En av grundstenarna för en framgÄngsrik omorganisation Àr en vÀl fungerande kommunikation. För en effektiv förankring av en förÀndring hos medarbetarna bör kommunikationsprocessen innehÄlla sÄ lite brus som möjligt. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur brus i kommunikationsprocessen kan försvÄra implementeringen av en omorganisation. Fallstudien har genomförts pÄ en del av en inköpsavdelning pÄ Scania i SödertÀlje.Vi har kommit fram till i huvudsak tre brus i kommunikationen som har försvÄrat implementeringen och gjort att omorganisationen pÄ Scanias inköpsavdelning tagit lÀngre tid Àn berÀknat. Det första bruset var att det engelska sprÄket anvÀndes vid informerandet av omorganisationen.

Syftet med denna studie var att kritiskt granska litteraturen om effekterna av akupunkturbehandling och se vilken evidens som fanns för akupunkturbehandling vid lateral epikondylsmÀrta. Litteratursökningen utfördes i databaserna Academic search, Amed, Cinahl, PEDro och PubMed. Studierna skulle vara skrivna pÄ engelska eller svenska, vara utförda pÄ patienter som har lateral epikondylsmÀrta samt innefatta akupunktur som behandlingsmetod och dess resultat. Elva artiklar inkluderades. Studiernas behandlingsupplÀgg, akupunkturens effekter, olika akupunkturbehandlingar i jÀmförelse med varandra och i jÀmförelse med annan behandling Àn akupunktur samt evidens för akupunkturbehandling analyserades.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Under hösten 1997 och vÄren/hösten1998 har ett pilotprojekt bedrivits i Linköpings kommun. Det Àr drivet av Kungliga Vetenskapsakademien och Kungliga Ingenjörsakademien och handlar om ett amerikanskt undervisningsmaterial inom naturvetenskap och teknik. PÄ engelska heter det"Science and Technology for Children"vilket givit namnet STC. Det Àr ett temaarbete med 24 olika teman att anvÀnda under de 6 första skolÄren.För att anvÀnda materialet i skolan har vissa utvalda delar översatts till svenska. Det Àr endast en direktöversÀttning och inget speciellt anpassat till den svenska skolan.

Denna studie avser studera gymnasieelevers erfarenheter av litteratursamtal, inomÀmnena svenska och engelska. Dessa erfarenheter jÀmfördes med varandra i hopp omatt kunna skönja huruvida elevernas erfarenheter var samstÀmmiga eller ej.Studien baseras pÄ respondentintervjuer dÀr tio elever blev intervjuadebetrÀffande hur de upplever sin litteraturundervisning i skolan. Respondenternas svarundersöktes sedan utifrÄn ett sociokulturellt perspektiv med fokus pÄ interaktion,dialog och meningsskapande dÀr examination och kunskapsmediering har utgjort tvÄcentrala aspekter. Resultatet visar bland annat att elever Àr mer vana vid skriftligaexaminationer och att arbetsmetoderna skiljer sig Ät mellan Àmnena svenska ochengelska. Dessutom uppdagades att eleverna sjÀlva erkÀnner sig vara i behov avmuntlig interaktion och meningsutbyte i samband med litteraturlÀsning för att pÄ sÄsÀtt kunna tillÀgna sig ny kunskap.

Att mÀta maximalt syreupptag (VO2max) kan göras pÄ olika sÀtt, de vanligaste sÀtten Àr maximala och submaximala tester. Ett annat sÀtt Àr att anvÀnda frÄgeformulÀr för att berÀkna VO2max, vilket Àr bÄde billigt och lÀtt att utföra. Huets frÄgeformulÀr pÄ franska och engelska Àr ett sÄdant formulÀr. Syftet med vÄr studie var att validitet och reliabilitets testa en Svensk version av Huets frÄgeformulÀr. Totalt 50 personer: 27 mÀn och 23 kvinnor rekryterades.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka musiklÀrares syn pÄ elevens eget skapande i undervisning. Fem musiklÀrare har intervjuats: en i Är 4-9, en gymnasielÀrare, en kulturskolelÀrare, en folkhögskolelÀrare och en musikhögskolelÀrare. Intervjuerna har varit av typen halvstrukturerade och kvalitativa. De har utförts i informanternas hem- eller arbetsmiljö. Vi har funnit att lÀrarnas syn pÄ skapande i undervisning Àr förhÄllandevis enhetlig.

Bilden av team Àr ofta idealiserande och bör ifrÄgasÀttas. De önskade fördelarna med samverkan i team kan utebli dÄ konflikter uppstÄr mellan medlemmar i teamet. Syftet med denna litteraturstudie var att fÄ en kunskapsöversikt om teamarbete och konflikter. För att precisera syftet fanns tvÄ frÄgestÀllningar: Varför uppstÄr konflikter inom team och hur pÄverkar konflikter teamets prestation? Sökningen efter litteratur genomfördes i Libris, Academic search elite och Sociological abstract.

Debatten om engelskans inflytande pÄ svenskan har pÄgÄtt under mÄnga Är. Ibland talas det om en rÀdsla för att det svenska sprÄket hÄller pÄ att utarmas pÄ grund av importen av engelska ord och uttryck. Forskning visar att toleransen gentemot engelskt inflytande Àr högre i yngre Äldrar Àn hos Àldre. Mot bakgrund av detta behandlar uppsatsen engelskans inflytande i det svenska sprÄket bland gymnasieelever och lÀrare. Syftet med undersökningen Àr att studera frekvensen av lÄnord i nationella prov samt elevers och lÀrares attityder till lÄnord.

Denna uppsats behandlar varför nÄgra utvalda pedagoger arbetar tematiskt samt deras förhÄllningssÀtt till den tematiska undervisningen. I uppsatsen stÀller jag frÄgor om vad de intervjuade pedagogerna anser att en tematisk undervisning kan ha för konsekvenser pÄ elevers inlÀrning. Undersökningen omfattar Àven om pedagogerna tror att lÀsutvecklingen kan gynnas genom tematisk undervisning. Definitionen av vad tematisk undervisning Àr har hÀmtats ur litteratur om Àmnet och utgörs av att Àmnen integreras, en erfarenhetsbaserad undervisning och att inte ha en lÀromedelsstyrd undervisning.Jag anvÀnt mig av kvalitativa samtalsintervjuer som metod för min undersökning. I det huvudsakliga resultatet syns att de medverkande pedagogerna anser att tematisk undervisning kan vara gynnsamt för elevers inlÀrning.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att undersöka hur patienter med prostatacancer upplever stöd och information frÄn vÄrden och nÀrstÄende. Resultaten i studien grundades pÄ 15 vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ och kvantitativ ansats. Sökningar gjordes via Högskolan Dalarnas sökmotor Elin@dalarna och databaserna Blackwell synergy, Cinahl, Weiley och PubMed. Via granskningsmallar kvalitetsgranskades artiklarna, utgivna 1999-2009. Artiklarna var pÄ engelska och etiskt godkÀnda.

AbstractSyftet med detta arbete har varit att undersöka pedagogers uppfattning om konkret undervisning. Skolverkets Aktuella Analyser frÄn 2007 visar en tydlig minskning av konkret undervisning och hÀrigenom pÄverkas elevernas motivation och studieresultat. I forskningsbakgrunden tas aktuell forskning kring Àmnet upp med Dewey som grund för teorin. Undersökningen har skett genom öppna intervjuer och en fenomenografisk analys av materialet har genomförts. Analysen av utfallsrummet resulterade i tre kategorier av uppfattningar.

Fo?ljande underso?kning handlar om hur la?rare och blivande la?rare ser pa? a?mnet musik och estetiska la?rprocesser i fo?rha?llande till den nya la?roplanen Lgr11. Fokus fo?r underso?kningen ligger pa? de som undervisar eller ska undervisa i ka?rna?mnen det vill sa?ga svenska, engelska eller matematik i grundskolan a?rskurs 3?6. Metoden har varit intervjuer av tre kategorier: la?rare, la?rarstudenter och la?rarutbildare.

Grammar is one of the most problematic areas when it comes to teaching a language; to know if or when, and how grammar should be taught, are relevant questions to all language teachers. The aim of the study was to investigate teachers? attitudes towards teaching grammar, and how much, how and why they use the methods that they do. Therefore semi-structured interviews were undertaken with six 9th grade English teachers. The main results showed that all six teachers were positive to formal instruction, and they considered implicit knowledge of grammar superior to explicit knowledge.

Mitt syfte med detta arbete Àr att undersöka hur nÀtmobbning definieras och skiljer sig frÄn den traditionella mobbning som oftast sker pÄ skolgÄrden, samt undersöka vilka konsekvenser nÀtmobbning kan ha. Vidare undersöker jag vilka ÄtgÀrdsprogram som finns idag samt hur de fungerar och hur vi kan förebygga eller stoppa fenomenet. Jag har anvÀnt mig av en litteraturstudie dÀr jag sökt efter vetenskapliga artiklar skrivna pÄ engelska, samt studerat nÄgra svenska studier och rapporter. Resultatet visar att det finns bÄde samband och skillnader mellan traditionell mobbning och nÀtmobbning samt att vi i Sverige har en hel del ÄtgÀrdsprogram och organisationer som arbetar mot mobbning samt nÀtmobbning. Det visar sig Àven att det finns ÄtgÀrder och ÄtgÀrdsprogram som bÄde har positiva och negativa effekter.