Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare som arbetar med att integrera och inkludera elever med autismspektrumdiagnoser uppfattar detta fenomen. Mina frÄgestÀllningar behandlar hur skolverksamheter arbetar för att stödja elever med autismspektrumdiagnoser och hur lÀrare anpassar sin pedagogik till elever i behov av sÀrskilt stöd. Slutligen redovisas vad nÄgra lÀrare anser om att integrera och inkludera elever med autismspektrumstörning i vanlig klass.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen. Detta bygger pÄ att elever med autismspektrumstörningar uppvisar svÄrigheter i lÀrandet och sociala begrÀnsningar. Som metod har kvalitativa, semi-strukturerade intervjuer genomförts.Studien byggs upp utifrÄn hur specialpedagog och lÀrare ska tillgodose elever i behov av sÀrskilt stöd, att specialpedagogiken Àr en annan typ av pedagogik Àn vad som Àr normen.

Fysisk aktivitet i undervisningen och dess inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor upplever vi som ett vÀsentligt inslag i grundskolans tidigare Är. Syftet med studien har varit att undersöka omfattningen av lÀrares uppfattningar kring denna inverkan samt deras Äsikter kring detta arbetssÀtt och dess effekter. Metoden som anvÀnts har varit kvantitativ med en kvalitativ del och har utgÄtt frÄn en enkÀt med sÄvÀl kvantitativa som kvalitativa frÄgor. EnkÀten delades ut till lÀrare i nio olika grundskolor i tvÄ kommuner i VÀstra Götalands lÀn. Genom enkÀten har vi undersökt utbredningen av lÀrarnas Äsikter kring fysisk aktivitet i undervisningen och Àven gett dem utrymme att motivera och förklara sina Äsikter.Resultatet av studien visar att majoriteten av lÀrarna anser att fysisk aktivitet i undervisningen har en positiv inverkan pÄ elevers kognitiva förmÄgor sÄsom koncentration, minne och lÀrande.

Elevers instÀllning till historia Àr mÄnga gÄnger negativ. Eleverna tycker inte att historieÀmnet kÀnns relevant för dem. I examensarbetet ville vi undersöka om lokalhistoria kan vara ett bra arbetssÀtt för att fÄ elever mer intresserade av historia. Vi ville Àven fÄ kunskaper om lokalhistoria och varför man skall arbeta med detta i skolan. Vidare ville vi undersöka möjligheterna med lokalhistoriskt arbete i skolan genom utförandet av ett empiriskt projekt.

Syftet med detta examensarbete Àr att belysa pÄ vilket eller vilka sÀtt lÀrare i gymnasieskolan förknippar elevers grupparbete med skolutveckling. Vilka pedagogiska tankar ligger bakom lÀrares anvÀndande av grupparbete som arbetsmetod, hur ser de pÄ att trÀna elever i grupparbete och hur ser de pÄ förhÄllandet mellan grupparbete och skolutveckling? Undersökningen Àr av kvalitativ karaktÀr dÀr metoden för insamling av data bestÄr av enskilda intervjuer med sju gymnasielÀrare som arbetar pÄ bÄde yrkesinriktade och studieförberedande program. Resultatet visar att lÀrarna som arbetar pÄ rent yrkesinriktade program framförallt ser elevers grupparbete som en förberedelse för deras framtida yrkesliv, medan lÀrare pÄ studieförberedande program tenderar att tala mer om vilken nytta grupparbete har för eleverna i skolsituationen. Vid en analys av hur lÀrarna ser pÄ att trÀna elever i grupparbete ser man att vissa av lÀrarna Àr mer konkreta i sitt resonemang kring om och hur de arbetar med att trÀna eleverna i grupparbete, medan vissa Àr mer abstrakta i sitt resonemang.

Det vÀsterlÀndska och nordiska samhÀllets historia och vÀrderingar prÀglar kursplanen, och dÀrmed undervisningen, för Àmnet historia i Ärskurs 4?6. Med tanke pÄ att det i dagens klassrum finns elever med olika kulturella bakgrunder, har studiens syfte varit att undersöka hur elever uttrycker att deras identitet pÄverkas genom denna historieundervisning. Den teori som inspirerat studien Àr hermeneutisk fenomenologi. Genom fokusgruppsintervjuer, dÀr arton elever deltagit, har det visat sig att historia som Àr kopplat till elevens egen bakgrund kan vara av betydelse för elevers identitetsutveckling.

Syftet med detta arbete var att undersöka om och i sÄ fall hur pedagoger anvÀnder leken som en lÀrande metod samt hur lek kan vara en vÀg till lÀrande. Vi inriktade oss pÄ skolans tidigare Är, det vill sÀga skolÄr 1-6. Med lek menar vi en kreativ, rörelsebetonad, lustfylld och varierad verksamhet dÀr barnet kan utvecklas i sin egen takt efter sina egna förutsÀttningar. De metoder som vi anvÀnde oss av vid undersökningen var intervju samt enkÀt. Undersökningspersonerna bestod av tre pedagoger verksamma i skolans tidigare Är och deras elever.

Syftet med denna studie var att beskriva, analysera och försöka förstÄ vilken betydelse lÀrare anser att portfolion har för elevers lÀrande. I studien har jag anvÀnt mig av kvalitativa intervjuer dÀr fyra verksamma lÀrare i Ärskurs 4 ? 6 har deltagit. HÀr beskrivs hur eleverna tar till sig kunskap genom att anvÀnda portfolio, vad de lÀr sig med portfoliometodiken samt varför och hur lÀrare motiverar sitt anvÀndande av portfolio som ett pedagogiskt verktyg nÀr de vill se elevers lÀrande. Resultatet visade att om lÀrare har ett liknande förhÄllningssÀtt till portfoliometodiken, speglar det av sig pÄ eleverna.

Syftet med examensarbetet Àr att hitta elevers svÄrigheter med ekvationslösning i kursen Matematik B pÄ gymnasieskolan samt att granska elevers lösningsmetod i syfte att se om eleverna anvÀnder den effektiva lösningsmetoden vid ekvationslöningen. För att belysa problem omkring ekvationslösning och elevernaslösningsmetod utförs ett test med uppgifter av gymnasieelever. Undersökningen har genomförts i fyra gymnasieskolor. Resultatet av testundersökning visar att elever har ett betydligt antal svÄrigheter vid ekvationslösningen, bland annat tillÀmpning av rÀkneregler och rÀknelagar. SvÄrigheterna beror pÄ att elevers uppfattning och tolkning av algebraiska uttryck Àr begrÀnsad eller bristande.

A new curriculum, entailing news for teachers as well as students, was implemented in 2011. Among other things History has been given a more prominent position in that every student will now study the subject. Can this decision lead to history being used more in the future?The aim of this thesis is to study the new curriculum, Gy11, as well the Lpf94 and Lgy70, based on Klas-Göran KarlssonŽs typology where the use of history is divided into seven different categories. I will analyze the curricula, looking at what different uses of history that can be discerned as well as what changes have been made over time.

Syftet med denna studie Àr att fÄ en insyn i vilket förhÄllningssÀtt fem verksamma grundsko-lelÀrare har kring anvÀndning av digitala verktyg i deras undervisning och hur det pÄverkar deras integrering. I LÀroplanen för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 fram-gÄr det tydligt att handhavandet av digitala verktyg Àr en viktig del dÄ skolan ansvarar för att varje enskild elev efter genomgÄngen grundskola kan anvÀnda modern teknik som verktyg för kunskapssökande, kommunikation, skapande och lÀrande (Skolverket 2011a). För att nÄ syftet i denna studie har vi samlat empiri genom telefonintervjuer som sedan har tolkats och analyse-rats utifrÄn fyra valda teoretiska begrepp, IT, IKT, digital litteracitet och MIK. Studien visade att samtliga lÀrare förhÄller sig positivt till arbete med digitala verktyg i undervisningen dÀr det anvÀnds som stöd för elevers lÀrande. Vidare framkom det att lÀrarna arbetade med olika kunskaper och förmÄgor utifrÄn de teoretiska begreppen.

Syfte Syftet med studien var att undersöka hur speciallÀrare/specialpedagoger förstÄr och genomför sitt uppdrag att arbeta med elevernas fortsatta skrivutveckling i grundsÀrskolan. Studien har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Hur menar speciallÀrare/specialpedagoger att egna erfarenheter formar undervisningen? Vilka didaktiska val gör speciallÀrare/specialpedagoger för att bidra till elevers skrivutveckling? Vad anser speciallÀrare/specialpedagoger vara svÄrigheter i det pedagogiska arbetet med elevers skrivutveckling? Vad identifierar speciallÀrare/specialpedagoger som utvecklingsmöjligheter för fortsatt skrivundervisning i grundsÀrskolan?Forskningsansats och MetodStudien har en livsvÀrldsfenomenologisk ansats som teoretisk grund. Ansatsen gav studien ett redskap för förstÄelse av informanternas vardagliga verksamheter som de lever och arbetar i (Berndtsson & Johansson, 1997) genom fenomenet fortsatt skrivutveckling. I studien har vi nÀrmat oss speciallÀrare och specialpedagogers vardag i grundsÀrskolan, fÄtt ta del av deras undervisning och försökt göra deras röster hörda.

Detta utvecklingsarbete har utgÄngspunkt i Skolverkets rapport Reformeringen av gymnasieskolan. Intentionerna med LÀroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf 94), var att lÀrare skulle föra metoddiskussioner och Àmnesintegrera olika kurser för att höja kvaliteten pÄ undervisningen. Syftet med vÄrt utvecklingsarbete var att undersöka om tematisk undervisning kan öka motivationen och intresset hos elever för samhÀllskunskap och svenska. Utvecklingsarbetet har genomförts inom gymnasieskolan, SamhÀllsprogrammet, samhÀllsvetenskaplig gren, Äk 2. Vi har genom kvalitativ fallstudiemetod intervjuat fyra elever samt utfört observationer och frÄgeformulÀr i helklass.

SammanfattningSyfte:Studiens syfte har varit att undersöka och analysera elevers kunskap och instÀllning till dans idrottsundervisningen.FrÄgestÀllningar:Vad har elever i Äk 9 för erfarenhet frÄn dansmomentet i idrottsundervisningen?Skiljer sig instÀllningen och attityden till dansmomentet mellan pojkar och flickor i Äk 9?Vilka Àr elevers uppfattningar om dansens effekter?Vad kan eleverna om dans?Vad har elever i Äk 9 för attityd till dans som fenomen?Metod:Totalt har Ätta semistrukturerade intervjuer genomförts med elever, fyra flickor och fyra pojkar i Äk 9. Det material som anvÀndes var penna och papper, samt ljudinspelningsutrustning. En genomarbetad intervjuplan var fÀrdigstÀlld innan genomförandet. NÀr intervjuerna var avklarade transkriberades ljudinspelningarna och tolkades med hjÀlp av en teoretisk utgÄngspunkt, i detta fall Antonovskys begrepp KASAM samt frÄn ett genusperspektiv .Resultat:Eleverna i studien har fÄ positiva erfarenheter frÄn dansmomentet i idrottsundervisningen.

Denna studie grundar sig i hur synen pÄ förutsÀttningarna för miljöarbete pÄ skolorna i en norrlandskommun ser ut. Vi har genom intervjuer med berörda parter gjort en kvalitativ undersökning som utrett hur de normstödjande respektive normhindrande strukturerna pÄverkar möjligheterna för miljöarbetet. I undersökningen har vi sett att ledningens betydelse för ett konstruktivt miljöarbete Àr mycket stor. Miljöbegreppets komplexitet skapar problem nÀr man skall överföra teori till praktik. Detta problem yttrar sig i svÄrigheter att bibehÄlla det holistiska och tvÀrvetenskapliga perspektivet.

Detta examensarbete behandlar hur man genom att anvÀnda en resonerande problemlösningsmetodik kan pÄverka elevers lÀrande och intresse. Den innefattar ocksÄ en studie om hur elever resonerar dÄ man arbetar med uppgifter som behandlar taluppfattning om brÄktal. Detta undersöks genom att jag har sammanstÀllt en lektionsserie dÀr elever resonerar kring uppgifter gruppvis och i helklass. För att mÀta huruvida frÄgestÀllningen kan besvaras har jag anvÀnt mig av ett flertal metoder innefattande observationer, enkÀter och intervjuer med bÄde elever och lÀrare. En tendens jag sett i materialet Àr att klassrumsatmosfÀren pÄverkar elevers instÀllning till den resonerande metodiken bÄde utifrÄn ett lÀrande- och intresseperspektiv.