Syftet med vÄr studie Àr att beskriva elevers uppfattningar om manlighets- och kvinnlighetsnormer, för att ge oss ökad förstÄelse för pojkarnas skapande av könstillhörighet. UpplÀgget i vÄrt arbete var inledningsvis en litteraturstudie. Efter detta lÀmnade vi ut en enkÀt dÀrefter gjorde vi observationer och avslutningsvis en analys av elevtext. Vi har genomfört vÄr studie pÄ en F-5-skola och en F-6-skola i LuleÄ och Sundsvalls kommun. VÄr studie visar att traditionella könsnormer förekommer i undersökningsgruppen..

Uppsatsen Àr en kvalitativ intervjustudie som behandlar gymnasieungdomars kunskaper och attityder om sex och samlevnad utifrÄn den undervisning de fÄtt i grundskolan och pÄ gymnasiet. Syftet Àr att undersöka om skolan har nÄgot samband med de attityder ungdomarna förmedlar. Undersökningen grundas pÄ teorier om hur normer, vÀrden och attityder skapas med fokus pÄ heteronormen. Mot bakgrund av min studie kan man visa att eleverna till viss del kan ha blivit pÄverkade negativt av skolans undervisning. Mitt resultat visar att skolan förmedlar en mÀngd normer i sin undervisning som eleverna sedan ger uttryck för. Undervisningen har ett heteronormativt perspektiv som eleverna uppfattar och anpassar sina roller efter.

Arbetet undersöker huruvida en konstruktivistisk undervisning som fokuserar pÄ elevernas egen kommunikation kan ge mer bestÄende kunskaper inom NO. Olika elevgrupper jÀmförs för att se om det finns nÄgra skillnader beroende pÄ genus eller etnicitet..

Detta examensarbete behandlar kursutformad undervisning pÄ StorÀngsskolan (högstadiet) i FinspÄng. UtgÄngspunkten för denna uppsats Àr att StorÀngsskolan genomfört en förÀndring av pedagogiska skÀl. I stÀllet för att styras av timplanen, har de infört kursbaserad undervisning. MÄlet för denna förÀndring Àr bl a att eleverna ska ta mer eget ansvar, för sina studier. Syftet med denna undersökning Àr att ta reda pÄ vad lÀrarna uppfattar som bakgrunden till och mÄlet med den kursutformade undervisningen och om lÀrarnas uppfattning stÀmmer överens med mÄlen.

BAKGRUND: ModersmÄlsundervisning för flersprÄkiga elever organiseras efter ordinarie skoltid och intresset för Àmnet modersmÄl bland flersprÄkiga elever och förÀldrar sjunker enligt Skolverkets rapport (2002). Eftersom jag i min undervisning har mÄnga elever med utlÀndsk bakgrund blev jag naturligtvis nyfiken pÄ vad som kunde göras annorlunda för att se vad en eventuell förÀndring skulle medföra. Mot bakgrund av detta valde jag att organisera ett integreringsprojekt av Àmnet modersmÄl inom den ordinarie skoltiden under tvÄ veckor i tvÄ separata faser pÄ tvÄ olika skolor som har en stor andel flersprÄkiga elever.SYFTE: Syftet med studien var dÀrför att undersöka hur ett antal elever, pedagoger och skolledare reflekterar kring integreringsprojektet.METOD: För att fÄ frÄgestÀllningar besvarade valdes aktionsforskning med kvalitativa intervjuer som ansats. Intervjuerna bandades, för att sedan skrivas ut och analyseras.RESULTAT: Enligt elevers, pedagogers och skolledningens uttalanden var det hÀr projektet ett intressant arbetssÀtt att arbeta pÄ modersmÄlet Àven för övriga Àmnen. Enligt respondenterna fick eleverna bÀttre samarbete Àn annars.

Bengtsson Catarina & MÄnsson Jouko. (2005). Motivation i skolan. Kan en mer verklighetsnÀra undervisning höja motivationen för eleverna i de yrkesinriktade programmen? (Motivation at school.

Syftet med denna studie var att undersöka och visa flera sÀtt att undervisa i matematik genom problemlösning samt att undersöka vilken inverkan forskning inom omrÄdet har i praktiken. I undersökningen ingick intervjuer och lektionsobservationer hos tre lÀrare som systematiskt anvÀnder sig av problemlösning i sin undervisning. Resultaten frÄn undersökningen visar att problemlösning kan anvÀndas pÄ olika sÀtt och med olika syfte i matematikundervisningen. De visar ocksÄ att det finns bÄde gemensamma och sÀrskiljande aspekter mellan de observerade lektionerna samt mellan lÀrarnas synsÀtt pÄ problemlösning. Dessutom tyder resultaten pÄ en viss sammankoppling mellan lÀrarnas undervisning och de forskningsresultat som finns rapporterade i litteraturen.

Uppsatsens syfte Ă€r att belysa L2-elevers ordförstĂ„else av Ă€mnesspecifika och Ă€mnesneutrala ord i Ă€mnet samhĂ€llskunskap i förhĂ„llande till L1-elevers ordförstĂ„else.  Uppsatsen baseras pĂ„ genomförda ordförstĂ„elsetest med 48 elever som studerar pĂ„ SamhĂ€llsvetenskapsprogrammet samt pĂ„ intervjuer med Ă€mneslĂ€rare i samhĂ€llskunskap. Resultatet visar inga tydliga skillnader mellan L2- och L1-elevers ordförstĂ„else vad gĂ€ller Ă€mnesspecifika och Ă€mnesneutrala ord, men det finns en tendens att L2-elever samt L1-elever med utlĂ€ndsk bakgrund har svĂ„rare med ordförstĂ„else generellt och sĂ„ledes Ă€ven med Ă€mnesneutrala ord Ă€n övriga L1-elever. ÄmneslĂ€rarna Ă€r övertygade om att ovan nĂ€mnda elevers bristande ordförstĂ„else pĂ„verkar deras studieresultat och inte bara hindrar deras förmĂ„ga att tillĂ€gna sig undervisningen utan Ă€ven att redovisa sina kunskaper. Detta stĂ€mmer delvis överens med tidigare forskning som menar att L2-elever ofta har svĂ„rare att förstĂ„ de Ă€mnesneutrala orden i skolsprĂ„ket. Det som avviker i studien Ă€r att Ă€ven L1-elever med utlandsfödda förĂ€ldrar har svĂ„rt med ordförstĂ„elsen och deras resultat pĂ„ testerna liknar mer L2-elevernas trots att de levt hela sina liv i Sverige och genomfört hela sin skolgĂ„ng i Sverige..

Mitt syfte med den hÀr studien har varit att undersöka hur lÀrare i grundskolans senare Är (Är 7-9) arbetar med motivation och Äterkoppling i klassrummet. En kvalitativ studie har genomförts dÀr semistrukturerade intervjuer och observationer har genomförts för att samla in empiri.LÀrarna i studien anvÀnde sig av mÄnga strategier för att motivera elever samt ge dem Äterkoppling. Resultatet visade att lÀrares attityder har en stor inverkan pÄ elevers motivation. NÀr lÀrare visar ett stort engagemang för sitt Àmne tenderar det att pÄverka elevers motivation positivt. Vidare visar resultatet att lÀrare upplever att det Àr viktigt att ge elever Äterkoppling pÄ det de gör.

Diabetes typ 2 Àr en av vÄr tids stora folksjukdomar. Det Àr oftast inte sjukdomen i sig, utan komplikationer till sjukdomen som orsakar det största lidandet hos patienterna. Det Àr dÀrför viktigt att patienterna inser betydelsen av en god egenvÄrd och att de har förmÄga att genomföra den. Sjuksköterskan behöver ocksÄ en förstÄelse för hur hon kan hjÀlpa dem. Syftet med denna litteraturöversikt var att fÄ en uppfattning om hur empowermentbaserad undervisning pÄverkar patienter med diabetes typ 2 sett ur ett patientperspektiv.

Denna studie har syftat till att undersöka om och hur yngre elever i skolans undervisning kan utveckla en komplex förstÄelse för en frÄga med relevans för hÄllbar utveckling, nÀmligen vÀrldens vattenförsörjning. Bakgrunden till denna studie Àr intentionen att perspektivet hÄllbar utveckling ska genomsyra all undervisning i skolan. Perspektivets komplexitet har visat sig innebÀra svÄrigheter för lÀrarnas utformning av undervisningen. FrÄgan som uppkommit Àr om det alls Àr möjligt för yngre elever att nÄ en komplex förstÄelse för denna problematik. För att undersöka detta har vi utgÄtt frÄn en variationsteoretisk forskningsmetod, en sÄ kallad learning study.

Ett flertal nationella och internationella undersökningar har visat att elever med lĂ€s- och skrivsvĂ„righeter hindras frĂ„n att visa sina egentliga matematiska kompetenser vid lösandet av textbaserade uppgifter. ÖversĂ€ttning av den inbĂ€ddade matematiken i texten stĂ€ller ett högre krav pĂ„ elevers sprĂ„kfĂ€rdigheter vad gĂ€ller avkodning, slutledning, tolkning samt behĂ€rskning av de matematiska begreppen. Syftet med vĂ„r undersökning Ă€r att ta reda pĂ„ om kunskaper i det svenska sprĂ„ket pĂ„verkar prestationen hos elever med annat modersmĂ„l Ă€n svenska vid algebraberĂ€kningar i grundskolans senare Ă„r. Med hjĂ€lp av enkĂ€tformulĂ€r samt personliga intervjuer har vi i vĂ„r undersökning kommit fram till ett resultat som gĂ€ller för den skola som studien utfördes pĂ„. UtifrĂ„n studieresultatet kan vi konstatera att det finns ett samband mellan sprĂ„kfĂ€rdigheter och elevers matematiska prestationer..

Syftet med mitt examensarbete var att belysa lÀrares undervisning i klassrummet. En lÀrares uppdrag innebÀr att man ska utgÄ frÄn varje enskilds elevs förutsÀttningar. Det kan sÀgas att framtidens samhÀlle har nya krav pÄ elever och deras utbildning. Eleverna ska ha god allmÀnbildning och sjÀlva kunna söka och vÀrdera information.Undersökningen bygger pÄ kvalitativa intervjuer med fyra ÀmneslÀrare och en speciallÀrare, verksamma i grundskolan de senare Ären. Resultatet visar att lÀrare har mest katederundervisning, och nÀr det gÀller den individuella planeringen sÄ var den svÄr att genomföra pÄ grund av olika faktorer, men de försökte göra det bÀsta de kan för att barnen ska fÄ en bra och lÀrorik skolgÄng.

Bakgrund: Efter en kurs i utomhuspedagogik vÀcktes tanken huruvida utemiljön pÄverkar individens beteenden. Jag funderade pÄ om elevers roller ser likadana ut inne och ute. Om sÄ Àr fallet kan jag anvÀnda mig av den kunskapen i mitt framtida yrke som lÀrare. Mitt syfte med uppsatsen Àr att belysa nÄgra elevers roller ute och inne. Genomförande: Data samlades in med hjÀlp av observation av fyra elever.

Syftet med studien Àr att belysa och problematisera idrottslÀrares syn pÄ inkludering och bedömning av elever med funktionsnedsÀttning. Studien grundar sig pÄ det sociokulturella perspektivet samt det interaktionistiska perspektivet. Dessa teoretiska ramar innebÀr att samspel och interaktion Àr ett fundament i individens kognitiva utveckling. Kommunikation Àr verktyget för att utveckla sitt eget och andras lÀrande. Studiens resultat analyseras Àven med utgÄngspunkt ur ett kategoriskt och relationellt perspektiv.