Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.

Litteraturvetenskap, Astrid Lindgren, Pippi LĂ„ngstrump.

I denna uppsats undersöks sprÄkanvÀndningen hos tvÄsprÄkiga barn. Det som speciellt har fokuserats Àr kodvÀxling mellan engelska och svenska hos tre tvÄsprÄkiga barn som bor i Sverige. Informanterna Àr tre pojkar, bröder, som var 5 Är och 6 mÄnader vid undersökningen. FrÄgestÀllningarna för uppsatsen har bland annat varit hur frekvent kodvÀxlingen Àr hos tvÄsprÄkiga barn, vilket som Àr det dominerande sprÄket, om det Àr möjligt att se nÄgon individuell skillnad mellan de tre bröderna samt om den kodvÀxling som kan observeras stÀmmer överens med den teoretiska bakgrunden om kodvÀxlingens grammatik.     Resultatet visar att kodvÀxling Àr ett frekvent inslag hos tvÄ av informanterna, men att den individuella variationen Àr stor. En av informanterna vÀljer istÀllet för kodvÀxling att i hög grad anvÀnda det sprÄk som intervjuaren anvÀnder.

Syftet med den hĂ€r uppsatsen var att undersöka hur stort utrymme mĂ€n respektive kvinnor fĂ„r pĂ„ bilderna i samtliga aktuella lĂ€romedel för gymnasiets Engelska steg 5 samt hur kön framstĂ€lls pĂ„ dessa bilder. För att kunna undersöka detta formulerades följande frĂ„gestĂ€llningar: Förekommer mĂ€n och kvinnor lika ofta pĂ„ bilderna i lĂ€roböckerna? Om inte, vilket kön finns det flest bilder pĂ„? FramstĂ€lls mĂ€n respektive kvinnor pĂ„ ett stereotypt sĂ€tt? Är de lĂ€roböcker som Ă€r mest respektive minst jĂ€mstĂ€llda enligt den kvantitativa bildanalysen Ă€ven mest respektive minst jĂ€mstĂ€llda enligt den kvalitativa bildanalysen? Är framstĂ€llningen av mĂ€n och kvinnor förenlig med lĂ€roplanen för gymnasiet, Lgy 11? SĂ„vĂ€l en kvantitativ som en kvalitativ bildanalys gjordes för att svara pĂ„ dessa frĂ„gestĂ€llningar. I den kvantitativa bildanalysen rĂ€knades antalet bilder som mĂ€n respektive kvinnor förekommer pĂ„ i varje lĂ€romedel. UtifrĂ„n dessa resultat gjordes dĂ€refter en kvalitativ bildanalys ur ett genusperspektiv pĂ„ de tre mest respektive minst kvantitativt jĂ€mstĂ€llda lĂ€romedlen samt pĂ„ ett lĂ€romedel med ett i förhĂ„llande till de andra lĂ€romedlen avvikande resultat.

Syftet med vÄrt arbete var att klarlÀgga om elevers sprÄkliga förmÄga kan utvecklas vad gÀller grammatiska former och strukturer genom individuellt anpassat lÀrande inom problemomrÄdet. Vi genomförde vÄr undersökning i en Ärskurs nio i LuleÄ kommun. Vi anvÀnde oss av tvÄ mÀttillfÀllen. Samma skriftliga test anvÀndes vid bÄda tillfÀllena. Material som anvÀndes för utvecklingsarbetet var ett av oss varierat urval av övningar inom engelsk grammatik anpassade för att passa den enskilde individens inlÀrningsstil och behov av trÀning.

Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.

I denna uppsats gör jag en tillbakaöversÀttning av en svensk artikel, som Àr överfördtill engelska, och jÀmför sedan de tvÄ svenska texterna för att uppmÀrksamma demest frekventa sprÄkliga skillnaderna som Àr av vikt för textens innehÄll ochfunktion. I enlighet med artikelns argumenterande stil, som bygger pÄ vÀrdsligafakta, Àgnas diskussion Ät skiftningarna i verbuttryckens stilnivÄ, vÀrdeladdning ochinnebörd, samt de bortfall och tillÀgg som uppstÄtt, och som mestadels rör satskonnektoreroch kulturella aspekter.Resultatet visar att verbuttrycken i stort hÄller samma stilnivÄ i tillbakaöversÀttningen,att i de fall det rör sig om metaforiska uttryck har den konceptuellametaforiken oftast hÀngt med i översÀttningsprocessens bÄda steg fast ibland antagitannan form, och att den engelska mÄltexten i flera fall infört metaforiska uttryckutan motsvarighet i kÀlltexten, vilka sedan bevarats i tillbakaöversÀttningen. Detta Àren orsak till att ungefÀr hÀlften av tillbakaöversÀttningens verbuttryck skiljer sig rentbetydelsemÀssigt frÄn kÀlltextens, och en annan orsak Àr det faktum att mÄltextenantagit mer generella beteckningar som förlorat betydelsedjup vid översÀttningentillbaka till svenska. Vissa satskonnektorer och perspektivmarkörer har fallit bort iden engelska mÄltexten, och andra har lagts till i endera av översÀttningarna, vilketinnebÀr en retorisk förlust respektive vinst för texten. Det har ocksÄ skett kulturellatillÀgg eller bortfall som en följd av texternas olika mÄlgrupper, den svenskarespektive den internationella..

Syftet med följande arbete Àr att analysera det internationella/interkulturella perspektivet i tvÄ textböcker med tillhörande övningsböcker för engelska i Är 9. LÀromedelsforskningen och de aktuella styrdokumenten presenteras i arbetets teoridel och perspektivets förekomst analyseras sedan. Detta görs först kvantitativt med hjÀlp av ett analysredskap som Àr utformat utifrÄn det internationella/interkulturella perspektivet som det Àr uttryckt i de aktuella styrdokumenten. DÀrefter analyseras texter som visat sig vara relevanta för arbetet i den kvantitativa delen kvalitativt i en diskussion understödd med citat. Resultatet visar att det internationella/interkulturella perspektivet inkluderas i en större andel av Happy no.3:s texter Àn Good Stuff D:s.

BAKGRUND:Man tillÀgnar sig sprÄk nÀr man omges av det, genom att lyssna pÄ och lÀsa det. Egenproduktion av sprÄk, att tala och skriva, kommer efterÄt. Det Àr viktigt att arbeta medelevernas ordförrÄd och med de typer av övningar som Àr sprÄkutvecklande för eleverna.LÀromedel kan anvÀndas i olika utstrÀckning och pÄ olika sÀtt och det Àr viktigt att man somlÀrare gör ett medvetet val av aktiviteter i sin undervisning. Enligt styrdokumenten skaengelska vara ett kommunikativt Àmne.SYFTE:Undersökningen syftar till att se hur pedagoger i Är F-5 undervisar i engelska. Vi fokuserar pÄatt se vilka undervisningsmoment pedagogerna anvÀnder sig av och i vilken utstrÀckninglÀromedel anvÀnds.METOD:Vi har genom en enkÀt undersökt hur ett antal pedagoger arbetar med engelskÀmnet.Redskapet valde vi för att kunna se hur vanliga olika aktiviteter Àr.

Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.

Den hÀr studiens syfte Àr att undersöka tvÄ olika lÀromedel i engelska för Ärskurs 9 utifrÄn ett genusperspektiv och hur vÀl lÀromedlen relaterar till lÀroplanens jÀmstÀlldhetsfrÄgor. VÄra frÄgestÀllningar Àr Hur framstÀlls kvinnor och mÀn utifrÄn ett genusperspektiv? och Hur relaterar lÀromedlen i engelskundervisningen till de jÀmstÀlldhetsfrÄgor som tas upp i LGR11?Vi utgÄr ifrÄn socialkonstruktionism och genusteori och sammanlÀnkar dessa i begreppet doing gender. Genom att anvÀnda en kvalitativ innehÄllsanalys tillsammans med den sÄ kallade genustrappan har vi analyserat alla texter i dessa tvÄ böcker. Resultatet visar att det finns brister, sett ur ett genusperspektiv, i synliggörandet av mÀn och kvinnor och att böckerna förmedlar en könsstereotypisk bild av bÄda könen.

År 2003 utnĂ€mnde UNESCO Ă„rtiondet 2005-2014 till decenniet för utbildning i hĂ„llbar utveckling och Ă€ven andra internationella och nationella beslut togs för att föra in utbildning för hĂ„llbar utveckling (Education for Sustainable Development) i skolans alla Ă€mnen. ESD syftar till att eleven ska utveckla sin förmĂ„ga att kritiskt granska olika sĂ„vĂ€l ekologiska, sociala och ekonomiska perspektiv samt kunna ta stĂ€llning till dessa genom ett aktivt deltagande i olika demokratiska processer för att stödja hĂ„llbar utveckling. Forskning pĂ„ omrĂ„det har dock visat att integreringen i skolans alla Ă€mnen inte har fungerat pĂ„ det sĂ€tt det har varit avsett. Denna uppsats syftar till att ta reda pĂ„ om ESD förekommer inom engelskaundervisningen pĂ„ gymnasienivĂ„ (inom Skaraborgs lĂ€n). Den försöker ocksĂ„ att identifiera vilka hinder och möjligheter det kan finnas för att arbeta med ESD i engelska A/B.

Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.

Syftet med denna uppsats Àr att beskriva och ge en förstÄelse för förhÄllandet mellan gymnasieelevers inflytande och lÀrande inom engelskaundervisningen. Genom enkÀtundersökning har elever som lÀser Engelska A, -B, och -C pÄ gymnasienivÄ tillfrÄgats vilken grad av inflytande de upplever inom de arbetsformer, lÀromedel och kunskapskontroller som förekommer i engelskaundervisningen, samt hur de upplever att deras lÀrande pÄverkas av dem. Resultaten visar att det inte förekommer nÄgot allmÀnt rÄdande förhÄllande mellan elevers inflytande och lÀrande, dÄ elevernas lÀrande generellt pÄverkas positivt oavsett grad av elevinflytande. LÀrarnas teoretiska utgÄngspunkter, det vill sÀga den teori om lÀrande som lÀraren tar sitt stöd i, kan spela en viktig roll i realiseringen av elevinflytandet. DÄ vi i vÄra resultat kan uttyda en viss tendens i att lÀrarna vÀxlar teoretisk utgÄngspunkt i olika situationer, kan det vara sÄ att de redan förekommande undervisningsaktiviteterna blir styrande för graden av elevinflytande och inte vice versa..