SammanfattningDenna uppsats behandlar muntlig kommunikation i gymnasieskolans Àmnen svenska och engelska. Kommunikation Àr en central del i alla mÀnniskors liv. Det muntliga Àr utgÄngspunkten i lÀrandet och muntlig kommunikation förekommer mycket mer Àn skriftlig kommunikation i samhÀllet. Skolan Àr en plats dÀr mÀnniskor med olika bakgrund trÀffas och Àr dÀrför en utmÀrkt plats för kommunikation mellan dessa. Kommunikation krÀvs för att respekt och förstÄelse för andra mÀnniskor ska uppstÄ.Det muntliga likstÀlls med det skriftliga i styrdokumenten och muntliga aktiviteter ska enligt styrdokumenten genomföras i Àmnena svenska och engelska pÄ gymnasiet.

AbstraktDetta examensarbete handlar om sprÄkval engelska/svenska, alternativet för de elever som av olika anledningar vÀljer att inte lÀsa ett modernt sprÄk. En undersökning har gjorts i form av intervjuer med lÀrare och en skolledare samt en enkÀtstudie med elever, för att fÄ fram en bild av hur de ser pÄ sprÄkvalet och dess funktion. Syftet med arbetet Àr att söka svar pÄ just detta, samt ta reda pÄ vilka elever det Àr som gÄr i dessa grupper och hur tiden utnyttjas dÀr. De svar jag fÄtt fram tyder pÄ att bÄde elever och lÀrare ser brister i organisationen; det Àr en relativt stökig miljö och mÄnga elever som finns i grupperna har egentligen inget behov av extra engelska eller svenska. Alla Àr dock i princip överens om vilket syfte undervisningen har: att stötta de elever som behöver hjÀlp med dessa tvÄ Àmnen.

Syftet med examensarbetet har varit att genomföra en jÀmförande analys mellan nÄgra religionslÀrares syn pÄ sitt Àmne och dess utformning i Sverige och England - vilket Àr bidrag till forskning om hur lÀrare ser pÄ sitt undervisningsÀmne som Àr ett relativt outforskat fÀlt. Metoden jag har anvÀnt mig av Àr kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fyra religionslÀrare, tvÄ i vardera land. FrÄgestÀllningarna berörde syftet med religionsundervisningen, begrepp mÄngkultur och integration, kristendomens roll, upplÀgg av Àmnet och motivet till detta sÄvÀl skillnader och likheter mellan de svenska och de engelska lÀrarna synsÀtt. Resultatet utifrÄn syftet och frÄgestÀllningarna var att lÀrarna ansÄg att förstÄelse och andlig utveckling Àr de frÀmsta syftena med Àmnet, dÀr den andliga utvecklingen Àr mer framtrÀdande hos de engelska lÀrarna. LÀrarna ansÄg att Àmnet hade en betydande roll att spela i frÄga om integration och det mÄngkulturella samhÀllet.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka lÀrares uppfattningar om det nationella provet i engelska, samt hur dessa lÀrare arbetar med provet för att kunna hjÀlpa eleverna att nÄ sina kursmÄl. Undersökningsmetoden Àr kvalitativ dÄ vi intervjuat fyra lÀrare i engelska pÄ en högstadieskola. IntervjufrÄgorna har innefattat allt frÄn hur lÀrare arbetar med det nationella provet och hur de ser pÄ provet, till hur mÄlen med det nationella provet uppfylls. Resultatet av undersökningen Àr att det nationella provet underlÀttar lÀrarnas arbete. LÀrarna anser Àven att provet fungerar som ett bra stöd dÄ de ska betygsÀtta eleverna.

This study investigates the curriculum for English in Gymnasium class 10 in Baden-WĂŒrttemberg, Germany and compares it with the Swedish curriculum for English 5. A special focus it put on the politics that decide how the curriculum is written. The German and Swedish curricula for English are quite different, although they have some main points in common. The study includes a textual analysis and observations of English classes. Furthermore, nine teachers of English in Germany are interviewed about their views of the curriculum.

SammanfattningDetta examensarbete handlar om gymnasieelevers kunskapsutveckling i skolÀmnet engelska sett ut ett 10 Ärs perspektiv, frÄn 1997 till 2006. Undersökningens huvudsyfte har varit att granska kunskapsutvecklingen bland gymnasieelever i engelska. Detta har gjorts genom en dokumentanalys av Skolverkets rapporter om elevers resultat pÄ det nationella provet i Engelska A under Ären 1997-2006. I denna studie har Àven jÀmförelser gjorts mellan elevers kursbetyg och provbetyg samt kvinnors och mÀns provresultat i Engelska A. Ett andra syfte har varit att granska yrkesverksamma lÀrares uppfattningar kring gymnasieelevers kunskapsutveckling i engelska och Àven uppfattningar kring det nationella provets utformning och anvÀndande.

BakgrundSkrivandet och lÀsning har stort inflytande pÄ högstadieelevers kognitiva utveckling. NÀr de lÀser mycket fÄr de tillrÀcklig kunskap för att de ska kunna skriva vidare. Under skrivprocessen lÀr de sig tillÀmpa strategier för att de ska kunna formulera sig. De blir mognare och smartare under denna process, dessutom kan de konstruera sitt sprÄksystem pÄ det hÀr sÀttet. FrÄn en holistisk syn blir inlÀrning av ett nytt sprÄk naturligare om eleverna fÄr trÀna pÄ sprÄket under autentiska förutsÀttningar.SyfteSyftet med studien Àr dels att ta reda pÄ lÀrares uppfattningar av högstadieelevers skrivutveckling i Àmnet engelska, dess samspel med lÀsfÀrdighet och pÄverkan av de tvÄ pÄ elevers kognitiva utveckling.

Sedan mitten av 1990-talet har Sverige internationellt sÀtt legat i topp pÄ grund av grundskolelevers goda resultat i engelsk sprÄkkunskap. Den svenska grundskolan Àr fortfarande internationellt sÀtt i topp men pÄ nationell nivÄn har det skett en förÀndring. Sedan mitten av 1990-talet har grundskolelevernas resultat stagnerat och i vissa sprÄkmoment Àven försÀmrats. Vad som orsakat denna negativa förÀndring finns det mÄnga spekulationer om t.ex. den ökade invandringen och elevers attityd till Àmnet.

The purpose of this study is to show how some Swedish teachers in the grades four to six assess the subject of English and what impact the national tests have on teachers? way of looking at assessments and grades and how teachers are supposed to work with assessment and grading according to the curriculum and the education act. The method of this study has been interviews with principals, teachers and pupils to get as many perspectives of the subject as possible. It has contributed to an interesting content and the end result will be as fundamental as it can be. The findings of this study show that teachers teaching English in Sweden have a great responsibility because of the lack of subject priority and communication between themselves, the government and other authorities in the world of education.

Skolans styrdokument anger att eleverna ska öva upp sin förmÄga att bedöma sina egna prestationer. Denna empiriska undersökning av kvalitativ karaktÀr har som syfte att synliggöra hur sjÀlvbedömning utvecklar elevernas skriftliga förmÄga i engelska för grundskolans senare Är genom att besvara hur vÀl elevernas förmÄga att bedöma sina egna texter pÄ engelska utvecklas samt hur kvalitén pÄ elevernas skrivna texter utvecklas av arbete med sjÀlvbedömning under undersökningsperioden. Data för undersökningen bestÄr av elevskrivna texter, deras sjÀlvbedömningar samt lÀrarens/undersökarens bedömning av samma texter. I resultatdelen presenteras hur vÀl eleverna har kunnat göra en pÄlitlig sjÀlvbedömning samt huruvida progression i elevernas texter har skett för att dÀrefter diskuteras och analyseras. Jag har dÄ utgÄtt frÄn att lÀrarens bedömning Àr den mest trovÀrdiga.

In this paper two translators of Natsume Soseki's "Botchan" by Matt Treyvaud (2009) and Joel R. Cohn (2005) are compared with each other and with the original. Yoko Hasegawa's "The Routledge Course in Japanese Translation" (2012), Peter Newmark's "A Textbook of Translation" (1988) and "Approaches to Translation (1981) are used as the methodological foundation. Kyoko Omori's paper "Problems in English translations of Japanese literature: A study of Natsume Omori's "Botchan" and "Kokoro" (1996)" was used when choosing which old-fashioned language that lies the closest to that of the original, but fails to convey much of the humour; while Treyvaud's translation conveys the humorous tones of the original but has made frequent mistakes not agreed upon as the correct way of translating into English..

Flickor har under de senaste decennierna presterat bÀttre Àn pojkar i den svenska skolan. Attflickornas studieresultat har förbÀttrats skall naturligtvis ses som en framgÄng; samtidigt mÄstelikvÀrdigheten och jÀmstÀlldheten i skolan vÀrnas och pojkarnas sÀmre resultat tas pÄ allvar. HÀrhar de nationella proven i skolan betydelse eftersom huvudsyftet med dessa Àr att just stödja enlikvÀrdig bedömning och betygssÀttning i den svenska skolan. Dock konstaterar Skolverket attflickor i högre utstrÀckning Àn pojkar fÄr ett högre kursbetyg jÀmfört med det betyg de fick pÄ detnationella provet i samma kurs. För Àmnet engelska i gymnasiet sÄ gÀller Àven samma negativaförhÄllande för pojkarna nÀr det gÀller avvikelse som ger ett lÀgre kursbetyg Àn provbetyg, det villsÀga pojkar fÄr i högre utstrÀckning Àn flickor ett lÀgre kursbetyg jÀmfört med provbetyget församma kurs.Syftet med uppsatsen Àr att svara pÄ frÄgestÀllningarna (1) Vilka orsaker anger mina respondentertill att det slutliga kursbetyget kan avvika frÄn provbetyget? samt (2) Hur beskriverrespondenterna att dessa avvikelser Àr kopplade till elevernas kön?För att besvara ovan frÄgor har en mindre kvalitativ studie genomförts dÀr fyra engelskalÀrare pÄgymnasiet har intervjuats.

Synen pÄ grammatik har förÀndrats mycket över tid och debatteras Àn idag. Eftersom grammatik ofta anses som en teoretisk och alltför abstrakt del av sprÄkundervisning har vi valt att med hjÀlp av kvalitativ metod studera grammatikövningar i tvÄ nyutkomna lÀromedel ? i engelska respektive tyska ? för gymnasieskolan och stÀlla dessa övningar i relation till de direktiv som anges i styrdokument samt de resultat som forskning i andrasprÄkslÀrande pekar pÄ. NÄgra viktiga faktorer som nÀmns i forskning och styrdokument kring sprÄkinlÀrning innefattar kommunikativa mÄl, elevers behov och förutsÀttningar, elevinflytande och elevansvar, reflektion, par- och grupparbete samt meningsfull kontext. Resultatet visar i stort att de grammatikövningar vilka undersökts i detta arbete inte motsvarar vad forskning och styrdokument understryker som viktigt nÀr det gÀller sprÄkinlÀrning, i synnerhet av grammatikmoment..

LÀraren stÄr inför ett stort utbud och stora möjligheter till variation i anvÀndningen av lÀromedel idag. Vilka lÀromedel som vÀljs i undervisningen beror pÄ olika ramfaktorer sÄsom elevgruppen, deras prestationsförmÄga, intresse, motivation, tid och skolans ekonomiska resurser.I vÄr studie presenteras hur en lÀrare och hennes fem elever upplever engelskundervisning och vilka deras Äsikter Àr kring lÀromedlen. Studiens utgÄngspunkt Àr en kvalitativ undersökning baserad pÄ intervjuer med denna lÀrare och dessa elever.VÄrt syfte Àr att belysa hur elever och lÀrare upplever undervisning i engelska i Ärskurs 9 med fokus pÄ val, anvÀndning och utvÀrdering av lÀromedel.Resultatet visar att eleverna efterfrÄgar mer muntlig engelska under lektionstiden, vilket inte tycks tillgodoses med de lÀromedel som anvÀnds. Eleverna har trots detta en positiv instÀllning till de lÀromedel som anvÀnds samt till engelskundervisning och de ser fördelar med fÀrdigheter i Àmnet. Betydelsen av engelska sprÄket för kommunikation med omvÀrlden anses viktig.

 Denna studie observerar kodvÀxlingen hos tre gymnasielÀrare i engelska. Syftet med studien Àr att genom klassrumsobservationer undersöka hur engelsklÀrares kodvÀxling kan se ut i en svensk gymnasieskola. Studien undersöker ocksÄ möjliga orsaker till lÀrarnas kodvÀxling. I denna undersökning gÄr det att finna kopplingar mellan frekvensen av lÀrares kodvÀxling och det som sker i klassrummet. Enligt resultatet sker majoriteten av lÀrarnas kodvÀxling nÀr de försöker hjÀlpa eleverna i deras enskilda arbete.