Bakgrunden till arbetet var att Nationella utvÀrderingen av grundskolan 2003 ? Matematik Ärskurs 9 visade pÄ resultatförsÀmringar i elevernas matematiska kunnande frÄn 1992 till 2003. Eleverna angav ocksÄ i utvÀrderingen att Àmnet matematik inte intresserade dem, trots att mÄnga av eleverna trodde sig ha anvÀndning av sina kunskaper i framtiden. Ytterligare en anledning till arbetet var att utredningen Att lyfta matematiken ? intresse, lÀrande, kompetens visade att attityder till Àmnet matematik inte bara pÄverkades under lektionerna i skolan utan för mÄnga elever var en positiv attityd till Àmnet matematik ute i samhÀllet en förutsÀttning för att de sjÀlva skulle nÄ en positiv matematikinlÀrning.Syftet med arbetet var att undersöka elevers attityder till Àmnet matematik och huruvida deras attityder skulle stÀmma överens med vad litteraturen visat och hur lÀrare i skolan skulle kunna arbeta för att ge eleverna en mer positiv attityd och öka elevintresset för Àmnet.

Flera undersökningar har visat att svenska elevers kunskaper inom omrÄdena taluppfattning och aritmetik har blivit sÀmre. I denna uppsats stÄr dÀrför taluppfattning, med multiplikation som utgÄngspunkt, i fokus. Syftet med det hÀr arbetet har varit att analysera hur olika lÀromedels framstÀllning av rÀknesÀttet multiplikation samt strukturering av inlÀrningen av de grundlÀggande multiplikationskombinationerna kan pÄverka elevers möjlighet att utveckla god taluppfattning. För att svara pÄ vÄrt syfte har vi gjort en lÀromedelsanalys av fem olika lÀromedel i matematik, avsedda för Äk 1-3. Resultatet pekar pÄ att nÄgra av de analyserade lÀromedlen framstÀller multiplikation pÄ ett begrÀnsat sÀtt vilket kan antas ha negativ inverkan pÄ elevers möjlighet att utveckla förstÄelse för rÀknesÀttet multiplikation och dÀrmed ocksÄ pÄ taluppfattningen.

Författarnas syfte med uppsatsen Àr att undersöka om det finns nÄgon skillnad pÄ barns och elevers kunskaper, förstÄelse och medvetenhet i ett dÄtidsperspektiv med ett tematiskt arbetssÀtt med Astrid Lindgrens sÄngtexter jÀmfört mot ett tematiskt arbetssÀtt utan Astrid Lindgrens sÄngtexter? Syftet Àr Àven att utreda om barn i förskolan och elever i skolan vidareutvecklar sitt historiemedvetande med ett tematiskt arbetssÀtt med utgÄngspunkt av Astrid Lindgrens sÄngtexter? Jeismanns definition av historiemedvetande har legat som grund i examensuppsatsen. SÄledes Àr historiemedvetande en symbios mellan dÄtid, nutid och framtid. Historiemedvetande kÀnnetecknas av att man kan urskilja sammanhangen mellan det förflutna, förstÄelse av nutiden samt har perspektiv pÄ framtiden. Metoden till den empiriska undersökningen Àr en kvalitativ forskningsansats, dÀr författarna gjort en innehÄllsanalys av sÄngtexter, intervjuer samt ett skriftligt berÀttande.

VÄrt syfte med denna undersökning var att beskriva lÀrares uppfattningar om skönlitteratur som ett kvalitativt lÀromedel. För att komma fram till svaret pÄ denna frÄgestÀllning började vi med att behandla aktuell forskning i Àmnet. Vidare intervjuade vi fem lÀrare för grundskolans mellanÄr utifrÄn följande frÄgestÀllningar: I vilken utstrÀckning anvÀnds skönlitteratur i undervisningen? Hur anvÀnds skönlitteraturen i undervisningen? PÄ vilket sÀtt berikas eleverna enligt lÀrarna av att skönlitteratur anvÀnds som lÀromedel? VÄr undersökning visar att lÀrarna uppfattar och anvÀnder skönlitteratur som ett av flera relevanta lÀromedel i sin undervisning. Alla informanter poÀngterade vikten av att vÀcka och motivera elevernas lÀsintresse med anledning av att lÀsande elever uppvisar bÀttre fÀrdigheter i samtliga skolÀmnen.

Syftet med vÄr undersökning Àr att kartlÀgga vilken NO-undervisning som bedrivs frÄn förskola upp till skolÄr 3. Bakgrunden till detta ligger dels i den erfarenhet vi har av NO-undervisning pÄ vÄra partnerskolor, dels i forskning som visar att intresset för NO sjunker med stigande Älder. LÀrarnas intresse för NO ser vi som den viktigaste faktorn för att barnens intresse för NO skall ökas eller bibehÄllas upp i Äldrarna. Vi gjorde en enkÀtundersökning, dÀr 57 lÀrare fick besvara frÄgor angÄende bland annat vilka arbetssÀtt de anvÀnder, syften med NO-undervisningen, i vilken Älder de anser att de kan starta med NO och intresse för forskning i naturvetenskap, teknik samt dess didaktik. Vi finner att lÀrarna menar att de har ett intresse för NO, bÄde i allmÀnhet och som skolÀmne.

Syftet med den hÀr studien har varit att undersöka hur lÀrare i grundskolans senare Är arbetar med hÄllbar utveckling i sin undervisning. Jag har i teoriavsnittet valt att definiera begreppet hÄllbar utveckling och vidare Àven ge en beskrivning av begreppet ur ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Inom teoriavsninttet beskrivs Àven mÀnniskans pÄverkan pÄ miljön och vilken roll skolan har i utbildning för hÄllbar utveckling. Den metod som Àr aktuell i den hÀr studien Àr en kvalitativ undersökningsmetod. LÀrare inom Àmnet hem- och konsumentkunskap samt lÀrare inom de samhÀllsorienterade Àmnena geografi, religion, historia och samhÀllskunskap har deltagit i en enkÀtundersökning.

Syftet med denna studie var att ta reda pĂ„ elevers uppfattningar om laborativt material i matematikundervisningen. Även hur liknande form av undersökning kunde gynna lĂ€raren till att fĂ„ reda pĂ„ vilken typ av undervisning som eleverna föredrar. Motivationen som lĂ„g till grund för studien var erfarenheter utifrĂ„n VFU (verksamhetsförlagd utbildning) samt erfarenheter av forskningslitteratur. En stor del av forskningen har pĂ„visat att elever som arbetar med laborativt material i matematik presterar bĂ€ttre Ă€n elever som inte arbetar med laborativt material. DĂ€rför föresprĂ„kar forskningslitteraturen inom detta omrĂ„de att lĂ€rare borde arbeta med laborativt material under alla Ă„ren i skolan.

Detta arbete bestÄr av en kvalitativ undersökning om 16 elevers attityder till miljö kopplat till deras vilja att pÄverka miljön. Vi har valt att undersöka elevernas attityder dÄ vi anser att undervisning om miljö för en hÄllbar framtid bör utgÄ frÄn elevernas tankar och instÀllningar. Vidare undersöktes Àven hur eleverna anvÀnder sig av naturvetenskapliga kunskaper vid stÀllningstagande i samhÀllsfrÄgor som rör vÄr miljö. VÄr undersökning genomfördes med elever i Äldrarna 15-17 Är pÄ vÄra partnerskolor, en grundskola och en gymnasieskola. Undersökningen bestod av bÄde enskilda intervjuer och intervjuer i grupp.

Syftet med denna studie Àr att fÄ ökad förstÄelse för elevers uppfattningar om hur blogg som komplement i klarinettundervisning pÄverkar deras lÀrande och motivation. Genom denna undersökning hoppas jag komma fram till om blogg som undervisningsmetod frÀmjar elevers motivation och lÀrande genom att besvara mina frÄgestÀllningar: PÄ vilket sÀtt upplever eleverna att arbetssÀttet pÄverkar deras lÀrande och motivation? PÄ vilket sÀtt upplever eleverna att arbetssÀttet skulle kunna utvecklas för att gynna deras lÀrande och motivation? Resultatet kommer förhoppningsvis hjÀlpa mig i min kommande yrkesroll som klarinettlÀrare.Studien genomfördes som en kvalitativ intervjustudie dÀr sex klarinettelever deltog. Den teoretiska utgÄngspunkten för studien finns i det sociokulturella perspektivet och baseras pÄ Lev Vygotskijs teorier. Resultatet visar att eleverna upplever att bloggande huvudsakligen pÄverkar deras lÀrande och motivation i positiv riktning.

I rapporten redovisas en undersökning av hur den svenska nationella lÀroplanen i grundskolan blir till den genomförda lÀroplanen i en skolas undervisning/praktik. FrÄgestÀllningarna gÀller lÀrares uppfattningar av och skolans arbetssÀtt för att genomföra mÄlen om elevers ansvar och inflytande. Undersökningen Àr en fallstudie. Dataunderlaget kommer frÄn intervjuer med lÀrare och skolans dokumentation. Detta har analyserats med tillÀmpning av kvalitativ metod.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta Àr bland annat metaforers kapacitet till att underlÀtta undervisning av Àmnesrelaterade koncept. Den hÀr rapporten syftar till att synliggöra och analysera lÀrares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det hÀr har jag genomfört ett antal intervjuer pÄ ett gymnasium i SkÄne. Intervjuerna har skett med lÀrare som undervisar i OOP-relaterade Àmnen.

Skolverket (2003) har gjort undersökningar som visar att under de tio senaste Ären har mÄnga elever tappat intresset för Àmnet matematik. Genom att variera arbetsformen ges möjligheten till kÀnslor av upptÀckarglÀdje och engagemang (Skolverket, 2001/02). Med laborativa arbetsformer kan rutinmÀssiga lösningar undvikas, och elever erbjuds istÀllet diskussion, reflektion och kommunikation i Àmnet. Studiens syfte var att undersöka om elevers motivation och intresse för matematik kan pÄverkas genom ett laborativt arbetssÀtt. MÄlet var dÀrmed att se om den enskilda elevens synsÀtt pÄ, och instÀllning till, matematik kan bli mer positiv genom en laborativ övning.

Syftet med denna uppsats var att ur ett elevperspektiv undersöka och problematisera hur elevers förkunskaper kan tas tillvara i undervisningen inom Àmnet engelska. Undersökningen baserades pÄ kvalitativa forskningsintervjuer med Ätta elever i Är 9 samt fördjupningar i litteratur och styrdokument..

Hem- och konsumentkunskap Àr med sina 525 lektionstimmar ett stort Àmne i sÀrskolan. Elever i sÀrskolan kan inte undervisas som en homogen grupp pÄ grund av deras olika kunskapsnivÄer och förutsÀttningar. Detta stÀller höga krav pÄ lÀraren i sitt undervisningssÀtt, dÄ hen mÄste individanpassa all sin undervisning för att eleverna ska nÄ mÄlen i kursplanen.Syftet med denna uppsats var att undersöka hur lÀrare i Hem- och konsumentkunskap anvÀnder och förhÄller sig till recept för sÀrskoleelever samt att undersöka vilka möjligheter och begrÀnsningar som finns kring receptanvÀndningen. Undersökningen utfördes med hjÀlpav enskilda kvalitativa intervjuer med fem Hem- och konsumentkunskapslÀrare som arbetadepÄ sÀrskolan i en stad i Mellansverige. LÀrarna i denna studie pÄpekade att det saknas undervisningsmaterial inom Hem- och konsumentkunskap som Àr anpassat för elever isÀrskolan.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur ett antal lÀrare anvÀnder det drogförebyggande materialet Projekt Charlie i sin undervisning, samt att fÄ en bild över dessa lÀrares och en skolledares erfarenheter kring materialet och vad de anser om Projekt Charlie. Arbetet Àr grundat pÄ en empirisk undersökning i form av intervjuer av fyra lÀrare samt en skolledare, alla verksamma pÄ samma skola. FrÄgestÀllningarna var utformade sÄ att de kunde ge svar pÄ hur materialet upfattas, vilka positiva och negativa erfarenheter man haft kring arbetet med Projekt Charlie och i vilken utstrÀckning lÀrarna anser sig kunna pÄverka sina elever genom denna typ av material. Undersökningen omfattar Àven litteratur kring det aktuella Àmnet. I England har tvÄ utvÀrderingar gjorts av materialet som visar att Projekt Charlie har viss effekt bÄde pÄ kort och lÄng sikt.