Dagens ungdomar har, pÄ grund av ett ökat utbud av inomhusaktiviteter, ett annorlunda intresse för att vistas utomhus Àn vad de hade för nÄgra Ärtionden sedan. DÀrför avsÄg vi att bedriva viss del av elevernas undervisning i Àmnet geografi utomhus. Syftet med detta var att studera eventuell förÀndring av elevernas koncentrations- samt motivationsförmÄga vid en kombination av traditionellt lektionssalsbunden undervisning och lektioner utomhus. Som bakgrund till detta har vi studerat den aktuella forskning som fanns att tillgÄ inom Àmnet utomhuspedagogik. Trots att det finns en mÀngd studier, som pekar pÄ att fysisk aktivitet skulle ha en positiv effekt pÄ inlÀrning, koncentration och sÄ vidare, finns det inte mycket inom forskningen kring utomhuspedagogik att tillgÄ.

Mitt syfte med arbetet har varit att med hjÀlp av litteratur i Àmnet Äldersintegrerad undervisning fÄ inblick i vad denna organisationsform kan innebÀra.I min litteraturstudie redogör jag för de olika motiv som ligger bakom införandet av Äldersintegrerade klasser. Dessa motiv kan vara bÄde pedagogiska och resursmÀssiga. Jag försöker ocksÄ ge en bild av hur spridd den Äldersintegrerade undervisningen Àr idag i Sverige. ArbetssÀttet i Äldersintegrerade klasser Àr ofta individualiserat och eleverna planerar sjÀlva en del av arbetet, annat bearbetas Äldersblandat och dÄ ofta i form av temaomrÄden. Avslutningsvis tar jag upp en del av den forskning som genomförts om Äldersintegreringens för- och nackdelar.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..

Syftet med vÄr undersökning var att undersöka om och hur undervisningsmetoder baserade pÄ olika inlÀrningsstilar pÄverkar elevers lÀrande och engagemang. Undersökningen Àgde rum i en klass 8 i LuleÄ kommun under sju veckor höstterminen 2002. Samtliga elevers individuella inlÀrningsstil identifierades via en pilotundersökning. Lektionerna utformades utifrÄn de mest frekventa inlÀrningsstilarna i klassen. För att mÀta elevernas lÀrande och engagemang fick eleverna fylla i enkÀter och utvÀrderingar dÀr de fick skriva ner hur de uppfattat lektionerna utifrÄn en lÀrande- och engagemangsaspekt.

I vÄr studie har vi genom kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare i grundskolans senare Är och en mellanstadielÀrare undersökt strÀvansmÄlens roll i planering och undervisning i matematik. Vi har Àven undersökt vilka arbetssÀtt och arbetsformer lÀrarna uppger att de utgÄr ifrÄn och kopplat detta till strÀvansmÄlens roll i undervisningen. VÄr studie tyder pÄ att det inte Àr sÄ vanligt att lÀrare i matematik utgÄr frÄn strÀvansmÄlen i sin planering och undervisning. Det vanligaste var att lÀrarna utgick frÄn uppnÄendemÄlen och att deras undervisning var lÀroboksstyrd och byggde pÄ individuellt rÀknande. I arbetet berör vi Àven den kunskapssyn som föresprÄkas i Lpo94 och jÀmför den med respondenternas syn..

I denna uppsats redovisas resultatet av vÄr studie som har syftet att ta reda pÄ vilka upplevelser lÀrare som undervisar i de första tre Ären i skolan har om Àmnena kemi, fysik och biologi. Vi Àr nyfikna pÄ detta dÄ vi under vÄr verksamhetsförlagda utbildning har fÄtt uppfattningen att naturvetenskapen ibland har en negativ klang i skolan. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med nio klasslÀrare i Halmstad kommun. Detta för att pÄ bÀsta sÀtt undersöka vÄr forskningsfrÄga. En genomgÄng av litteraturen har gett oss en inblick i hur forskare ser pÄ den naturvetenskapliga undervisningen, bÄde ur ett nationellt och internationellt perspektiv.Resultatet visar att lÀrarna i vÄr studie arbetar med naturvetenskap i skolan, till största del med tema.

Enligt gjorda undersökningar sÄ sjunker svenska elevers prestationer i relation till andra lÀnder inom matematikÀmnet. Enligt gjorda undersökningar sÄ verkar sjÀlvförtroende och resultat pÄ nÄgot sÀtt kopplade till varandra. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka vad eleverna och lÀrare anser vara de viktigaste förslagen pÄ arbetssÀtt som kan anvÀndas för att öka deras sjÀlvförtroende i matematikÀmnet samt vilka likheter och skillnader man kan se mellan elevers och lÀrare svar och mellan pojkar och flickors svar. Genom en genomförd enkÀtundersökning visar resultaten att mÄnga av pojkarna, flickorna samt lÀrare kryssat för förslag 3: varierat arbetssÀtt, förslag 8: Du fÄr tydligt veta vilka mÄl du jobbar mot/varför du jobbar med en viss sak, förslag 6: lÀraren anvÀnder en blandning av olika bedömningsmetoder och förslag 4: Gemensamma samtal och diskussioner. Ingen lÀrare har valt förslag 9: Du fÄr vara med och pÄverka mer som ett av de fem viktigaste.

Syftet med detta arbete Àr att undersöka vad tvÄ klasser som lÀser Matematik A anser om öppna vardagsanknutna problem. Det granskas ifall arbetssÀttet kan vara en tillgÄng i den svenska gymnasieskolan. TvÄ uppgifter med lÀrarhandledning och tillhörande bedömningsmall konstrueras. Forskning kring vardagsanknuten undervisning samt motivation hos elever belyses. De delaktiga eleverna har besvarat en enkÀt som behandlar attitydfrÄgor samt hur deras motivation i matematik Àr.

Syftet med studien var att ta reda pÄ vad miljöundervisningen i Flodafors skola handlar om. Vi ville Àven undersöka vilka olika arbetssÀtt som förekommer. Den teoretiska delen i arbetet behandlar olika dimensioner av miljöundervisning och olika undervisningstraditioner. Vi har Àven berört vad som betonas i de nationella styrdokumenten nÀr det gÀller miljö. Vi anvÀnde oss av en kvalitativ metod, dÀr observation, intervju och dokumentanalys anvÀndes som teknik.

Forskning visar att elevers syn pÄ sina egna kunskaper, deras osÀkerhet i matematik samt matematikundervisningens utformande kan pÄverka motivationen och lÀrandet i matematik. Med bakgrund i tidigare forskning syftar dÀrför denna studie till att fÄ en fördjupad förstÄelse för vilka faktorer som kan pÄverka elevers motivation till Àmnet matematik. Studien syftar ocksÄ till att finna skillnader och likheter mellan de faktorer som pÄverkar elevers motivation till matematik i Ärskurs ett, Ärskurs tre och Ärskurs sex. Studien Àr kvalitativ och 12 elever intervjuades; fyra i Ärskurs ett, fyra i Ärskurs tre och fyra i Ärskurs sex. Tre observationer har ocksÄ genomförts under en matematiklektion dÀr de intervjuade eleverna deltagit.

Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur sju lÀrare i Är 3-6 arbetar för att vÀcka elevers lÀsintresse och hur de behÄller elevernas lÀslust. För att fÄ svar pÄ detta har vi valt följande frÄgestÀllningar:-Hur gÄr lÀrarna tillvÀga för att fÄ eleverna intresserade av att lÀsa skönlitteratur?-Vad vill lÀrarna uppnÄ genom att arbeta med skönlitteratur i klassen?-Hur har de intervjuade lÀrarnas arbetssÀtt förÀndrats för att vÀcka elevers lÀsintresse under deras verksamma tid som lÀrare?För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgestÀllningar gjorde vi en intervjustudie med sju lÀrare som har nÄgon anknytning till skönlitteratur.I resultatet av undersökningen kommer vi att belysa lÀrarnas Äsikter om skönlitteraturens roll i undervisningen. Vi lyfter fram bibliotekets förÀndrade och mer betydande roll i samband med litteraturundervisningen. I studien betonar Àven lÀrarna hur betydelsefull bland annat höglÀsningen Àr för att vÀcka lÀsintresse hos eleverna..

Felaktig sa?rskrivning a?r ett utbrett problem i svenska texter. Det finns forskning ba?de om vilka typer av ord som sa?rskrivs och om ta?nkbara orsaker till varfo?r sa?rskrivning sker. Bristen pa? fo?rslag till undervisning och fo?rebyggande a?tga?rder ro?rande sa?rskrivning a?r vad som har motiverat denna studie.

Studiens syfte Àr att undersöka vad elever pÄ gymnasiets estetiska program inriktning musik upplever som kreativt och skapande i musikundervisningen. Materialet som ligger till grund för studien samlades in genom enskilda intervjuer med elever inom programmet och studien har ett tydligt elev- perspektiv. Studien har genomsyrats av den hermeneutiska vetenskapsteorin och utgick ifrÄn att en upplevelse alltid Àr subjektiv och personlig för varje elev. Intervjumaterialet har bearbetats genom vÄr förförstÄelse, elevens kontext och genom del och helhet för att försöka tolka och förstÄ ur ett vidare perspektiv. Genom intervjusvaren har vi tolkat vilka möjligheter och hinder för musikaliskt skapande som eleverna upplever i undervisningen.

Syftet med arbetet Àr att se hur stor ambition elever har om att utöva inflytande över lektionsplanering. Jag har tre frÄgestÀllningar: vill eleverna ha inflytande över lektions-planering och upplever de att de har inflytande? Vad Àr lÀrares uppfattning elevers önskan om elevinflytande över lektionsplanering? Tre klasser i Ärskurs tre; samhÀllsprogrammet, naturvetenskapsprogrammet och tekniskt program och tre lÀrare deltar i en undersökning om hur de upplever elevinflytande över lektionsplanering. Som metod görs en enkÀtundersökning med elever. En kvalitativ intervjuform görs med tre pedagoger dÀr dem reflekterar över enkÀtens frÄgestÀllningar.

Denna uppsats handlar om hur lÀrare resonerar om undervisning i klasser med flersprÄkiga elever och hur de resonerar kring flersprÄkighet samt hur de upplever samarbetet med modersmÄlslÀrarna. VÄrt syfte med denna studie har varit att komma lite nÀrmare pÄ undervisningen av flersprÄkiga elever och belysa detta ur ett lÀrarperspektiv.  För att kunna undersöka detta har vi intervjuat sex lÀrare i tre olika skolor. Samtliga lÀrare i vÄr undersökning ser flersprÄkighet som en resurs för sin undervisning och som en fördel för den enskilda eleven framförallt senare i yrkeslivet. FlersprÄkighet i skolan ses av lÀrarna som ett problem eftersom dessa elever ofta ligger lÄngt efter i utvecklingen av det svenska sprÄket. Trots de positiva stÀllningstagandena frÄn lÀrarnas sida om modersmÄlsundervisning, studiehandledning pÄ modersmÄl och svenska som andrasprÄksundervisning, framkommer det i vÄr studie att det ?typiska? Àr att vara ensprÄkigt eftersom studien visar att det rÄder dÄligt samarbete med modersmÄlslÀrare, brist pÄ kompetenta svenska som andrasprÄkslÀrare och obefintligt flersprÄkig undervisning..