Som blivande lÀrare har jag stÀllt mig frÄgan om hur man ska gestalta en undervisning i lÀsning sÄ att eleverna kÀnner glÀdje och motiveras till att lÀsa. Sökandet efter en eller flera konkreta metoder som jag kan anvÀnda mig av i min framtida undervisning ledde till mitt syfte, vilket Àr att jÀmföra hur olika metoder i lÀsundervisning motiverar elever till att lÀsa. De lÀsmetoder jag frÀmst ville undersöka var enskild lÀsning, parlÀsning, grupplÀsning, höglÀsning och lÀssamtal. Fokuserad pÄ dessa fem lÀsmetoder samt sökande efter alternativa metoder började jag fördjupa mig i teorier, styrdokument och litteraturstudier. Vidare besökte jag en skola dÀr jag i en 3?4: a höll en lektion kring lÀsning.

Denna uppsats syftar till att undersöka sambandet mellan mÀngden musikundervisning och elevers slutbetyg i Àmnena Svenska, Matematik och Engelska. Undersökningen har gjorts genom en kvantitativ statistisk jÀmförelse. Underlaget för statistiken har utgjorts av ca 200 elevers slutbetyg i Ärskurs 9, dÀr ca hÀlften av eleverna gÄr i skolor med musikprofil, och resterande hÀlft elever gÄr i skolor elever med allmÀn profil. JÀmförelsen visar att eleverna frÄn skolor med musikprofil, generellt har högre betyg i kÀrnÀmnena eller inga underkÀnda. Det kan finnas flera saker som har betydelse för elevernas studieresultat vilka belyses i diskussionen.

För mÄnga elever, sÀrskilt bland dem med svenska som andrasprÄk och dem frÄn studieovana hem, Àr gapet stort mellan det sprÄk de anvÀnder till vardags och det abstrakta, Àmnesspecifika sprÄk de möter i skolan. SprÄkets svÄrighetsgrad ökar dessutom ju högre upp i Ärskurserna eleverna kommer. Skolverket rekommenderar en sprÄk- och kunskapsutvecklande undervisning för att stödja elever i att lÀra ÀmnesinnehÄll och sprÄk parallellt, vilket gagnar alla elever, men sÀrskilt de grupper som nÀmndes ovan. Under senare Är har svenska elevers resultat försÀmrats i internationella mÀtningar. Det heterogena klassrum lÀraren möter i Sverige idag stÀller krav pÄ undervisningen som lÀrare mÄnga gÄnger inte har beredskap för att möta.

Bakgrund: Vi har valt att titta pÄ stavning utifrÄn tvÄ perspektiv. Det historiska perspektivet visar hur stavningen förÀndrats genom Ären. Det Àr viktigt eftersom det Àn idag har betydelse för hur vi stavar. Nyare forskning visar olika forskares syn pÄ stavning. En stor del i nyare forskning Àr skolverkets studie 2003 dÀr de bland annat undersökt undervisningen i svenska och elevers kunskaper.

Syftet med den hÀr studien var att se ifall elevers uppfattning av historia pÄverkas av det arbetssÀtt som anvÀnds i skolan. För att ta reda pÄ detta genomfördes en enkÀtundersökning, tre gruppintervjuer med elever och tre enskilda intervjuer med lÀrare. Eleverna som deltog gick i Ärskurs 9 pÄ tvÄ skolor som har olika arbetssÀtt. Den ena arbetar Àmnesintegrerat medan den andra har en mer traditionell Àmnesuppdelad undervisning. Studien genomsyras av de tre begreppen intresse för historia, historiemedvetande samt arbetssÀtt, och svaren frÄn undersökningen jÀmfördes bÄde mellan de tvÄ skolorna och utifrÄn variablerna kön och etnicitet. Resultaten visar att elevernas uppfattning av historia skiljer sig Ät en del beroende pÄ vilken skola de gÄr pÄ, men skillnader i attityd kan Àven ses mellan pojkar och flickor och mellan elever med olika etnisk bakgrund.

Föreliggande uppsats har som syfte att undersöka verksamma pedagogers syn pÄ könssegregerad undervisning samt jÀmföra detta resultat med de synsÀtt som framkommer efter en litteraturstudie pÄ omrÄdet. Inom uppsatsen anvÀnds kvalitativ metod för intervjuerna och dessa tolkas sedan i syfte att stÀlla upp kategorier av synvinklar och argument. Resultatet av jÀmförelsen visar att det pedagogernas syn överensstÀmmer med forskningens pÄ nÄgra omrÄden men att det ocksÄ förekommer diskrepans mellan forskning och pedagoger. SÀrskilt viktigt enligt mig Àr att flera pedagoger upplever att deras egen bild av könsroller i klassrummet inte stÀmmer överens med forskningens vilket riskerar att minska den pedagogiska forskningens möjlighet till inflytande i skolan..

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka utvecklingsmöjligheter för anvÀn-dande av enkÀter i undervisningsrelaterade sammanhang. Undersökningen har ge-nomförts med hjÀlp av en enkÀt som innehÄller ett antal frÄgor kring anvÀndningsom-rÄden för enkÀter och formulering av enkÀtfrÄgor till elever. EnkÀten har besvarats av ett antal lÀrare i grundskolan och pÄ gymnasiet. LÀrarna anger att enkÀter kan anvÀn-das för att ta reda pÄ elevers trivsel och intressen, samt deras tankar och förkunska-per. Vad gÀller formulering av enkÀtfrÄgor beskriver lÀrarna i denna studie tre vÀrden som man bör ta hansyn till, nÀmligen tydlighet, utrymme för reflektion och att frÄ-gorna berör, d.v.s.

Den hÀr studien utgÄr frÄn en kvalitativ forskningsansats, dÀr vi valt att intervjua fyra stycken lÀrare. Syftet med studien Àr att synliggöra nÄgra lÀrares tankar kring de sjunkande resultat som visats i de internationella och nationella undersökningarna, som PISA, PIRLS och de nationella proven i Ärskurs 3. FrÄgestÀllningarna berör hur lÀrarna ser pÄ de negativa resultaten och om de upplever nÄgon förÀndring i elevers lÀsförmÄga. UtifrÄn detta har dÄ lÀrarna förÀndrat eller anpassat sin undervisning som en följd av de resultaten och pÄ vilket sÀtt i sÄdant fall? FrÄgorna berör Àven om de negativa resultaten pÄverkar lÀrarnas sjÀlvkÀnsla.Sammanfattningsvis visar analysen av studien att det har skett en förÀndring i elevers lÀsförmÄga.

Som student pĂ„ lĂ€rarutbildningen fick jag bland annat lĂ€ra mig om olika inlĂ€rningsstilar och om vikten av varierade arbetsformer i undervisningen. NĂ„got förenklat menar vissa forskare att man kan skilja den teoretiskt lagde eleven frĂ„n den mer praktiskt lagde, vilket betyder att en mix av teoretisk och praktisk/laborativ undervisning skapar bra förutsĂ€ttningar för att sĂ„ mĂ„nga som möjligt ska kunna ta del av den. Inte minst viktigt Ă€r detta i Ă€mnet matematik och budskapet frĂ„n Skolverket Ă€r det samma vad gĂ€ller detta Ă€mne.Denna uppsats handlar om matematikundervisningen pĂ„ högstadiet, det vill sĂ€ga grundskolans senare Ă„r, Ă„k 7-9. Den Ă€r kopplad till de faktorer som styr vĂ„rt lĂ€rande och om elevernas förstĂ„else för matematik gagnas av praktiska och laborativa övningar eller inte. DĂ„ det i diskussioner om dagens matematikundervisning ofta framkommer att anvĂ€ndandet av den praktiska/laborativa matematikundervisningen pĂ„ högstadiet borde vara större, har jag i denna studie valt att undersöka om dess inverkan verkligen Ă€r sĂ„ viktig som görs gĂ€llande.Är tron pĂ„ praktisk och laborativ matematikundervisning relevant eller överdriven?Med hjĂ€lp av litteratur, samtal med lĂ€rare och pedagoger och en betygsjĂ€mförelse har jag försökt att hitta fakta som belyser den praktiska/laborativa undervisningens betydelse för studieresultatet i matematik.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur Äterkoppling anvÀnds i skrivandet av texter i Ärskurs ett i Àmnet svenska. Det empiriska materialet har samlats in genom observationer samt kvalitativa intervjuer. Arbetet genomsyras av ett kvalitativt förhÄllningssÀtt. Det problemomrÄde som framförs i texten Àr att Äterkoppling har visats ha stor betydelse för elevers lÀrande, trots detta upplevs det som att det inte lÀggs sÄ mycket fokus pÄ Äterkoppling. Resultatet visar pÄ att vid skrivande av texter i Ärskurs ett Àr det endast den muntliga Äterkopplingen som gÄr att urskilja. UtifrÄn vÄrt empiriska material ser vi att den skriftliga Äterkopplingen Àr helt utebliven.

Sammanfattning/ AbstractSyftet med det hÀr examensarbetet och undersökningen Àr att dels ta reda pÄ hur matematikundervisningen ser ut i de olika pedagogikerna montessori jÀmfört med traditionell pedagogik. Dels att undersöka hur matematiklÀrarna undervisar och vad pedagogiken har för betydelse för inlÀrningen i matematik. Samt att undersöka hur noga pedagogikerna följer den nya lÀroplanen. Metoden som valts för att kunna genomföra undersökningen Àr intervjuer med fyra matematiklÀrare pÄ de tvÄ deltagande skolorna. DÀrtill att göra observationer i tvÄ klasser pÄ vardera skolan.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka arbetssÀtt pedagogerna sÀger sig utgÄ ifrÄn i arbete med tvÄsprÄkiga elever, med annat modersmÄl Àn svenska, i grundskolans tidigare Är samt pÄ vilka sÀtt pedagogerna upplever att deras undervisning pÄverkas av dessa elever. UtifrÄn denna redogörelse vill vi Àven tolka hur pedagogerna förhÄller sig till tvÄsprÄkigheten i skolan. Undersökning har gjorts utifrÄn kvalitativa intervjuer dÀr det har ingÄtt fem pedagoger, som arbetar pÄ grundskolans tidigare Är, pÄ olika skolor. Intervjuerna har prÀglats av semistandardiserade och ostrukturerade dÀr intervjufrÄgorna har formulerats i förvÀg och har haft en stor öppenhet för svarsutrymme. Pedagogerna har framhÀvt att tvÄsprÄkigheten har mÄnga fördelar, bland annat mÄngkulturalismen, som medför att barnen lÀr sig att uppskatta och acceptera varandra.

Syftet med denna studie Àr att ta reda pÄ hur och varför lÀrare anvÀnder laborativt arbetssÀtt i matematikundervisningen i skolÄr 3 samt lÀrarnas uppfattning om hur det förebygger elevers matematiksvÄrigheter. Studien inkluderar Àven elevers instÀllning till laborativt material. Motivet till valet av detta Àmne Àr utifrÄn vÄra VFT (verksamhetsförlagd tid) erfarenheter dÀr enskild tyst rÀkning dominerade matematikundervisningen och laborativt material anvÀndes som sysselsÀttning. Litteraturen inom omrÄdet föresprÄkar arbete med laborativt material under hela skolgÄngen för betydelse för elevernas förstÄelse i matematik och att lÀraren har en avgörande roll gÀllande konkretisering av den abstrakta matematiken. En stor del av forskningen har visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bÀttre Àn elever som inte gör det. I undersökningen har vi anvÀnt oss av tvÄ kvalitativa undersökningsmetoder, intervju och observation.

Vi som skrivit detta arbete delar bÄde ett gemensamt musikintresse och en gemensam erfarenhet om att musikÀmnet fÄr ta liten plats i dagens skola. I lgr11 framgÄr det att eleverna ska fÄ möjlighet att arbeta Àmnesövergripande samt fÄ tillfÀllen till Àmnesfördjupning, överblick och sammanhang. Skolinspektionen pekar pÄ att musikÀmnet har en viktig roll som stöd för lÀrande i andra Àmnen. Med utgÄngspunkt frÄn vÄra erfarenheter samt publikation frÄn lgr11 och skolinspektion har vi undersökt hur lÀrare arbetar med musik i Àmnesövergripande arbete i Ärskurs 4-6. Syftet med arbetet Àr att synliggöra sex stycken Ärskurs 4-6 lÀrares tankar om Àmnesövergripande undervisning dÀr musiken finns integrerad. Föreliggande arbete bygger framförallt pÄ teorier om Àmnesövergripande undervisning.

Vi har gjort denna studie för att belysa hur lÀrare utifrÄn rÀttningen av elevtexter undervisar i svenska för att föra eleven framÄt i sin skriftsprÄksutveckling. VÄr bakgrund bygger till stor del pÄ tidigare forskning som belyser olika aspekter kring skrivutveckling och undervisning i skriftsprÄk. Studien genomfördes vid tvÄ grundskolor i SkellefteÄ kommun samt tvÄ grundskolor inom GÀllivare kommun. Vi genomförde fyra intervjuer, en pÄ respektive skola med lÀrare frÄn grundskolans tidigare respektive senare Är. För att fÄ insikt i lÀrarnas sÀtt att bedriva undervisning i skrift valde vi att genomföra intervjuer.