This thesis focus on the presentation of the filmic room the viewer sees in George A. RomeroÂŽs three horror classics Night, Dawn and Day of the Dead. The hypothesis goes as follow; fear and element of tension becomes greater if the audience/viewer has a good knowledge about the filmic room in the film, in other words, a good spatial awareness. The conclusion is that it does. The environment is active in its becoming and in its presentation to the viewer.

LÀrare har ett ansvar att stötta sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor i matematik, ofta förvÀntas de klara sig sjÀlva. Skollagen fastslÄr dock att "den [utbildningen] ska frÀmja alla barns och elevers utveckling och lÀrande" (SFS 2010:800, kap 1, 4 §), alltsÄ att alla har rÀtt att utvecklas efter sin förmÄga. Syftet med denna litteraturstudie Àr att undersöka vad forskning sÀger om dessa elevers egenskaper, behov och vad som pÄverkar deras prestation. Studien visar att sÀrbegÄvade elever och elever med sÀrskilda förmÄgor behöver utmaning för att motiveras och prestera efter sin potential. MÄnga faktorer verkar ocksÄ pÄverka motivation och prestation, bland annat sjÀlvförtroende, kÀnsla av ansvar, verklighetsbaserade uppgifter, lÀraren, vÄrdnadshavare och Àven den fysiska klassrumsmiljön.

Mot en bakgrund av bland andra Vygotskijs teori om lÀrande via interaktion och samtal undersöker uppsatsen hur ett didaktiskt verktyg för anvÀndandet av Facebook kan se ut. Verktyget utarbetades utifrÄn tidigare forskning och teorier inom omrÄdet. Delarna av verktyget uppmanar elever att anvÀnda en Facebookgrupp för lÀrarkontakt, diskussion, fildelning och Äterkoppling. Uppsatsen granskar Àven gymnasieelevers reaktion pÄ verktyget vid undervisning och utvÀrdering. I vÄra intervjuer och enkÀter framkommer att Facebook i skolan uppskattas olika beroende pÄ hur stort behov eleverna har av kontakt med lÀraren utanför klassrummet men Àven att det finns hinder för att anvÀnda Facebook i skolsammanhang.

Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollÀrare anvÀnder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollÀrare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar pÄ att fiollÀrarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de anvÀnder sig improvisation i sin undervisning..

Motivationen Àr den kraft som driver oss framÄt och hÄller ett intresse vid liv och har en stor betydelse inom skolans vÀrld. Hur lÀrare arbetar med motivation har stor betydelse för elevers lÀrande, personliga utveckling och sociala kompetens. Forskningen visar att det finns ett samband mellan elevernas motivation och lÀrande. Mitt examensarbetes syfte Àr att se hur lÀrare pÄ högstadiet arbetar med att öka elevernas intresse, engagemang och motivation till lusten att lÀsa skönlitteratur i skolan och pÄ fritiden. För att fÄ svar pÄ detta anvÀnde jag mig av dessa frÄgestÀllningar:? Hur arbetar svensklÀrare pÄ högstadiet med att motivera elevers skönlitterÀra lÀsning?? AnvÀnder de nÄgra sÀrskilda strategier för att öka elevers lÀsning i skolan och pÄ fritiden?? Vilka resultat vill man uppnÄ genom att arbeta med skönlitteratur i klassen?För att fÄ svar pÄ mina frÄgestÀllningar anvÀnde jag mig av halvstrukturerade semiintervjuer.

Syftet med detta examensarbete Àr att titta pÄ hur lÀrare motiverar och inkluderar sina elever i matematikundervisningen. Vi tittar vidare pÄ elevernas syn pÄ undervisningen och vilka faktorer som gör dem motiverade i Àmnet matematik. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning med semistrukturerad intervjumetod dÀr bÄde lÀrare och elever intervjuats. Studien visar att elevers motivation ofta styrs av elevers förkunskaper samt av lÀraren och lÀrarens förhÄllningssÀtt och undervisningsmetoder..

Sammanfattning Under tiden som yrkesverksam la?rare kommer man med stor sannolikhet undervisa elevermed autismspektrumsto?rning. Denna studie inriktar pa? just denna funktionsnedsa?ttning och hur la?rare kan arbeta pedagogiskt fo?r att sto?dja dessa elever. Syftet a?r da?rmed att underso?ka la?rarens upplevelser av att undervisa elever med autismspektrumsto?rning.Studien grundar sig pa? tre olika teman som a?r kopplade till studiens fra?gesta?llning.

Syftet med studien var att jag skulle fÄ djupare kunskap om min egen undervisning och vad som pÄverkar elevers lÀrande, samtidigt som jag stÀllde mig frÄgorna vad som bidrar till ett lustfyllt lÀrande för eleverna, vad som pÄverkar undervisningen sÄ att eleverna tycker det Àr roligt att lÀra sig och varför det blev mer lustfyllt och roligt att lÀra sig i arbetet om runor.Metoden jag anvÀnt mig av Àr av bÄde kvalitativ karaktÀr, dÀr jag sjÀlv har varit med som lÀrare i undersökningen, och kvantitativ karaktÀr, dÀr ett resultat av elevernas svar har redovisats i en enkÀt. Undersökningen bygger pÄ en dokumentation av ett arbetsomrÄde om runor och en enkÀt utformad med 28 stycken s.k. skalfrÄgor.Resultatet av enkÀten visar pÄ att 91 % av eleverna var positiva till arbetet med runor vilket kunde bero pÄ variationen i arbetssÀtt och metoder och att eleverna anvÀnt alla sinnen under tiden de arbetat om runor. Eleverna har arbetat bÄde teoretiskt (55 % positiva) och praktiskt (98 % positiva) vilket visar pÄ att eleverna har blivit tillgodosedda avseende sin individuella intelligens som Gardner (2000) menar varje mÀnniska har.Det har varit spÀnnande och givande att studera ingÄende vad jag gjort och vilken effekt mitt handlande har givit. Det Àr inte ofta jag har tid att analysera och följa upp min undervisning pÄ det sÀtt jag kunnat göra hÀr.

Undersökningen gick ut pĂ„ att undersöka om historiska berĂ€ttelser Ă€r en relevant undervisningsmetod för att öka elevers historiemedvetande och fördjupa deras kunskaper. Kunskaper ansĂ„gs i detta fall vara fördjupad förstĂ„else och empati samt faktakunskaper. Även elevers och lĂ€rares syn pĂ„ undervisningsmetoden undersöktes. Undersökning skedde pĂ„ en mindre skola i nordvĂ€stra SkĂ„ne i tvĂ„ niondeklasser. En berĂ€ttelse och en Power Point konstruerades och den ena klassen fick lyssna till berĂ€ttelsen och den andra till Power Point undervisning.

Studiens syfte var att undersöka om det finns skillnader i elevers fysiska sjÀlvkÀnsla beroende pÄ om de lÀser i en kommunal innerstadsskola eller pÄ en kommunal gymnasieskola i ett omrÄde med andra socioekonomiska förutsÀttningar. Ytterligare ett syfte var att ta reda pÄ om den fysiska sjÀlvkÀnslan skiljer sig Ät mellan tjejer och killar. Metoden grundar sig pÄ en enkÀt som bestÄr av tvÄ delar. Den första sidan innehÄller fyra övergripande frÄgor som vi utformade eftersom vi ville fÄ reda pÄ fakta om eleven. Resterande sidor av enkÀten Àr ifrÄn CY-PSPP (Children and Youth- Physical Self-Perception Profile) och Àr reviderad av Whitehead (1995) som ett instrument för att mÀta fysisk sjÀlvkÀnsla.

Syftet med denna studie var att med en kvalitativ metod ta reda pÄ matematiklÀrares och lÀroböckers syn pÄ bevis och bevisföring i gymnasieskolan. Studien bygger pÄ fem intervjuer och dokumentanalyser pÄ utvalda böcker ur tvÄ vanligt förekommande lÀroboksserier som informanterna i undersökningen anvÀnder i sin undervisning. I undersökningen framkom det att bevis Àr nÄgot viktigt men att det lÀggs ner mycket mindre tid pÄ bevis och bevisföring pÄ ?svagare? elever Àn pÄ ?starkare? elever. Det visade sig ocksÄ att det finns mindre med bevis i de böcker som anses vara lÀttare Àn i de som anses vara svÄrare.

Elever ska enligt kursplanerna i teknik fÄ förstÄelse för de tekniska system de möter i sitt dagliga liv. Genom att eleverna fÄr kunskap om teknik i allmÀnhet och tekniska system i synnerhet fÄr de möjlighet att pÄverka sina liv som medborgare i en demokrati. I litteraturen saknas idag studier om elevers uppfattningar om tekniska system. Syftet med detta examensarbete Àr dÀrför att studera vilka vardagsuppfattningar elever har om de tekniska system de möter i vardagen. Studien utgÄr frÄn systemteori vilken ger en möjlighet att utnyttja det gemensamma mönster som kÀnnetecknar analys av system.

Syftet med denna studie Àr att utifrÄn ett fenomenologiskt synsÀtt analysera och beskriva lÀrares och elevers uppfattning om syften och mÄl med svenskundervisningen. Jag ville Àven se om det föreligger nÄgon skillnad i elevernas uppfattning gentemot lÀrarens tanke med syfte och mÄl. Uppsatsen visar pÄ en komplexitet i lÀraryrket. I bakgrunden har jag presenterat begreppen ?syfte? och ?mÄl?.

Syfte: Studiens syfte har varit att undersöka fem pedagogers uppfattningar av hur lÀs- och skrivsvÄrigheter pÄverkar elevers lÀrande i matematik och vilka didaktiska val de gör i matematikundervisningen. Anser pedagogerna att det finns nÄgot samband mellan elevers lÀs- och skrivsvÄrigheter och deras lÀrande i matematik, i sÄ fall hur beskriver de det? Hur resonerar pedagogerna kring didaktiska val i matematik som gynnar elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter? Hur arbetar pedagogerna med sprÄket i matematiken?Teori: Studien har genomförts inom den specialpedagogiska disciplinen. Tre specialpedagogiska perspektiv, det kategoriska, relationella och dilemmaperspektivet, har anvÀnts för att belysa pedagogernas förhÄllningssÀtt till undervisning för elever med lÀs- och skrivsvÄrigheter. I studien har ocksÄ det sociokulturella perspektivet anvÀnts, dÄ tvÄ av de centrala frÄgestÀllningarna har behandlat pedagogernas didaktiska val och hur de arbetade med sprÄket i matematiken.

I detta arbete tar vi upp bilden och bildÀmnets betydelse idag och hur det kan anvÀndas som ett verktyg för elevers lÀrande. VÄrt syfte med detta arbete var att fÄ fördjupad kunskap om bildens vikt och hur den kan vara ett hjÀlpmedel för övriga Àmnen i skolan. I vÄr problemformulering stÀller vi oss frÄgan hur pedagoger kan anvÀnda bilden som ett verktyg för att utveckla elevens lÀrande i skolan.VÄr metod Àr kvalitativ och vi har intervjuat sju pedagoger med bildintresse och bildutbildning. I litteraturen och undersökningen har vi bland annat funnit att bilden Àr ett sprÄk och att bilden Àr viktig för bÄde elevers utveckling och för att stÀrka deras identitet. Bilden Àr ocksÄ viktig för fantasin genom det kreativa skapandet.I detta arbete har vi kommit fram till att det behövs vidare forskning inom Àmnet och att Àmnets status behöver höjas för att mÄlen i lÀro- och kursplaner ska uppnÄs..