Det hÀr arbetet har frÀmst koncentrerat sig pÄ att utveckla kunskapen om vad det vidgade textbegreppet innebÀr samt att undersöka begreppets innebörd i kursplaner och lÀromedel för Engelska A. DÀrtill har det syftat till att belysa hur det vidgade textbegreppet förhÄller sig till en kommunikativ sprÄksyn. För att komma ifrÄn de problem som begreppet ?ett vidgat textbegrepp? skapar har hÀr anvÀnts ett nytt uttryck, ?kommunikativa uttryck? eftersom det pÄ ett bra sÀtt fÄngar upp det man vill uppnÄ med det vidgade textbegreppet. Metoden som har anvÀnts för detta har varit att jÀmföra de tre första kapitlen i vart och ett av lÀromedlen, Straight Forward English 5(Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0(Lundfall et al, 2008) samt Core English 1 (Gustafsson et al, 2008). Materialet har jÀmförts ur tvÄ aspekter; dels vilka typer av kommunikationsuttryck som förekommer i texterna, dels vilka instruktioner som har Äterfunnits i lÀromedlen och lÀrarhandledningarna för att bearbeta de olika kommunikationsuttrycken. Arbetet har kommit fram till tvÄ viktiga slutsatser. Den första slutsatsen Àr att mÄnga olika kommunikationsuttryck finns representerade i de tre första kapitlen i lÀromedlen Straight Forward English 5 (Harling et al, 2006), Blueprint A version 2.0 (Lundfall et al, 2008) och Core English 1(Gustafsson et al, 2008). Dock Àr de övningar som finns med för att bearbeta dessa kommunikationsuttryck i första hand dÀr för att fördjupa elevernas förstÄelse av texterna.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka varför pojkarna i en mellanstadieklass presterar bÀttre Àn flickorna i engelska. Det Àr enligt lÀroplanen för det obligatoriska skolvÀsendet (Lpo94) viktigt att all undervisningen i skolan Àr könsneutral och att skolan ska motverka traditionella könsmönster. Undersökningen bygger pÄ 6 stycken kvalitativa intervjuer med elever ifrÄn en fjÀrdeklass i en grundskola utanför Malmö. Det empiriska materialet har analyserats utifrÄn Judith ButlerŽs teori om att skillnaderna mellan könen endast beror pÄ sociala orsaker istÀllet för biologiska. Materialet har Àven analyserats utifrÄn de teorier som finns om hur man bÀst lÀr sig ett frÀmmande sprÄk samt tidigare forskning som bedrivits kring könsskillnader inom undervisningen.

Syftet med denna uppsats Àr att genom textanalys granska ett antal lÀroböcker i Engelska A för gymnasiet, utgivna i Sverige under tiden 1995-2003, för att dÀrigenom utforska i vilken mÄn ett interkulturellt synsÀtt kommer till uttryck i dessa lÀroböcker. Slutsatserna som dras utifrÄn studien visar att ett interkulturellt synsÀtt betonar ett dynamiskt möte, dÀr mötet leder till en djupare förstÄelse av sig sjÀlv och andra. För att mötet skall vara framgÄngsrikt förordas en plats utanför den egna och den andres kultur, vilken möjliggör ett utvidgande av den egna horisonten. Vidare visar textanalysen av lÀroböckerna att en vanligt förekommande skildring av kulturer i den övriga vÀrlden, Àr konstruktionen av ?de andra?, som skiljer sig mot hur den engelsktalande vita kulturen skildras som ?oss?.

Huvudsyftet med studien Àr att ta reda pÄ hur sprÄkbegÄvade barn kan utmanas och utvecklas i engelskundervisningen samt hur undervisningen kan utformas med tanke pÄ just dessa barns behov och kapacitet. I den teoretiska bakgrunden relaterar jag till forskning om bÄde begÄvning och sprÄkbegÄvning. HÀr presenteras vad som kÀnnetecknar ett begÄvat respektive sprÄkbegÄvat barn, vilka behov dessa barn har och vilka betingelser som Àr viktiga att beakta i undervisningen. I denna del integreras Àven kopplingar till skolans styrdokument.I intervjustudien redovisas hur fyra verksamma lÀrare ser pÄ begÄvade barn och hur man kan utmana dem i engelska. I varje del av uppsatsen kretsar resonemanget kring undersökningens övergripande frÄgestÀllningar: BegÄvade barn ? vilka Àr det? Vad behöver de begÄvade barnen? BegÄvade barn i engelskundervisningen ? hur fungerar det? Hur kan man utmana/utveckla begÄvade barn? Hur kan engelskundervisningen utformas sÄ att de begÄvade barnen utmanas? Intervjudeltagarna förmedlar en viss oro kring de begÄvade barnen situation i skolan och i resultatdelen redovisas deras synpunkter pÄ vad som Àr bÀst för de sprÄkbegÄvade barnen samt hur de anser att engelskundervisningen kan utvecklas och förbÀttras.I diskussionen framgÄr att resultatet av intervjustudien inte gÄr helt hand i hand med den forskning och litteratur som Àr relevant för studien.

I uppsatsen tittar jag pÄ hur tre sprÄk (svenska, tyska, engelska) har hanterat stavningsreformer, eller planer pÄ en sÄdan. Jag Àr intresserad av hur de olika sidorna i en stavningsreform positionerar sig, och om det Àr samma typ av argument oavsett vilket sprÄk det gÀller. Ja det Àr det. BÄda sidor tar till brösttoner..

Denna studie undersökte hur strukturerad sjÀlvbedömning av elevernas engagemang i klassrummet, pÄverkade elevernas lÀrande i form av sjÀlvinsikt, attityd till framgÄng, motivation och studieresultat. Marockanska engelskelever i Äldrarna 11-15 Är, bedömde sitt engagemang i klassrummet, som till exempel att stÀlla frÄgor nÀr de inte förstod, att hjÀlpa sina klasskamrater, att delta muntligt, och att koncentrera sig. Bedömningen var i enkÀtform, och klassens studieresultat och attityd till engelska och framgÄng jÀmfördes med en kontrollgrupp. Syftet med studien var att undersöka om sjÀlvbedömning av engagemanget i klassrummet kan resultera i förÀndringar i motivation, attityder till lÀrande och studieresultat. Resultatet visade att alla eleverna ansÄg sig ha blivit mer motiverade.

Digital teknik och media har kommit att bli en del av samha?llet vi lever i idag. I Sverige har kommuner gjort stora satsningar na?r det ga?ller digital teknik, dock a?r det fa? skolor som lyckats integrera tekniken med la?randet pa? ett bra sa?tt. Samtidigt a?r den digitala tekniken en stor del av barn och ungdomars vardag.

Huvudsyftet med denna undersökning har varit att undersöka och jÀmföra lÀrares och elevers uppfattningar av lÀrares arbete med elevinflytande i engelska A-undervisningen pÄ gymnasiet. Det andra syftet har varit att beskriva hur den nya Àmnesplanen för engelska (Gy 2011) förÀndrats vis-a-vis Àmnesplanen och kursplanerna för engelska (Gy 2000) och vad dessa förÀndringar kan fÄ för effekt pÄ lÀrares fortsatta arbete med elevinflytande i engelskundervisningen. Undersökningen genomfördes med utgÄngspunkt i följande huvudfrÄgestÀllningar: (1) hur förhÄller sig lÀrare respektive elever till begreppet elevinflytande samt (2) vilka förÀndringar Äterfinns i de nya styrdokumenten för engelskundervisningen i Gy 2011 och hur kan det pÄverka lÀrares arbete med elevinflytande?Metoderna som tillÀmpats i undersökningen har varit kvalitativa semi-strukturerade intervjuer med lÀrare och elever, en enkÀtundersökning som riktades till elever och en jÀmförande textanalys av Àmnesplanen för engelska Gy 2011 och Gy 2000. Dessa tre metoder valdes med utgÄngspunkten att kunna triangulera och pÄ sÄ vis jÀmföra det insamlade datamaterialet.

Under den verksamhetsförlagda utbildningen har bÄda författarna stött pÄ elever som haft problem att lÀra sig matematik och upplevt Àmnet som trÄkigt och svÄrt. Av de dryga tio procent elever som gÄr ut grundskolan utan godkÀnt betyg i nÄgot av de tre kÀrnÀmnena engelska, svenska och matematik Àr det en klar övervikt av underkÀnt i Àmnet matematik. För att komma in pÄ ett nationellt gymnasieprogram mÄste eleverna ha godkÀnt betyg i matematik, svenska och engelska. Mot bakgrunden att betyget icke godkÀnt i matematik Àr den största anledningen till att elever blir tvungna att gÄ det individuella programmet (IV) pÄ gymnasieskolan Àr syftet med detta examensarbete att undersöka anledningar till att elever inte klarar godkÀnt betyg i Ärskurs nio i matematik. Dessutom utreda hur matematikundervisningen gÄr till pÄ IV-programmet för att hitta arbetssÀtt som Àven gÄr att tillÀmpa inom den ?vanliga? matematikundervisningen inom gymnasieskolan.

Denna rapport Àmnar att jÀmföra hur ljusets olika modeller behandlas de svenska lÀroböckerna Ergo Fysik A och Ergo FysikB jÀmfört med den engelska kursboken Advancing Physics AS.Det som framkommer Àr att Ergo Fysik A nÀstanenbartbeskriverstrÄlmodellen och ger begreppet strÄle en felaktig definition. Ergo Fysik B beskriver vÄgmodellen till en början utifrÄn generellt vÄgbeteende och fotonmodellen utifrÄn den fotoelektriska effekten. Advancing Physics AS presenterar andra metoder att förklara fenomen som ljuset uppvisar. StrÄlmodellen behandlas knappt och begrepp som i svenska lÀroböcker beskrivs utifrÄn strÄlmodellen förklaras istÀllet hÀr med hjÀlp av vÄgmodellen och fotonmodellen. Slutsatser jag drar Àr att Advancing Physics AS Àr betydligt modernare och intressantare Àn de svenska lÀroböckerna och presenterar helt annorlunda metoder för att förklara fenomen Àn vad som görs med strÄlmodellen.

I uppsatsen ifrÄgasÀtts den svenska lagstiftningen gÀllande tvÄngslikvidation pÄ grund av kapitalbrist enligt 25:13-20a ABL. Lagstiftningen utreds utifrÄn det medansvar som kan ÄlÀggas styrelsen vid kritisk kapitalbrist och de krav pÄ agerande frÄn styrelsens sida som lagstiftningen stÀller. Uppsatsen fokuserar pÄ hur lagstiftningen pÄverkar borgenÀrsskyddet och borgenÀrernas intresse av att fÄ sina fordringar betalda. Som alternativ till den svenska lagstiftningen presenteras den engelska regleringen som kontrollerar styrelsens agerande vid kapitalbrist i aktiebolag, section 214 IA, ?wrongful trading?, samt den engelska ?common law?.

Uppsatsen undersöker möjligheten att producera översĂ€ttningar av godtagbar kvalitetfrĂ„n engelska till svenska med hjĂ€lp av tvĂ„ automatiska maskinöversĂ€ttningsprogram.Trots att forskning bedrivits i flera decennier har man inte lyckats framstĂ€llaett automatiskt översĂ€ttningssystem som kan prestera lika bra som mĂ€nskligaöversĂ€ttare. Men all forskning har inte varit förgĂ€ves. Även om datorn Ă€n sĂ„ lĂ€ngeinte kan ersĂ€tta mĂ€nskliga översĂ€ttare sĂ€gs den kunna fungera som ett tidsbesparandeverktyg vid översĂ€ttning. SprĂ„kteknologin har nĂ€mligen utvecklat översĂ€ttningsstödi form av översĂ€ttningsminnen och termbanker som Ă€r mer pĂ„litliga Ă€nautomatiska översĂ€ttningsprogram eftersom de baseras pĂ„ översĂ€ttarens tidigare arbeten.Utvecklingen av ett fullkomligt översĂ€ttningsprogram har avstannat och forskaremenar nu att den Ă€ven har Ă€ndrat inriktning. I dag sĂ€gs mĂ„let med ett automatisktmaskinöversĂ€ttningsprogram vara att framstĂ€lla sĂ„ kallade grovöversĂ€ttningar.Dessa grovöversĂ€ttningar mĂ„ste ha tvĂ„ olika sorters kvaliteter: begriplighetskvalitetoch redigeringskvalitet.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.

Antalet nyanlÀnda elever ökar i den svenska skolan, men nyanlÀnda elevers skolsituation Àr ett omrÄde dÀr den akademiska forskningen Àr underutvecklad. Studiens syfte Àr att öka förstÄelsen för hur undervisning och bedömning av nyanlÀnda elever i Àmnet hem- och konsumentkunskap kan utformas. Detta har undersökts genom intervjuer med fyra lÀrare som arbetar i tvÄ olika kommuner. Vid intervjuerna framkom att organiseringen av nyanlÀnda elevers HK-undervisning skiljer sig Ät pÄ de olika skolorna, dÄ eleverna börjar delta i HK-undervisning alltifrÄn första veckan i svensk skola till efter ett till tvÄ Är. För att göra lektionsinnehÄllet tillgÀngligt Àven för nyanlÀnda elever med bristande kunskaper i svenska anvÀnds följande fyra strategier: delar av kommunikationen under lektionstid sker pÄ engelska och/eller elevens modersmÄl, eleven fÄr sprÄkligt och innehÄllsmÀssigt stöd utanför lektionstid, lÀraren demonstrerar valda delar samt lÀraren anpassar uppgifter och redovisningskrav.