Syftet med mitt examensarbete Àr att undersöka under vilka förutsÀttningar som elevinflytande över engelskundervisningens innehÄll och form fungerar. Jag har gjort halvstrukturerade kvalitativa intervjuer med fem gymnasielÀrare pÄ en skola i södra Sverige som undervisar eller nyligen har undervisat pÄ kursen Engelska A, och dÀrefter analyserat vad de sÀger om förutsÀttningarna för lyckat elevinflytande utifrÄn den litteratur jag lÀst i Àmnet. Tre teman som för mig har framtrÀtt i intervjuerna och som kan ses som förbundna med lyckat elevinflytande Àr att man inte ska abdikera frÄn den styrande position som man har i egenskap av att vara lÀrare, att man mÄste trÀna eleverna i att ta ansvar för att de ska klara av att ha inflytande över sin inlÀrning, och att lÀrarens attityd Àr avgörande för om elevinflytande ska fungera. Arbetet Àr, för att sammanfatta, en kvalitativ studie, som syftar till att beskriva lyckat elevinflytande sÄsom det definieras av fem aktiva engelsklÀrare. Det gÄr dÀrför inte att dra nÄgra generaliserade slutsatser om vad som utmÀrker lyckat elevinflytande och studien gör inte heller ansprÄk pÄ att vara uttömmande..

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers kunskaper och syn pÄ betydelsen av modersmÄlet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andrasprÄk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i tvÄ kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas kunskaper generellt Àr goda kring hur vÀrdefullt det Àr att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl för att frÀmja andrasprÄket och för att stödja barnets sjÀlvkÀnsla och identitet. Dock tyder resultatet pÄ att det inte alltid Àr enkelt att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl. Det kan till exempel bero pÄ att pedagogerna upplever att barnen anvÀnder sitt modersmÄl för att utestÀnga andra barn ur leken eller menar pedagogerna pÄ att de sjÀlva mÄste kunna andra sprÄk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten.

Syftet med föreliggande studie har varit att undersöka pedagogers kunskaper och syn pÄ betydelsen av modersmÄlet samt hur de arbetar i förskolan med barn som har svenska som andrasprÄk. Vi har gjort en kvalitativ studie i tre förskolor i tvÄ kommuner och sammanlagt har vi intervjuat tio pedagoger. Resultatet visar att pedagogernas kunskaper generellt Àr goda kring hur vÀrdefullt det Àr att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl för att frÀmja andrasprÄket och för att stödja barnets sjÀlvkÀnsla och identitet. Dock tyder resultatet pÄ att det inte alltid Àr enkelt att ta tillvara pÄ barnens modersmÄl. Det kan till exempel bero pÄ att pedagogerna upplever att barnen anvÀnder sitt modersmÄl för att utestÀnga andra barn ur leken eller menar pedagogerna pÄ att de sjÀlva mÄste kunna andra sprÄk för att det ska vara möjligt att lyfta fram dem i verksamheten.

AbstractThe purpose of this paper is to compare existing theories and policies on CALL (Computer Assisted Language Learning) with the actual situation among practising teachers of ESL (English as a Second Language) of secondary schools in Sweden. The evaluation focuses on the differences between theories and reality, and discusses why, if any, the differences exist. Some background information on second language acquisition is provided, and recent theories and standpoints within the field of CALL are mentioned to highlight the differences between theory and reality. The evaluation was made by handing out a survey to 33 teachers of ESL, asking questions about their use of computers in their everyday teaching. The survey shows that the gap between the theories and standpoints within the field of CALL, and the reality of teachers in schools often is huge.

BakgrundI bakgrunden förklaras begreppet kommunikativ förmÄga och de kompetenser som ingÄr samt hur synen pÄ den kommunikativ förmÄgan har förÀndrats i kursplaner. Hur sprÄkundervisning bör vara upplagd beskrivs kort. De olika kompetenserna lingvistisk, diskurs, sociolingvistisk, strategisk, sociokulturell och social förklaras samt vad som bör ingÄ för att utveckla den kommunikativa förmÄgan beskrivs. Vikten av bÄde utbildning och trÀning för lÀraren för att det ska bli ett kommunikativt klassrum tas upp och den teoretiska ramen beskrivs.SyfteSyftet med studien Àr att undersöka hur ett antal engelsklÀrare i grundskolans Är 4-6 resonerar om kommunikativ förmÄga samt hur de anser att sprÄkundervisningen kan lÀggas upp för att utveckla denna.MetodMetoden som anvÀnts Àr den kvalitativa metoden med redskapet intervju. Intervjuer har gjorts med 5 lÀrare pÄ olika skolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn.

Syftet med denna studie Àr att undersöka hur lÀrare i engelska i gymnasieskolan arbetar med högpresterande och sÀrbegÄvade elever, samt vilka faktorer det Àr som möjliggör och försvÄrar lÀrarnas arbete med dessa elever. I studien har fem kvalitativa intervjuer gjorts med verksamma lÀrare pÄ tvÄ olika gymnasieskolor. De teorier som tillÀmpas i studien Àr Lev Vygotskijs teori om den nÀrmaste utvecklingszonen, Roar Pettersens ramfaktorteori samt ett specialpedagogiskt perspektiv. Resultatet visar att de fem intervjuade lÀrarna har förmÄga att definiera vad en högpresterare och sÀrbegÄvning Àr samt skilja pÄ dem. Alla har erfarenheter av högpresterare, men endast tre av dem har erfarenheter av sÀrbegÄvningar.

Syftet med denna studie Àr att försöka ge en bild av hur fyra lÀrare verksamma pÄ högstadiet och gymnasiet arbetar och förhÄller sig till mÄlsprÄksanvÀndningen i Àmnena engelska och spanska. Intentionen Àr att utifrÄn tre valda teman ur Ulrika Tornbergs teori om sprÄkundervisning i mellanrummet (2000), se hur teorin om mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna och deras sprÄkundervisning.Den metod som valts för att besvara studiens syfte Àr dels kvalitativ intervju och klassrumsbaserade observationer. Fyra intervjuer utfördes dÀr samtliga lÀrare fick berÀtta om vilken uppfattning de har angÄende den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i sprÄkundervisningen, sprÄkundervisningens innehÄll samt betoningen av den muntliga kommunikationen pÄ mÄlsprÄket i styrdokumenten.Resultatet av vÄr undersökning visar att mellanrummet kommer till uttryck hos lÀrarna samt i de klassrum vi valt att observera. I resultaten framgÄr Àven en praktisk anknytning till teorin om mellanrummet i de klassrum vi har observerat. Att tala pÄ mÄlsprÄket har stor betydelse för samtliga lÀrare och Àr nÄgot alla fyra lÀrare strÀvar efter att förverkliga i sin undervisning.

Ett bra sÀtt att lÀra sig ett nytt sprÄk sÀgs vara att lyssna, det Àr ju trots allt sÄ vi börjarförstÄ vÄrt sprÄk. Syftet med denna litteraturstudie Àr att studera om höglÀsning kananvÀndas och hur den kan anvÀndas vid inlÀrningen av engelska. Studien bestÄr av Ättaartiklar som handlar om höglÀsning vid inlÀrning av engelska som andrasprÄk.Resultatet Àr indelat i följande teman: OrdförrÄd, kombinera lÀsning pÄ hemsprÄk ochandrasprÄk, boksamtal, gruppstorlek vid höglÀsning, höglÀsarens roll samt ökamotivationen med höglÀsning. Slutsatsen av studien Àr att höglÀsning kan utveckla barnsordförrÄd dÄ lÀsningen sker i samband med boksamtal. Det ordförrÄd som utvecklas Àrde ord man lÀgger mer tid pÄ.

VÄr hypotes om att Australien befinner sig i svensk medieskugga kom till under hösten dÄ vi pÄ C-kursen i journalistik gjorde en ministudie av lÀnders förekomst i olika tidningar, och Australien/Oceanien hamnade pÄ sista plats i den undersökningen. Med denna uppsats har vÄr avsikt varit att göra en mer omfattande undersökning för att ta reda pÄ vad som kÀnnetecknar bevakningen av Australien i viktiga svenska medier. För att fÄ reda pÄ hur mycket det rapporteras om Australien i ett urval av svenska medier har vi gjort en kvantitativ undersökning som inkluderar Dagens Nyheter (DN), Ekot och Rapport. Vi gjorde Àven en kvalitativ innehÄllsanalys av DN och engelska The Times för att jÀmföra och se vilka Àmnen med anknytning till Australien som förkommer i de bÄda tidningarna.Resultaten av den kvantitativa och kvalitativa analysen visar att bevakningen av Australien i de undersökta svenska medierna Àr liten och tenderar att vara trivial. De tre största Àmnena visade sig vara sport, naturkatastrofer och djur.

Bakgrund: BÄde Lpo 94 och Lgr 11 föresprÄkar jÀmstÀlldhet mellan könen och vi som jobbar inom skolan skall alla verka för detta. Som sprÄklÀrare kan jag dra mitt strÄ till stacken bl.a. genom att hitta lÀromedel som lever upp till lÀroplanens direktiv om genustÀnkande. Johanna Nihlén och Sara Nilsson (2006) uppmanar eleverna att ta en nÀrmare titt pÄ vad som stÄr i de lÀromedel som anvÀnds i skolan. De vill fÄ eleverna att stÀlla krav pÄ sina lÀrare att böckerna ska vara jÀmlika.

I denna uppsats undersöks den engelska ing-satsen som har samord-ningsfunktion och hur den översÀtts till svenska. I en kontrastiv undersökning jÀmför jag en Àldre översÀttning, gjord av Vera och Stig Dahlstedt, av Lord Jim som Joseph Conrad har skrivit, med en yngre översÀttning gjord av Nils Holmberg. Syftet Àr att, med hjÀlp av tidigare syntaxundersökningar av översÀttningar, jÀmföra hur tvÄ översÀttningar liknar/skiljer sig frÄn varandra och originaltexten. Undersökningens fokus ligger pÄ form, funktion och struktur och behandlar ing-satserna som har fÄtt namnet koordinationsfraser och Àr samordnade satser, i de tidigare studierna. Till en början hade jag visionen om att finna en förÀndring av syntax mellan den tidigare och senare översÀttningen som jag kunde hÀrleda till viljan att översÀtta den engelska ing-formen med en svensk presens participform.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en uppfattning om vad elever och lÀrare pÄ ett yrkesinriktat program pÄ gymnasiet anser om nivÄgruppering. I arbetet definieras olika former av differentiering, och för- och nackdelar med nivÄgruppering redovisas. Svaren pÄ enkÀtundersökningar visar elevers och lÀrares Äsikter om nivÄgruppering. UngefÀr hÀlften av eleverna var positiva till nivÄgruppering. Eleverna har möjlighet att byta grupp och rörligheten av elever mellan nivÄgrupperna var relativt stor.

Den hÀr studien undersöker hur min gymnasieklass pÄ en kommunal skola i Är ett pÄ Fordon- och transportprogrammet, FT med 24 elever, upplever en intervention med infÀrgning av yrkesÀmnet i engelskkursen. Bakgrunden till studien Àr att jag har upplevt problem med att fÄ eleverna motiverade till att jobba med engelskan och visa intresse för det vi gör. MÄnga elever söker enligt Skolverket till FT för att de Àr skoltrötta och intresserade av bilar och motorer och inte av teoriÀmnen. Forskning i Sverige och internationellt visar pÄ att man jobbar med infÀrgning med goda resultat. Man har till exempel i USA Àven startat universitetskurser för lÀrare som vill lÀra sig om infÀrgning.

VÄr undersökning syftar till att se hur tvÄ förskolor arbetar med flersprÄkighet och hur barn, pedagoger och förÀldrar stÀller sig till att införa ett nytt sprÄk, i detta fall engelska, i förskoleverksamheten. Vi har genomfört vÄr undersökning genom att gÄ till tvÄ förskolor och introducera sprÄket med hjÀlp av engelska sÄnger och rörelselekar. Under studiens gÄng har vi utgÄtt frÄn ett sociokulturellt perspektiv och haft tidigare forskning som inbegriper barns sprÄkinlÀrning i Ätanke. VÄr studie genomfördes pÄ tvÄ förskolor i StockholmsomrÄdet. Den ena förskolan befinner sig i en förort i södra Stockholm och de flesta barn har annat modersmÄl Àn svenska. Den andra förskolan Àr belÀgen i Stockholms innerstad och har fÄ barn med annat modersmÄl Àn svenska.

Syftet med detta arbete har varit att titta nÀrmare pÄ vilka morfologiska och syntaktiska avvikelser som förekommer i uppsatser skrivna av tysk- respektive engelsktalande studenter som har lÀst svenska motsvarande nivÄ A1 pÄ universitetet. Detta för att se om avvikelserna kan förklaras med hjÀlp av den typologiska markeringsgraden av de grammatiska strukturerna. I undersökningen anvÀndes en analysmetod som grundar sig i markeringsdifferentialhypotesen (MDH). MDH kan hjÀlpa lÀrare att förutspÄ och förstÄ eventuella svÄrigheter vid inlÀrningen av ett frÀmmande sprÄk. I föreliggande undersökning analyserades de avvikande grammatiska strukturerna, en till varje struktur motsvarande korrekt svensk fras och en översÀttning av strukturen till tyska respektive engelska.