LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, fritidshemmet och förskoleklassen, (Lpo94) Àr tydlig i sin definition att en individanpassad undervisning ska tillÀmpas i skolan och att undervisningen ska utgÄ frÄn den enskilde elevens behov. DÄ forskning pekar pÄ att definitionen och innebörden av begreppet behov inte Àr tydlig fann vi det intressant att undersöka hur lÀrare definierar innebörden av begreppet individanpassad undervisning i Är 1 med sÀrskilt fokus pÄ aspekten elevers behov. För att studera verksamma lÀrares resonemang kring detta valdes en kvalitativ metod med intervjuer som hjÀlpmedel för att samla in data. Det insamlade materialet har analyserats och dÀrefter diskuterats med referens till forskning inom omrÄdet. Resultatet visar att individanpassad undervisning ses som en förutsÀttningsfrÄga.

Studien syftar till att beskriva uppfattningar om matematikundervisning hos sex Ärskursnioelever i behov av sÀrskilda utbildningsinsatser i matematik. Den beskriver deras uppfattningar om vilka typer av undervisning de anser att de mött samt om vad de uppfattar som bra respektive mindre bra undervisning.Studien baserar sig pÄ intervjuer dÀr respondenterna beskriver olika former av undervisning fram till högstadiet. DÀrefter uppfattar samtliga att det mest handlat om tyst enskild rÀkning i lÀroboken, med undantag för stunder tillbringade hos speciallÀrare dÄ Àven kommunikativa inslag och laborativa material förekommit. Respondenterna föredrar kommunikativ undervisning med delaktiga lÀrare i smÄ undervisningsgrupper, mindre bra uppfattas tyst enskild rÀkning i stora grupper. Respondenterna uppvisar bristande kunskaper om kunskapskraven i matematik vilket medför svÄrigheter för dem att dra nÄgra slutsatser kring huruvida undervisningen har pÄverkat deras möjligheter att minst uppnÄ betyget E..

Detta arbete Àr en intervjustudie med lÀrare och funktionshindrade elever pÄ högstadiet samt gymnasiet. Syftet med denna studie Àr att undersöka om och i sÄ fall hur lÀrarna anpassar sin undervisning till förmÄn för integration av elever med fysiska funktionshinder. Ett ytterligare syfte Àr att undersöka hur de fysiskt funktionshindrade eleverna upplever sin situation i klassen och hur vÀl de anser att dessa anpassningar, om de existerar, fungerar. Jag har personligen intervjuat lÀrare och funktionshindrade elever för att fÄ höra deras personliga erfarenheter och Äsikter i frÄgan. Detta för att fÄ en sÄ tydlig bild som möjligt av deras situation.

Syftet med vÄr uppsats har varit att undersöka pedagogers tankar gÀllande matematik i andraskolÀmnen. FrÄgor vi stÀllt Àr om pedagogerna synliggör matematiken i andra skolÀmnen förbÄde sig sjÀlva och eleverna och om de matematikansvariga lÀrarna Àr mer drivande i att hamatematik i andra skolÀmnen. Vi har anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som var riktatöppna. De Ätta pedagogerna vi intervjuat jobbar alla med Ärskurserna 1-6 och arbetar pÄ treolika skolor.Resultaten i vÄr undersökning visar att pedagogerna integrerar matematik med andraskolÀmnen, men att de önskar att de haft tid till att göra det mera. Genom samtal Àr det allrabÀst och enklast att integrera sÀger de vidare.

Syftet med detta examensarbete var att med hjĂ€lp av varierad undervisning förbĂ€ttra elevernas upplevelser av matematikundervisningen. Undersökningen genomfördes i en klass med 40 stycken elever, i ÅK 6. Samtliga elever i kalssen deltog i utvecklingsarbetet. Under fem veckor fick eleverna jobba med varierad undervisning. Efter detta intervjuades tolv av eleverna angĂ„ende hur de upplevt det varierade undervisningssĂ€ttet.

Syftet med denna litteraturstudie var att belysa Àmnet barn och katastrofer, som hur barn reagerar efter traumatiska hÀndelser, hur de utvecklar Post- Traumatic Stress Disorder (PTSD), hur PTSD behandlas samt hur vÄrdpersonal kan hjÀlpa barn pÄ bÀsta sÀtt. Studien var en systematisk litteraturstudie. Litteraturen söktes via Elin@dalarna, Pub Med och DOAJ. Sökord som anvÀndes för att fÄ fram relevanta artiklar var: ?adaption?, ?care?, ?catastrophe?, ?children?, ?child?, ?disasters?, ?help?, ?natural disaster?, ?PTSD?, ?react?, ?trauma?.

Den japanska industrins intresse under efterkrigstiden för ? denav Henry Ford (1863?1947) förÀdlade ? löpande bandsteknikenframbringade Toyotas Production System (TPS). Japanernasförfinade automationstanke vÀckte uppmÀrksamhet pÄ denamerikanska bilmarknaden, vilket ledde till att TPS under 80-talet blev föremÄl för forskningsprojekt vars utkomst blev Lean.FrÄn att ha utvecklats för fordonsindustri Äterfinns i Sverige idagexempel pÄ alltifrÄn kommunstyren till sjukvÄrden somassimilerat Lean som verksamhetsstyrande metod.Trots att nÄgra av de mer basala principerna bakom Lean Àrenkelhet och tydlig kommunikation tenderar vÀsterlÀndskaföretag som implementerar Lean köpa konceptet, och med dettaanvÀndande av engelska och japanska termer eller akronymer iorganisationens vardag, rakt av. Arbetets syfte Àr att undersökahuruvida anvÀndningen av dessa termer pÄ svensk- ellerengelsksprÄkiga företag pÄ nÄgot sÀtt motverkar eller försvÄrarimplementeringen och förstÄelsen för Leans grundlÀggandefilosofi: Uppkommer det inom en organisation begreppsförvirringvid anvÀndandet av Leans terminologi?Studien Àr utförd vid tre Lean-implementerande organisationer avolika karaktÀr, genom intervjuer med Lean-ledare ochkvalitetschefer samt kortintervjuer av medarbetare.Resultatet visar att det vid en Lean-implementering, och arbetetefter det, förekommer förvirring och missanvÀndning av olikaverktyg och begrepp inom Lean.

Since the 1990?s the Swedish school system has undergone major and recurring structural reforms. Two of the most comprehensive changes has been the shift of primary schools as an integral part of the welfare state to the responsibility of the municipalities as well as the introduction of free school choice for the students. Through two months of participant observations and semi-structured interviews this thesis seeks to answer the question of how these reforms has come to effect the work of teachers in a medium sized public school in a small municipality in the outskirts of Stockholm. Earlier research has shown that public schools in socio-economically vulnerable areas are disadvantaged due to the reformation of the school system (Beach & Sernhede, 2011; Östh, Andersson, & Malmberg, 2013).

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka vad lÀrare kontra elever anser att förutsÀttningarna Àr, för att upplevelsen av en meningsskapande undervisning ska infinna sig. Detta belyses utifrÄn tvÄ frÄgestÀllningar som fokuserar pÄ vad eleverna upplever att meningsskapande undervisning Àr och vad lÀrarna anser vara viktiga delar i en meningsskapande undervisning. För att ta reda pÄ detta anvÀndes kvalitativa intervjuer och undersökningsgrupperna bestod av tvÄ enskilda lÀrarintervjuer och fyra elevgruppintervjuer.Uppsatsen vilar pÄ Deweys kommunikativa meningsteori och hans tankar kring det transaktionella perspektivet. Genom att interagera i kommunikativa sammanhang uppstÄr transaktioner som skapar mening. Resultatet konstaterar att det finns mÄnga delar som pÄverkar den meningsskapande undervisningen.

Bakgrund: Oavsett om döendet Àger rum i hemmet, pÄ sjukhus eller hospice sÄ har sjuksköterskan ett stort ansvar. SÄledes krÀvs det att hon eller han har ingÄende kunskap om vad det kan innebÀra att vara svÄrt sjuk och vÄrdberoende för att kunna leverera en optimal vÄrd. Den som bÀst kan hjÀlpa oss som sjuksköterskor att förstÄ upplevelser av att vara döende; Àr patienten. Syfte: Belysa vad patienter i palliativ vÄrd upplever som viktiga aspekter för sin omvÄrdnad. Metod: Litteraturstudie av Ätta stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med arbetet Àr att se vilka skÀl det finns för att bedriva Àmnesintegration och hur detta kan appliceras pÄ hÄllbar utveckling. MÄlsÀttningen var Àven att undersöka hur en skolas lÀrare och skolledare arbetar med Àmnesintegration, hÄllbar utveckling och de tvÄ gemensamt. För att fÄ svar pÄ frÄgorna har det utförts en enkÀtundersökning samt intervjuer. Trots att skolans styrdokument innefattar hÄllbar utveckling Àr inte detta nÄgot som i allt för stor grad undervisas om pÄ den undersökta skolan. Begreppet Àr svÄrtolkat och i en del fall bedriver lÀrarna omedvetet en undervisning om hÄllbar utveckling.

Betraktarens delaktighet i Yayoi Kusamas (f. 1929) film Self Obliteration (1967) mÀts genomen beskrivning och analys av collage, montage och narration ur ett ergodiskt perspektiv. Yayoi Kusama stÄr för ett av de mest kÀnda och omfattande konstnÀrskapen i vÄr samtid. Med mÄlningar, film, mode, skulptur, performance, happening och böcker försöker hon förstÄsig sjÀlv och universum. MÄlet i Self Obliteration Àr att förinta sitt jag och uppgÄ i nÄgontingannat.

Det övergripande syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som pÄverkar utformningen av FrÀlsningsarméns tidning Stridsropet över viss tid, samt hur tidningens policy styrt det redaktionella arbetet Dessutom har jag försökt visa vilket utrymme chefredaktören har att pÄverka innehÄllet och vilken ledarskapsstil denne tillÀmpat. Med hjÀlp av bÄde kvantitativ innehÄllsanalys och kvalitativa intervjuer undersöks Stridsropet under fyra olika chefredaktörer, vilken typ av artiklar som publiceras samt hur de fyra chefredaktörerna förhÄller sig till den av Àgaren faststÀllda policyn. Resultatet analyseras sedan frÀmst med hjÀlp av Andersson Odéns (2001) teorier om redaktionell policy. Resultatet frÄn intervjuerna visar att chefredaktörerna följer den övergripande redaktionella policyn som Àr norm för alla FrÀlsningsarméns tidningar med namnet Stridsropet (engelska War Cry) över hela vÀrlden. I intervjuerna framkommer Àven att varje chefredaktör har relativt stor frihet att utforma innehÄllet i tidningen efter egna intentioner och intressen.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vilka omvÄrdnadsÄtgÀrder som kan förebygga uppkomsten av trycksÄr samt vilken förmÄga att identifiera patienter som riskerar att utveckla trycksÄr sjuksköterskan har med de bedömningsinstrument som finns. De vetenskapliga artiklarna (n = 20) som ingick i studien söktes via Högskolan Dalarnas databaser Blackwell Synergy, PubMed och ELIN@Dalarna. Sökorden som anvÀndes i olika kombinationer var pressure sore, pressure ulcers, nursing, routines, treatment, knowledge, methods, management, measures, risk assessment, scales, risk patients och prevention/preventing. Inklusionskriterierna var att de skulle vara empiriska, skrivna pÄ svenska eller engelska samt vara publicerade efter 1997. Resultatet visade att det finns mÄnga olika förebyggande ÄtgÀrder som vidtas.