi. Syftet med litteraturstudien Àr att utifrÄn forskning undersöka och jÀmföra inlÀrning av multiplikationstabellen genom strategi- och repetitionsbaserad undervisning. Studien avgrÀnsas till elever i Ärskurs 1 till 6. Materialet samlades in genom en iterativ sökning pÄ Ätta databaser för vetenskapliga publikationer. Det insamlade materialet bestod av sjutton vetenskapliga publikationer.

Syftet med detta arbete var att studera hemsprÄket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lÀrarens och elevens syn pÄ matematiskt undervisning pÄ modersmÄlet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lÀrare i den mÄngkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen pÄ modersmÄlet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 Àr av stor betydelse för eleverna, dÀr studiehandledningen pÄ modersmÄlet gör att elevernas inlÀrning i bÄde matematik och sprÄk blir starkare.Nyckelord: modersmÄl, studiehandledning, andrasprÄkselever..

Genom en enkÀtundersökning bland lÀrare i grundskolans senare Är undersökte vi i vilken utstrÀckning och hur lÀrare anvÀnder lÀromedel samt hur de anser att de kan möjliggöra elevers lÀrande. Vi kan utifrÄn vÄr undersökning se en marginell skillnad i vilken utstrÀckning lÀrarna anvÀnder lÀroböcker i planeringen av sin undervisning respektive i sin undervisning. De flesta lÀrare vÀljer sjÀlva vilket lÀromedel de vill anvÀnda sig av och en majoritet anser att skolans ekonomi pÄverkar valet..

BakgrundSom lÀrare har vi ett uppdrag i att bedriva en verksamhet och organisera vÄr undervisning sÄ att den anpassas till varje elevs förutsÀttningar och behov. Vi har erfarit att det i mÄnga personalrum uttrycks en frustration över att inte rÀcka till Ät alla elever. Vi upplever att viljan finns men att det ibland Àr svÄrt att se möjligheterna. Hur kan jag utifrÄn mina förutsÀttningar anpassa min undervisning pÄ bÀsta sÀtt sÄ att den innefattar alla eleverna? Detta gjorde att vi började fundera pÄ hur lÀrare tÀnker kring sin verksamhet och den anpassade undervisningen.SyfteSyfte Àr att undersöka hur lÀrare organiserar sin undervisning sÄ att varje elev motiveras och stimuleras att inhÀmta kunskap och hur de aktuella förutsÀttningarna pÄverkar lÀrarnas undervisning.

Hur elever lÀr och vilka de bÀsta förutsÀttningarna för lÀrande skulle kunna vara Àr frÄgor som alltid funnits med i skolans vÀrld. I denna uppsats Àr begreppet som "lÀrstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta Àmne i cirka 35 Är. Följande studie har behandlat lÀrstilar i tre olika Àmnen sÄ som svenska, matematik och bild. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för hur lÀrare reflekterar kring inlÀrningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillÀmpningar i nÄgra skolÀmnen ser ut.

Bakgrund: Typ 2-diabetes ?r en kronisk sjukdom som kr?ver livsl?ng behandling och omv?rdnad. Egenv?rd och sj?lvtillit kan utg?ra en viktig faktor f?r personens v?lbefinnande. Orems egenv?rdsteori beskriver olika stadier av patientens egenv?rdsf?rm?ga, och sjuksk?terskans roll i v?rdandet. Av den anledningen finns ett behov av en litteratur?versikt som beskriver patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna p?verkar egenv?rd och sj?lvtillit. Syftet: Syftet ?r att beskriva patienters upplevelser av sjuksk?terskeledd undervisning vid typ 2-diabetes samt hur denna undervisning upplevs p?verka egenv?rd och sj?lvtillit. Metod: Litteratur?versikten genomf?rdes enligt Fribergs metod.