Syfte och frÄgestÀllningSyftet med denna studie Àr att undersöka hur gymnasielÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa tolkar begreppet kost i Lgy 11, hur de undervisar kring kost och lÀrarnas syn pÄ elevers förkunskaper om hÀlsa och kost. FrÄgestÀllninggarna jag har ÀrLÀrares syn pÄ kost utifrÄn Lgy 11Hur undervisar lÀrare om kost i Àmnet idrott och hÀlsa?LÀrares syn pÄ elevers kunskapsnivÄ inom hÀlsa och kostMetodJag valde att göra en kvalitativ studie, med fokus pÄ intervju av lÀrare, sÄ kallad respondentintervjuer. Anledningen till detta Àr att genom en kvalitativ studie, fÄr jag med lÀrarnas tankar och Äsikter om kostlÀra som annars inte kommit med om jag utfört en kvalitativ studie. Första steget jag tog nÀr jag började denna studie var att samla in data och aktuell forskning som diskuterade kostens betydelse för ungdomar och skolverkets undersökningar om den aktuella situationen för idrott och hÀlsa idag.

Abstrakt Olsson, Maria (2011) Elevers uppfattningar av ÄtgÀrdsprogram. (StudentsŽ reflections about their Individual Educational Plan). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Syftet med mitt arbete Àr att undersöka hur elever uppfattar sina ÄtgÀrdsprogram samt att analysera hur deras medvetenhet kring ÄtgÀrdsprogram ser ut. Vet eleverna vad ett ÄtgÀrdsprogram innebÀr, och fÄr eleverna det stöd de anser att de behöver för att klara sitt skolarbete? Min undersökning har baserats pÄ enkÀter med bÄde slutna och öppna svarsalternativ.

Denna studie tar del av lÀrares och elevers erfarenheter och uppfattningar till datorspel i religionsundervisningen. I studien intervjuades fyra elever och lika mÄnga gymnasielÀrare i grupper om tvÄ. Elever som intervjuades gÄr sitt sista Är pÄ olika program. LÀrarna har minst fem Ärs arbetserfarenheter och fokus ligger endast pÄ datorspel som har tillÀmpats i undervisningen och som har potential att tillÀmpas inom religionsundervisningen.Resultatet visar pÄ att lÀrarna i denna studie Àr skeptiska till att tillÀmpa datorspel i religionsundervisningen. Endast en av de fyra lÀrarna hade tillÀmpat datorspel i religionsundervisningen.

Syftet med studien var att visa pÄ de faktorer som avgör om undervisningen i grundskolans senare Är bedrivs Àmnesövergripande eller inte. Syftet var Àven att undersöka hur elever uppfattar att arbeta Àmnesövergripande. Detta för att ge studien tvÄ perspektiv. Metoden för insamlandet av data bestod av sju kvalitativa lÀrarintervjuer och tio kvalitativa elevintervjuer. Resultatet visar pÄ mÄnga avgörande faktorer, bland annat vikten av att undervisningen utvecklar och stimulerar inte bara eleven utan Àven lÀraren sjÀlv.

Sex och samlevnad a?r ett a?mneso?vergripande omra?de som ska genomsyra all undervisning i skolan. Trots detta a?r det fa? la?rare som fa?r na?gon utbildning i a?mnet pa? la?rarutbildningen och omra?det har en tendens att bli la?gprioriterat ute pa? skolorna. Ett antal debatto?rer i media kritiserar den sex- och samlevnadsundervisning som va?l bedrivs och menar att organisationen RFSU har ett fo?r stort inflytande o?ver a?mnets inneha?ll och att konsekvenserna blir en ensidig undervisning.

Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur fyra intervjupersoner som Àr lÀrare pÄ tvÄ olika skolor i samma kommun anser att de bedriver undervisning samt hur elever upplever delaktighet i sitt lÀrande. Jag avser att jÀmföra deras upplevelser mot styrdokument lÀroplanen och den lokala skolplanen. Metoden baserar sig pÄ en fallstudie enligt Meriam (1994). Jag gjorde fyra halvstrukturerade intervjuer med lÀrare frÄn de bÄda gymnasieskolorna och tvÄ gruppintervjuer med elever frÄn respektive gymnasieskola.Resultatet av undersökningen visar att lÀrare pÄ respektive gymnasieskola arbetar olika. Min slutsats av undersökningen Àr att den kommunala gymnasieskolan fortfarande bedriver en form av förmedlingspedagogik, dÀremot ansÄg inte lÀrarna i den kommunala gymnasieskolan att de bedriver förmedlingspedagogik.

Kvalitet i sĂ€rskolan handlar enligt Skolverket (2001a) om de mĂ„l som formulerats för elevernas undervisning. Syftet med denna studie var att undersöka hur lĂ€rare arbetar med bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan. Hur genomförs den pedagogiska kartlĂ€ggningen och dokumentationen? Vilka bedömningsredskap anvĂ€nder lĂ€rarna? Är mĂ„len i de individuella utvecklingsplanerna (IUP) tydligt kopplade till kursplanen? Kvalitativa intervjuer genomfördes pĂ„ tvĂ„ trĂ€ningsskolor i en kommun i mellersta Sverige. De intervjuade Ă€r nio klasslĂ€rare som ansvarar för bedömning av elevers kunskapsutveckling i trĂ€ningsskolan.

 Forskning visar att dagens elever inte tilltalas av vare sig skolans undervisning i naturvetenskap eller bilden av naturvetenskapen som skolans undervisning mÄlar upp. Studien syfte var att fÄ en förstÄelse för hur lÀrare resonerar för att skapa meningsfullt lÀrande i naturvetenskap. I undersökningen intervjuades fyra lÀrare i naturvetenskap pÄ grundskolans senare Är och gymnasietHÀr menade man att undervisningen i naturvetenskap ska uppfylla för mÄnga mÄl, vilket leder till att den fylls med fakta. Detta gÄr i sin tur ut över elevernas förstÄelse, intresse och motivation. Man menar dÀrför att det Àr viktigt att stimulera eleverna och hjÀlpa dem att förstÄ innehÄllet sÄ att intresset och en god sjÀlvkÀnsla bibehÄlls.

Syftet med detta examensarbete Àr att fördjupa förstÄelsen för flersprÄkiga elevers skolsituation i Sverige. Vi undersöker forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation och belyser denna problematik utifrÄn ett lÀrarperspektiv samt ur ett elevperspektiv. VÄr analys utgÄr ifrÄn följande forskningsfrÄgor:- Hur framtrÀder sambandet mellan skolprestation och flersprÄkighet i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder lÀrares arbete med och uppfattningar om flersprÄkiga elever i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?- Hur framtrÀder flersprÄkiga elevers identitetsskapande i forskningens tal om flersprÄkiga elevers skolsituation?Vi anvÀnder oss utav en diskursteoretisk ansats och analyserar fem avhandlingar för att söka svar pÄ vÄra frÄgor och för att synliggöra de diskurser som finns i texterna kring flersprÄkiga elevers skolsituation. De huvuddiskurser som trÀtt fram kan sammanfattas som att de flersprÄkiga eleverna inte presterar pÄ samma nivÄ som de ensprÄkiga, svenska eleverna.

Denna studie frÄgar efter, vad det Àr som pÄverkar elevers val av gymnasieskola i Stockholmstrakten. Ansatsen Àr empirisk och enkÀter har samlats in av 276 elever i Ätta skolor och tolv klasser. De tillfrÄgade har fÄtt svara pÄ fjorton frÄgor om hur pass viktigt eller oviktigt de tycker att: förÀldrar, kompisar, utbildning, skola med mera, har varit i samband med deras gymnasieval. Beskeden varierar, men likartade tendenser gÄr ofta att utlÀsa, dÀr exempelvis elevers bakgrund eller intressen sammanfaller. Svaret som ges Àr beroende av elevens förutsÀttningar inför valet, d v s betyget, nÀrheten, det geografiska lÀget, ryktet, utbildningen, skolan, miljön, lÀrarna, förÀldrarna, studie- och yrkesvÀgledaren och socialisationen med mera.

Detta examensarbete grundar sig pÄ en kvalitativ studie av fem lÀrare som Àr verksamma i skolÄr 7-9. DÀr lÀrarnas betydelse för vÀrdegrunden utifrÄn lÀroplanen och hur de anvÀnder den i undervisning undersöktes. Arbetet tar Àven upp saker som lÀrarna uppfattar hindrar det vÀrdegrundsarbete som sker pÄ deras skola. LÀrarna har ganska liknande uppfattning om vÀrdegrundens betydelse. De anvÀnder vÀrdegrunden dagligen i sin undervisning men kanske inte alltid sÄ uttalat.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ vad hÄllbar utveckling Àr i Àmnet hem- och konsumentkunskap. En ansats har gjorts i att belysa vad lÀrarna tolkar in i begreppet och vilka projekt de lyfter fram i samband med hÄllbar utveckling, samt vad de anser att undervisningen innebÀr. Detta har undersökts i en intervjustudie med fem hem- och konsumentkunskapslÀrare. En ur konstruktivismen sprungen analysmetod, intentionell analys, har anvÀnts för att tolka och förstÄ vad lÀrarna sÀger i intervjuerna. Resultatet visade sig som tre projekt i vilka hÄllbar utveckling kan förstÄs i hem- och konsumentkunskap ? individens etiska utveckling, kunskap-i-handling och hÀlsa.

AbstraktUndersökningens syfte Àr att utkristallisera diskurser som pedagoger talar i omkring eleverssvÄrigheter. Genom kvalitativa intervjuer med fyra informanter varav en specialpedagog, enspeciallÀrare och tvÄ pedagoger insamlas empirin. Analysen av empirin sker med inspirationav diskurspsykologins och diskursteorins analysverktyg. Undersökningen har Àven en ansatsav socialkonstruktionism.TvÄ antagonistiska diskurser konstrueras utifrÄn informanternas framstÀllning av eleverssvÄrigheter: SvÄrigheter ligger hos skolan och SvÄrigheter ligger hos eleven. Resultatet visaratt svÄrigheterna pÄverkas av faktorer sÄsom sociala förhÄllanden, skolans tillkortakommandegÀllande individualisering, resurser och pedagogernas elevsyn.

Studiens syfte Àr dels att beskriva elevers uppfattningar om en gruppuppgift, dels att beskriva om dessa uppfattningar kan knytas till elevernas sÀtt att lösa uppgifterna. En matematisk uppgift anvÀndes. Kvalitativa data insamlas om elevers sÀtt att lösa uppgiften. Ontologiskt och epistemologiskt har undersökningen sin grund i Bhaskars vetenskapliga realism. Den metodiska ansatsen i studien Àr delvis fenomenografisk.Datainsamlingsmetoder var öppen observation och inspelning av samtal, gruppintervju och fÀltanteckningar.

Som lÀrare vill man hjÀlpa elever att lÀra sig sÄ mycket som möjligt. Syftet med examensarbetet Àr dÀrmed att undersöka hur man som lÀrare kan stödja elevers lÀrprocesser. En utgÄngspunkt i studien Àr de tre lÀrteoretiska perspektiven behaviorism, kognitivism och social konstruktivism. Eftersom detta arbete Àr ett konsumtionsarbete har ingen egen studie bedrivits utan frÄgestÀllningen har besvarats och tematiserats utifrÄn den befintliga forskningen. Den analyserade litteraturen visade sig ha kopplingar till alla tre lÀrteoretiska perspektiv.Som slutsats kan man som lÀrare stödja elevers lÀrprocesser genom att anvÀnda sig av kopplingar till vardagen, genom att ha varma relationer till sina elever, genom att anvÀnda sig av olika sorters strategier, samt genom att ha en tillitsfull klassrumsmiljö som vÀlkomnar misstag..