I mitt examensarbete har jag för syfte att spegla omrÄdet matematiksvÄrigheter ur ett forskar- samt lÀrarperspektiv. Jag vill ge en bild av hur forskare och lÀrare uppfattar matematiksvÄrigheter, vad det innebÀr och hur det tar sig i uttryck. Vidare vill jag ta reda pÄ hur lÀrare arbetar med att tillgodose elever med matematiksvÄrigheter i sin undervisning. Jag har anvÀnt mig av litteraturundersökning, intervjuer och observationer som metod för att uppnÄ mitt syfte med studien. BÄde forskningen och de intervjuade lÀrarna visar pÄ att matematiksvÄrigheter Àr ett svÄrdefinierat begrepp, som det anvÀnds en rad olika termer för att beskriva.

Dagens samhÀlle stÀller höga krav pÄ vÄra elever. De ska förberedas för ett samhÀlle dÀr det inte bara Àr faktakunskaper som Àr det viktiga, utan frÀmst förmÄgan att inhÀmta och lÀra de kunskaper som krÀvs för den specifika situationen. Detta krÀver en allt högre grad av individanpassad undervisning, dÀr varje elevs behov tillgodoses. Samtidigt blir vi stÀndigt pÄminda om nedskÀrningar i skolan som resulterar i bristande resurser och allt större klasser. Hur ska pedagoger i dagens skola lyckas bedriva en individanpassad undervisning under dessa förutsÀttningar? Med denna frÄga som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnet individanpassad undervisning.

Syftet med studien var att undersöka elevers tankar kring motivation och vilka faktorer som pÄverkar dem till lÀrande. FrÄgestÀllningarna vi stÀllde oss var: Vilka motivationsformer pÄverkar elevers motivation? Hur pÄverkas elevers motivation av lÀrmiljön, undervisningen samt elevens egen sjÀlvbild? Vi genomförde en kvalitativ undersökning dÄ vi intervjuade 24 elever i Äldrarna 10-12 Är.Resultatet visade att de flesta elever blev motiverade av yttre faktorer. Majoriteten motiverades till att gÄ i skolan, dÄ de sÄg det meningsfullt och kunde knyta an skolkunskaperna till det verkliga och vardagliga livet utanför skolan. Att fÄ en bra utbildning och ett bra arbete var viktigt för dem.

Syftet med undersökningen Àr att studera undervisningen i SO inom en pedagogisk riktning, Freinetpedagogiken, dÀr olika arbetssÀtt belyses för att stimulera lusten till lÀrande. Genom att studera undervisningen pÄ en Freinetskola har jag sökt svar pÄ frÄgor om vad som Àr viktigaste mÄl för SO-undervisningen, hur undervisningen organiseras och vilken syn lÀrare och elever har pÄ SO..

Diskussionen och arbetet för hÄllbar utveckling Àr ett högaktuellt och omdebatterat Àmne. Skolmyndigheterna anser emellertid att hÄllbar utveckling bör vara ett centralt begrepp i skolverksamheten och dÀrför menar vi att det Àr viktigt att undersöka hur man i skolan anvÀnder sig av och förhÄller sig till hÄllbar utveckling. Uppsatsens syfte Àr att fÄnga upp lÀrares och elevers syn pÄ begreppet hÄllbar utveckling samt belysa hur vÀl förankrat undervisning för hÄllbar utveckling Àr i samhÀllskunskapsÀmnet, men Àven att lyfta fram vilka miljöundervisningstraditioner som dominerar i praktiken. Resultaten bygger pÄ undersökningsmetoden triangulering och studien Àr Àven knuten till en teoretisk utgÄngspunkt i form av Habermas samhÀllsteori om det kommunikativa handlandets betydelse för en demokratisk samhÀllsutveckling, nÄgot som överensstÀmmer med den syn pÄ lÀrande för hÄllbar utveckling som skolmyndigheterna framhÄller i sina skrifter. För att urskilja hur vÀl förankrat ett lÀrande för hÄllbar utveckling Àr i samhÀllskunskapsundervisningen har vi anvÀnt oss av ett analysredskap bestÄende av tre olika miljöundervisningstraditioner.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Syftet med denna uppsats Àr att med hjÀlp av litteratur, observationer och elevtexter, undersöka hur man med hjÀlp av skönlitteratur kan inspirera elevers skrivande individuellt och i samspel med andra. Arbetet inleds med en forskningsbakgrund som fokuserar pÄ elevers skrivutveckling, anvÀndning av skönlitteratur i skolan, vad styrdokumenten nÀmner om skrivande och skönlitteratur samt redogörelse för hur analyser av texter kan utföras. Metoden som anvÀnts för att inspirera elevers skrivande beskrivs, dÀr utgÄngspunkten Àr en skönlitterÀr bok om Tummen av Inger och Lasse Sandberg. Eleverna har fÄtt instruktioner om hur man bygger upp en text, för att sedan kunna skriva egna texter. För att kunna fÄ en inblick i det enskilda skrivandet och skrivandet i grupp har en klass skrivit individuellt och en klass skrivit i grupp.

Ett av skolans uppdrag Àr att frÀmja lÀrande dÀr eleven stimuleras att inhÀmta kunskaper. Detta examensarbete Àr en undersökning av hur svenskÀmnet Àr organiserat i ett upptagnings-omrÄde dÀr det finns elever med annat modersmÄl Àn svenska men dÀr de Àr i minoritet. För att vi som pedagoger pÄ bÀsta sÀtt ska bidra till vÄra framtida elevers sprÄkutveckling och fullfölja skolans uppdrag Àr det av stor vikt att skapa en undervisning dÀr alla elever fÄr en möjlighet att utvecklas. FrÄgestÀllningarna som ligger till grund för undersökningen Àr: ? Vad anser lÀraren vara essentiellt gÀllande svenskundervisning i en klass dÀr elever med svenska som modersmÄl och elever med annat modersmÄl Àn svenska integreras? ? Vilka reflektioner har lÀraren kring kursplanerna i svenska samt svenska som andra-sprÄk? ? Vilket genomslag fÄr lÀrarens förhÄllningssÀtt i det praktiska arbetet? Metoderna vi har valt för att besvara vÄra frÄgestÀllningar Àr kvalitativa intervjuer med efterföljande observationer. VÄrt empiriska material tolkar vi dÀrefter utifrÄn de teorier och styrdokument som vi bedömer relevanta för vÄr undersökning.

VÄrt syfte med detta arbete Àr att undersöka pedagogers syn pÄ och arbete med elevers sjÀlvförtroende i skolan. FrÄgestÀllningarna Àr:- Hur beskriver pedagogerna i de tidiga skolÄren betydelsen av att arbeta med elevers sjÀlvförtroende?- I hur stor grad anser sig pedagogerna kunna pÄverka elevers sjÀlvförtroende?- NÀr och hur arbetar pedagoger med att stÀrka elevers sjÀlvförtroende?För att fÄ svar pÄ detta har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer, dÀr vi har intervjuat 16 pedagoger frÄn förskoleklass till skolÄr sex.Forskning visar att sjÀlvförtroendet pÄverkar elevers inlÀrning. De som finns runt omkring eleverna Àr de som betyder mest och dÄ eleverna tillbringar mycket tid i skolan Àr pedagogerna viktiga. Medvetenheten om att sjÀlvförtroendet Àr viktigt och att det pÄverkar elever i skolan finns hos de pedagoger som Àr med i vÄr studie, men alla av dem arbetar inte aktivt med att stÀrka elevernas sjÀlvförtroende.

Denna uppsats behandlar lÀrares perspektiv pÄ högre undervisning med Second Life som undervisningsplattform. Second Life (SL) Àr en virtuell vÀrld dÀr olika lÀrosÀten vÀrlden runt har egna ?öar? och bedriver olika former av undervisning. Inledningsvis beskrivs vad SL Àr och hur det kan anvÀndas i undervisningssyfte.HÀr presenteras Àven de frÄgestÀllningar som behandlades, vilka var:?Vilka positiva och negativa aspekter kan lÀrare uppleva vid anvÀndandet av SL som undervisningsplattform?? samt"Hur upplever man som lÀrare i Second Life skillnaderna i förutsÀttningar gentemot traditionell klassrumsundervisning??För att belysa problematiken gjordes litteraturstudier om olika pedagogiska modeller och teorier för undervisning i virtuella vÀrldar, undervisningsformer, bedömning samt olika typer av problem som kan uppstÄ.

Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur nÄgra lÀrare i grundskolans tidigare Är arbetar med skönlitteratur, i sÄvÀl svenska som andra Àmnen. För att fÄ svar pÄ vÄra frÄgor genomförde vi kvalitativa intervjuer med sex lÀrare i grundskolans tidigare Är, med olika Àmnesinriktningar (se s. 17). Vi valde ocksÄ att observera tvÄ av dessa lÀrares undervisning under sammantaget fem skoldagar. I dessa klasser intervjuade vi ocksÄ Ätta elever, fyra i respektive klass. I vÄrt resultat har det framkommit att de observerade lÀrarna anvÀnder skönlitteraturen i sin undervisning, men de brukar den pÄ olika sÀtt och i olika omfattning.

Uppsatsen syftar till att undersöka om det finns klasskillnader i frÄga om intresse för olika ÀmnesomrÄden i skolan. Detta genom att undersöka huruvida elever, med hÀnsyn tagen till deras förÀldrars utbildningsbakgrund, uppvisar skillnader i intresse för olika ÀmnesomrÄden i gymnasieskolans samhÀllskunskap. Undersökningen bygger pÄ enkÀter som delats ut i tre yrkesförberedande och tre studieförberedande klasser med SamhÀllskunskap A pÄ schemat. Resultatet pÄvisar en relativ enighet kring vilka ÀmnesomrÄden som elever finner intressanta, samtidigt som det ocksÄ finns skillnader, vilka kan tillskrivas förÀldrarnas utbildningsbakgrund, kön eller gymnasieprogrammens studie- eller yrkesinriktning. Dessa variabler har dock ofta samvarierat och svÄrligen lÄtit sig isoleras frÄn varandra.

Inom undervisning av Objekt-Orienterad Programmering (OOP) blir metaforer ett allt viktigare redskap. En av anledningarna till detta Àr bland annat metaforers kapacitet till att underlÀtta undervisning av Àmnesrelaterade koncept. Den hÀr rapporten syftar till att synliggöra och analysera lÀrares bruk av metaforer som redskap och stöd i undervisning av OOP. För att möjliggöra det hÀr har jag genomfört ett antal intervjuer pÄ ett gymnasium i SkÄne. Intervjuerna har skett med lÀrare som undervisar i OOP-relaterade Àmnen.

Syftet med vÄr uppsats, Àr att ta reda pÄ hur pedagoger reflekterar och arbetar kring motivationens betydelse i elevers tidiga lÀs - och skrivutveckling. Uppsatsen inleder med att presentera samhÀllets krav pÄ elevers lÀs- och skriv förmÄga. Vi redogör Àven för vad lÀroplanen sÀger om lÀs- och skrivundervisningen i skolan, samt professor GÀrdenfors artikel om elevers motivation i lÀrandet. I det teoretiska ramverket, presenteras det sociokulturella perspektivet, samt teorier om lÀrande och motivation Àven Maslows behovshierarki bearbetas. Vidare i uppsatsen tar vi upp relevant forskningslitteratur omkring miljöns betydelse samt bemötande och samspel.

Jordens framtid Àr nÄgot som bekommer var och en. För att jag som pedagog ska kunna utgÄ frÄn mina elever vid planering av undervisning Àr det viktigt att jag Àr medveten om hur de tÀnker sig jordens framtid. Tror eleverna pÄ en hÄllbar utveckling, Àr eleverna optimister eller pessimister? Syftet med den hÀr studien Àr att ta reda pÄ hur eleverna tÀnker kring jordens framtid. FrÄgestÀllningarna som anvÀnts gÀller hur eleverna tÀnker pÄ framtiden och om de sjÀlva kÀnner nÄgot engagemang för att gynna en hÄllbar utveckling.Studien bygger pÄ kvalitativa intervjuer med elever som gÄr i gymnasiet.