Denna studie undersöker högstadielÀrares uppfattningar om det nationella Àmnesprovet i engelska i Ärskurs 9 och hur de anser att provet pÄverkar deras arbete. Det insamlade empiriska materialet bestÄr av intervjuer som genomförts med sex verksamma högstadielÀrare under hösten 2012 samt vÄren 2013. Studien har fokuserat pÄ tre omrÄden: hur provet anvÀnds formativt och summativt av lÀrarna, hur stor inverkan provbetyget har pÄ elevernas slutbetyg och vilken betygsÀttningsmodell som lÀrarna anvÀnder sig av.Studiens resultat visar att lÀrarna anvÀnde det nationella provet uteslutande summativt, som en del av betygsunderlaget. Provbetyget gavs olika relevans i elevernas slutbetyg av de olika lÀrarna.Den analytiska betygsÀttningsmodellen var mest framtrÀdande i lÀrarnas resonemang; förmÄgor i kursplanemÄl och betygskriterier lyftes fram av de flesta lÀrarna som det viktigaste i deras betygsÀttning.LÀrarna var inte eniga i huruvida provbetyget bÄde kunde höja och sÀnka elevernas betyg. NÀr övrigt betygsunderlag var otillrÀckligt, fick det nationella provresultatet en större betydelse för elevernas slutbetyg.NÄgra av lÀrarna uttryckte att pÄtryckningar frÄn huvudmÀn förekommit för att fÄ lÀrarna att sÀtta samma eller högre slutbetyg som provbetyg. .

Den hÀr uppsatsen presenterar en fÀltstudie som undersöker sprÄkpolicy i en engelsksprÄkig förskola i Sverige, och framförallt undersöker hur den fungerar i praktiken. Förskolan Àr officiellt sett engelsksprÄkig, och personalen leder majoriteten av sin verksamhet pÄ engelska. Dock agerar inte personalen som sprÄkpoliser i de fall dÄ barn och förÀldrar talar andra sprÄk Àn just engelska. Barnen pÄ förskolan samt deras förÀldrar bidrar till en tvÄsprÄkig miljö nÀr de talar svenska i synnerhet och Àven andra modersmÄl sinsemellan.Barnen uppvisar i det insamlade materialet att de har olika preferenser till de tvÄ olika sprÄken som förekommer mest pÄ förskolan, det vill sÀga svenska och engelska. De barn som Àr engelskdominanta tenderar att kodvÀxla mindre Àn de svenskdominanta.

Syfte: I denna C-uppsats undersöker vi hur inlÀrare av engelska som frÀmmande sprÄk lyckas att lÀra sig nya ord nÀr de fÄr studera ord i kombination (kollokationer) och som enskilda ord. Syftet med uppsatsen Àr ocksÄ att ta reda pÄ inlÀrarnas Äsikter om bÄda metoderna. Uppsatsens syfte Àr Àven att diskutera vilka hinder och möjligheter som finns med bÄda metoderna. Teori: I vÄrt arbete utgÄr vi frÄn forskning om tvÄ olika ordinlÀrningsmetoder (kollokationer och listor med enskilda ord) inom andrasprÄksinlÀrning, frÀmst engelska som andrasprÄk (ESL) och frÀmmande sprÄk (EFL). VÄr undersökning inspireras av s.k.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka pÄverkansfaktorer som blir synliga i lÀrares resonemang kring bedömning av lÀsförstÄelse i engelska. De pÄverkansfaktorer som ligger i fokus i studien Àr de tankestilar som förs ut till lÀrare via lÀroplan och nationella prov, men Àven andra pÄverkansfaktorer kommer att studeras. Studien syftar Àven till att undersöka hur lÀrarna förhÄller sig till de tankekollektiv som finns kring de olika tankestilar som urskiljs i deras resonemang. Den teoretiska utgÄngspunkten Àr att det inom institutioner finns tankestilar som styr mÀnniskors sÀtt att handla. De som styrs av samma tankestil ingÄr i ett tankekollektiv.

BAKGRUND:Kursplanen ligger till grund för verksamheten i skolan och Àven till den hÀr undersökningen. I globaliseringens tid Àr engelska ett viktigt Àmne för kommunikationen i framtiden, sÄvÀl internationellt som privat. SprÄkinlÀrningen bygger pÄ olika saker men som nybörjare Àr det till fördel att först lÀra sig viktiga ord som man har anvÀndning för och ord som lÀrs in i ett sammanhang. För att utveckla sprÄket har det visat sig vara en positiv effekt att leka, dÄ det krÀver att man anvÀnder sprÄket och dÄ i förlÀngningen utvecklar sitt eget.SYFTE:Syftet Àr att försöka förstÄ hur eleverna upplever sin engelskundervisning och sin lÀrandemiljö. Genom observationer och intervjuer ger det en mer nyanserad bild av hur sprÄkundervisningen ser ut i just den aktuella klassen.METOD:Metoden som anvÀndes i denna undersökning var observationer och intervjuer.

Den hÀr uppsatsen presenterar en fÀltstudie som undersöker sprÄkpolicy i en engelsksprÄkig förskola i Sverige, och framförallt undersöker hur den fungerar i praktiken. Förskolan Àr officiellt sett engelsksprÄkig, och personalen leder majoriteten av sin verksamhet pÄ engelska. Dock agerar inte personalen som sprÄkpoliser i de fall dÄ barn och förÀldrar talar andra sprÄk Àn just engelska. Barnen pÄ förskolan samt deras förÀldrar bidrar till en tvÄsprÄkig miljö nÀr de talar svenska i synnerhet och Àven andra modersmÄl sinsemellan.Barnen uppvisar i det insamlade materialet att de har olika preferenser till de tvÄ olika sprÄken som förekommer mest pÄ förskolan, det vill sÀga svenska och engelska. De barn som Àr engelskdominanta tenderar att kodvÀxla mindre Àn de svenskdominanta.

Sedan Muammar al-Qadhafi tog makten i Libyen har landets historia prÀglats av en rad vÄldsamma hÀndelser, bÄde i statens relation till andra stater, men ocksÄ inom landets interna angelÀgenheter. I mitten av februari 2011 utbröt vÄldsamma demonstrationer i Libyen som möttes med vÄld av Qadhafis regim. Detta vÄldsutövande uppmÀrksammades av det internationella samfundet, och ledde fram till att FN:s sÀkerhetsrÄd antog resolution 1973. Denna uppsats bygger pÄ en juridisk metod kombinerat med en fallstudie för att förklara sÀkerhetsrÄdets antagande av resolution 1973 samt vilka faktorer som kan antas vara bidragande till att denna resolution antogs. Analysen bygger pÄ det regelverk som fastslagits i FN-stadgan och det teoretiska ramverket utgörs av den klassiska realismens och den engelska skolans tankar.

Den hÀr kandidatuppsatsen Àr ett vÄrdprogram för den vÀstra engelska parken pÄ Leufsta bruk. Leufsta bruk ligger i norra Uppland och jÀrnbruket har anor frÄn 1500-talet. Under 1600-talet började man bygga en herrgÄrdsanlÀggning, en trÀdgÄrd i renÀssansstil anlades intill denna. TrÀdgÄrden moderniserades efter barockens principer i början av 1700-talet. Sitt nuvarande utseende fick herrgÄrden efter en brand 1719.

I denna magisteruppsats undersöks Julia Donaldsons engelska bilderböcker i svensk översÀttning av barnboksförfattaren Lennart Hellsing. Huvudsyftet med denna studie Àr att avgöra om de svenska mÄltexterna Àven bÀr drag av Hellsings egen författarstil. För att kunna undersöka detta har KÄrelands tidigare forskning (2002) om Hellsings litterÀra produktion anvÀnts för att ta fram stilvariabler. Dessa stilvariabler har sedan applicerats pÄ mÄltexterna i denna fallstudie. Det teoretiska ramverket orienterar sig inom deskriptiv översÀttningsvetenskap och Tourys (1995) modell för rekonstruktion av översÀttningsnormer anvÀnds.

Syftet med denna uppsats ?r att kartl?gga m?lspr?ksavvikande uttal hos andraspr?ksinl?rare med hindi och engelska som basspr?k med avseende p? vokalljud i svenska, som ?r m?lspr?ket i denna uppsats. De m?lspr?ksavvikande uttal som beaktas ber?r vokalkvalitet, vokalinskott och vokalbortfall. Forskningsfr?gorna som st?lls ?r vilka m?lspr?ksavvikande uttal som f?rekommer, och varf?r m?lspr?ksavvikande uttal f?rekommer.

This qualitative study aims to investigate some secondary school teacers' attitudes to and experiences of motivation in their second language classrooms. Through qualitative interviews with five teachers some different perspectives on motivation and its function in second language acquisition have come to light. First, motivation is seen as something important and some teachers tend to distinguish between intrinsic and extrinsic motivation. Those who do so tend to value intrinsic motivation more highly. Secondly, teachers believe they can affect students' levels of motivation.

I centrum för denna uppsats stÄr sÄ kallade autentiska texter. Uppsatsen vill uppmÀrksamma de teoretiska svÄrigheterna som Àr knutna till detta begrepp. Samtidigt vill den visa pÄ de mÄnga möjligheter som begreppet kan rymma. För att nÀrma mig detta omrÄde har jag valt att kombinera ett teoretiskt och ett praktiskt perspektiv: dels undersöks olika definitioner av begreppet, dels intervjuas tvÄ lÀrare i engelska om deras anvÀndning av autentiska texter i undervisningen. Trots begreppets svaga teoretiska grund tycks det ha en relativt stark position inom dagens sprÄkundervisning. I uppsatsen hÀvdas att ett grundlÀggande ifrÄgasÀttande kan öppna för en djupare förstÄelse av begreppet. Det handlar inte om att ogiltigförklara begreppet, utan att upptÀcka det pÄ nytt.

LÀrare anvÀnder sig av olika metoder för att hjÀlpa studenter att utveckla de verktyg de behöver för att lÀra sig engelska, eller nÄgot annat Àmne. En metod hÀr Àr muntlig feedback, som anvÀnds för att uppmuntra elever eller korrigera dem nÀr de utför sprÄkliga fel. VÄrt mÄl med detta examensarbete Àr dÀrför att undersöka vilka typer av muntlig feedback som kan hittas i ett klassrum dÀr man lÀr sig engelska som frÀmmande sprÄk och vilka attityder som bÄde lÀrare och studenter kan ha gentemot muntlig feedback. Tre typer av undersökningsmetoder har anvÀnts: observationer, intervjuer och enkÀter. Resultatet visar pÄ att studenter förhÄller sig positivt till muntlig feedback i klassrummet, sÀrskilt explicit corrective feedback.

Bakgrunden till uppsatsen Àr att skribenternas intresse vÀckts dÄ de i lÀrarutbildningen lÀst musik och fÄtt verktyg för att arbeta med musik i andra Àmne. Ett varierat arbetssÀtt fÄngar fler elever Àn om pedagogen hÄller sig till ett och samma arbetssÀtt. Syftet Àr att undersöka pedagogers anvÀndning av musik som ett pedagogiskt hjÀlpmedel i undervisningen i matematik, svenska och engelska i Ärskurserna fyra till sex. Datainsamlingen genomfördes i form av kvalitativa intervjuer med tre pedagoger i Ärskurs fyra till sex. Resultatet visar att pedagogerna ansÄg sig sakna kompetens för att anvÀnda musik för att stödja undervisningen.

I undersökningen stÀlls frÄgan - kan rim, ramsor, sÄnger och rollekar underlÀtta inlÀrningen av engelska? Barn kan lÀra sig anvÀnda dessa hjÀlpmedel i tidiga Är. Vilken betydelse kan de ha som övningsinslag för undervisningen i engelska i skrift och tal? Flera forskare menar att utvecklingen av talet stimuleras. Barnen fÄr större förmÄga att uttala svÄra ljud om de anvÀnds i ett rytmiskt och melodiskt sammanhang.