Lean begripligt
Den japanska industrins intresse under efterkrigstiden för ? denav Henry Ford (1863?1947) förädlade ? löpande bandsteknikenframbringade Toyotas Production System (TPS). Japanernasförfinade automationstanke väckte uppmärksamhet på denamerikanska bilmarknaden, vilket ledde till att TPS under 80-talet blev föremål för forskningsprojekt vars utkomst blev Lean.Från att ha utvecklats för fordonsindustri återfinns i Sverige idagexempel på alltifrån kommunstyren till sjukvården somassimilerat Lean som verksamhetsstyrande metod.Trots att några av de mer basala principerna bakom Lean ärenkelhet och tydlig kommunikation tenderar västerländskaföretag som implementerar Lean köpa konceptet, och med dettaanvändande av engelska och japanska termer eller akronymer iorganisationens vardag, rakt av. Arbetets syfte är att undersökahuruvida användningen av dessa termer på svensk- ellerengelskspråkiga företag på något sätt motverkar eller försvårarimplementeringen och förståelsen för Leans grundläggandefilosofi: Uppkommer det inom en organisation begreppsförvirringvid användandet av Leans terminologi?Studien är utförd vid tre Lean-implementerande organisationer avolika karaktär, genom intervjuer med Lean-ledare ochkvalitetschefer samt kortintervjuer av medarbetare.Resultatet visar att det vid en Lean-implementering, och arbetetefter det, förekommer förvirring och missanvändning av olikaverktyg och begrepp inom Lean. Konkreta verktyg och begreppkunde flest medarbetare såväl identifiera, etikettera sombeskriva. Så snart man närmade sig abstraktbegreppsanvändande i vardagsspråk medföljde en större oklarhetoch missuppfattningar. Den japanska språkdimensionen tycksinte påverka än mer i förvirrande riktning. En japansk ellerengelsk term, såväl som en förkortning, ter sig lika främmande förden oinsatte, oavsett språk.Rapporten diskuterar även följder av resultaten och reflekterarutifrån lärandeperspektiv hur situationer med begreppsförvirringkan uppkomma, följder av det samt hur det kan undvikas.