Syftet med studien Àr att undersöka hur lÀrare arbetar för att stimulera elevers motivation till lÀrande. Vilken betydelse fÄr motivation för hur lÀrare utformar sin undervisning samt hur lÀrare ser pÄ och agerar för att stimulera motivation till lÀrande. UtifrÄn följande frÄgestÀllningar studeras motivation och undervisning ur ett lÀrarperspektiv: Vilka aspekter i lÀrarens förhÄllningssÀtt Àr betydelsefullt för elevernas motivation? Vilka motivationsfrÀmjande faktorer implementeras i undervisningen? Vilka strategier anvÀnder lÀrare för att hantera omotiverade elever och stimulera dem till lÀrande? Som metod för studien har kvalitativ intervju anvÀnts. Sex lÀrare har intervjuades och undervisade alla i Ärkurserna 1- 3.    Studiens resultat visar att lÀrarna utförligt arbetar med att frÀmja motivationen i klassrummet.

Arbetet med den tidiga lÀs- och skrivundervisningen hos sex intervjuade lÀrare skildras i denna studie. Syftet Àr att redogöra för idag verksamma lÀrares undervisning av tidig lÀs- och skrivutveckling samt bringa klarhet i huruvida de anvÀnder sig av specifika metoder som stöd i arbetet. Vilka metoder Àr i sÄdana fall aktuella och arbetar samtliga lÀrare pÄ samma sÀtt? Studien avser Àven ta del av hur elevers individuella behov bemöts i undervisningen samt hur lÀrarna i studien arbetar för att möta eleverna pÄ den kunskapsnivÄ de befinner sig. Empirin grundar sig i semistrukturerade kvalitativa intervjuer för att fÄ djup och helhet inom undersökta företeelser.

Enligt lÀroplanen (Lgr11) och skollagen (SFS 2010:800) Àr det lÀrarens uppdrag att individanpassa sin undervisning. Dessa styrdokument Àr tydligare kring den individanpassade undervisningen Àn vad tidigare styrdokument har varit. Min erfarenhet var att detta inte gjordes fullt ut som det förvÀntades. Med detta som bakgrund ville jag undersöka lÀrares förstÄelse av individanpassad undervisning. DÀrmed blev mitt syfte att undersöka och studera lÀrares skilda uppfattningar av individanpassad undervisning.

Syftet med denna studie var att undersöka hur lÀrare kan utveckla sin undervisning med hjÀlp av digitala hjÀlpmedel och ta del av andra lÀrares erfarenheter med att arbeta med sÄdana hjÀlpmedel i slöjd, hem- och konsumentkunskap. FrÄgorna var; hur bidrar digitala hjÀlpmedel till att förbÀttra undervisningen i slöjden; Vilka för- och nackdelar upplever lÀrare av att arbeta med digitala verktyg; Hur vÀljer estetiska ÀmneslÀrare att kommunicera via nÀtbaserade kommunikationstjÀnster och vilka positiva, negativa konsekvenser har det kommunikationsvalet fört med sig? Tre olika metoder har anvÀnts för att samla in data till studien, deltagande observationer pÄ en grundskola, aktioner för att designa undervisningen med digitala verktyg och intervjuer med lÀrare inom estetÀmnen. Enligt lÀrarna visade det sig att mer digitala redskap i undervisningen ökar elevers motivation. Digitala verktyg som mobiltelefoner distraherar elever dock, det bör finnas tydliga regler för dess anvÀndning.

Hur elever lÀr och vilka de bÀsta förutsÀttningarna för lÀrande skulle kunna vara Àr frÄgor som alltid funnits med i skolans vÀrld. I denna uppsats Àr begreppet som "lÀrstilar" centralt, men det betyder inte att begreppet i sig skall uppfattas som helt nytt. Det har bedrivits forskning kring detta Àmne i cirka 35 Är. Följande studie har behandlat lÀrstilar i tre olika Àmnen sÄ som svenska, matematik och bild. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupad förstÄelse för hur lÀrare reflekterar kring inlÀrningsstilar i relation till undervisning och klassrum och hur deras tillÀmpningar i nÄgra skolÀmnen ser ut.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt beskrivningar frÄn relevant litteratur om holistisk syn pÄ lÀrande, funktionaliserad undervisning, tematiskt arbetssÀtt och vikten av meningsfulla sammanhang stÀmmer överens med det praktiska arbetet i klassrummen med den tidiga lÀs- och skrivutvecklingen, bÄde som lÀrare upplever att de gör och det faktiska arbete som jag observerar. Mitt arbete bestÄr av observationer och kvalitativa intervjuer. Resultaten av min undersökning visar att lÀrarna anvÀnder en kombination av olika metoder som de har utvecklat tack vare sin personliga övertygelse om barns lÀs- och skrivutveckling, arbetslivserfarenhet, utbildning, befintliga lÀromedel och skolans traditioner. LÀrarnas arbete prÀglas oftast av en formaliserad och fÀrdighetsbaserad undervisning. Nyckelord: arbetslivserfarenhet, formaliserad undervisning, funktionaliserad undervisning, lÀsutvecklingen, skrivutvecklingen.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur verksamma lÀrare i Ärskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmÄga i matematik, hur lÀrare kan arbeta med omrÄdet samt vilka möjligheter och svÄrigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet visar att lÀrare beskriver matematisk kommunikation som ett sÀtt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lÀrande. De anser att elever ska fÄ arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sÀtt att arbeta med omrÄdet. LÀrarna menar att den största möjligheten Àr att elevers förstÄelse för matematik ökar men att det kan vara svÄrt att individanpassa undervisningen..

Syftet med denna uppsats var att klargöra pÄ vilket sÀtt lÀrare som undervisar i historia inom gymnasieskolan behandlade kÀllkritiken i sin dagliga undervisning. Avsikten var att undersöka vilken instÀllning dessa lÀrare hade till ett personligt kÀllkritiskt tÀnkande samt hur de förmedlade detta vidare till sina elever, och hur de resonerade kring styrdokumenten och dess innebörd gÀllande det kritiska tÀnkandet. Vidare syftade arbetet till att undersöka elevers upplevelse i undervisningssituationer med lÀraren samt hur de sjÀlva resonerade i sitt arbete med uppgifter dÀr inhÀmtade information frÄn diverse olika kÀllor. Syftet var ocksÄ att undersöka vilka kÀllor eleverna ansÄg vara trovÀrdiga eller ej. De frÄgestÀllningar som behandlats var dessa: Hur anvÀnds kÀllkritik av lÀrarna i historieundervisningen pÄ gymnasiet? Hur resonerar lÀrare i sitt val av undervisningsmaterial? Upplever elever att kÀllkritik anvÀnds i undervisningen och hur uppfattar de sitt eget anvÀndande av kÀllkritik? Vad anser elever Àr en trovÀrdig kÀlla? Till stor del anvÀndes kvalitativ tolkande metod med inslag av kvantitativ metod i samband av resultatredovisningen.

Den hÀr uppsatsen Àr en litteraturstudie vars syfte Àr att ge en inblick i lÀroboksstyrd undervisning i matematik sett ur ett lÀrarperspektiv. FrÄgestÀllningarna behandlar hur mycket och pÄ vilket sÀtt lÀroboken anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan samt vilka skÀl som lyfts fram i litteraturen för att anvÀnda lÀrobokstyrd undervisning.Resultatet visar att lÀrobokstyrd undervisning Àr mycket vanlig undervisningsmetod som anvÀnds i matematikundervisningen i grundskolan. LÀroboken anvÀnds för att enkelt kunna nivÄgruppera eleverna, för att underlÀtta för lÀrarens planering, som en lÀrare, som en garanti att lÀro- och kursplanens mÄl uppnÄs, som en uppslagsbok och att eleverna kan arbeta sjÀlvstÀndigt. De argument som lyfts fram i litteraturen för lÀroboksstyrd undervisning Àr att den undervisningsformen har en tradition, Àr tidsbesparande för bland annat nyutexaminerade lÀrare samt att matematikÀmnet Àr hierarkiskt uppbyggt. Ytterligare argument för lÀrobokstyrd undervisning Àr att den ger undervisningen struktur, lÀroboken innehÄller differentierade uppgifter samt Àr en idéspridare för nya metoder.Uppsatsens resultat visar flera fördelar med lÀroboksstyrd undervisning.

Författarna till denna studie har gjort en kvalitativ utredning kring alkoholvanor och missbruk, samt vilka orsaker det kan finnas till en hög alkoholkonsumtion i industristaden Oxelösund. Informanterna har utpekat vissa orsaker samt vilka förÀndringar de vill se i samhÀllet..

Det hÀr arbetet handlar om tematisk undervisning i skolan. Syftet har varit att genom litteratur söka utveckla kunskap om tematisk undervisning samt kunskap om invandrarelevers relation till skog och natur. Jag har utfört en empirisk undersökning för att ta reda pÄ vad en grupp elever med svenska som andrasprÄk skulle vilja arbeta med i Àmnet skog och natur. Huvudsyftet och tyngdpunkten i arbetet ligger i att, med pÄverkan frÄn litteratur och den empiriska undersökningen, skapa och forma en planering och ett arbetsmaterial inom Àmnet svenska som andrasprÄk. UtgÄngspunkten i undervisningsmaterialet Àr tematisk undervisning med inriktningen Tema Natur..

FN har deklarerat Är 2005 till Är 2015 som ett decennium för utbildning om hÄllbar utveckling. DÀrför var det intressant att undersöka om det har fÄtt nÄgon genomslagskraft i den gymnasiala undervisningen. Syftet med den hÀr undersökningen var att undersöka om ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling har skett.Det empiriska materialet bestÄr av sex kvalitativa intervjuer med tvÄ fysiklÀrare, tvÄ naturkunskapslÀrare och tvÄ samhÀllskunskapslÀrare. Resultatet av denna studie visade att kunskaperna för hÄllbar utveckling varierar bland lÀrarna och att det inte har skett ett skifte frÄn traditionell miljöundervisning till undervisning för hÄllbar utveckling fullt ut. Den undervisning som idag bedrivs ligger inom den normativa miljöutbildningen.

I detta arbete har vi undersökt hur lÀrare pÄ musikskolan anvÀnder sig avgehörsbaserad undervisning som metod under sina lektioner och om detta pÄverkar elevernas lust och motivation att fortsÀtta sina musikstudier. Vi valde att göra en kvalitativ intervjustudie med fyra lÀrare anstÀllda pÄ en musikskola i Norrland och tvÄ anstÀllda i Stockholm. Resultatet visade att samtliga LÀrare var positivt instÀllda till gehörsbaserad undervisning men att det var fÄ som anvÀnde sig av det i praktiken. Detta berodde enligt informanterna pÄ bristen av metodisk kunskap och undervisningsmaterial. PÄ frÄgan om hur gehörsbaserad undervisning pÄverkar eleverna fick vi dock inte fram nÄgra tydliga resultat.

Den hÀr uppsatsen syftar till att undersöka vilka redovisningsformer som Àr mest förekommande i litteraturundervisningen i gymnasieskolans svenskÀmne och varför vissa redovisningsformer Àr mer förekommande Àn andra. Mer specifikt undersöks elevers attityder till kreativa redovisningsformer samt elevers lÀsintresse. Genom en enkÀtstudie undersöks behovet av att arbeta kreativt i svenskÀmnet och Àven belysa pÄ vilket sÀtt kreativiteten skulle kunna bidra till att öka elevers lust att lÀsa och lÀra. Uppsatsen undersöker ocksÄ nÄgra lÀrares förhÄllningssÀtt till skönlitterÀr lÀsning i skolan samt deras attityder till anvÀndandet av kreativa redovisningsformer i litteraturundervisningen.EnkÀtundersökningen baseras pÄ totalt 78 insamlade enkÀter och resultatet visar att den mest förekommande redovisningsformen Àr bokrecensionen, detta framhÄller sÄvÀl elev- som lÀrarresultaten. Bokrecensionens framtrÀdande plats i svenskÀmnets litteraturundervisning kan bero pÄ det faktum att skolan Àr inriktad pÄ uppgiftslösning och att en bokrecension, eller annan skriftlig analys, ger lÀrare ett enkelt underlag för bedömning. Den del i uppsatsen som behandlat huruvida kreativitet i svenskÀmnet möjligtvis skulle kunna gynna elevers lÀslust och lÀsvanor har varit mer problematisk att besvara och jag har istÀllet fÄtt luta mig mot den tidigare forskning som visar att kombination av teoretisk och praktisk undervisning frÀmjar inlÀrningen hos eleverna. Den hÀr uppsatsen har visat att det finns ett behov av att arbeta kreativt Àven i svenskÀmnet och jag vill framhÀva vikten av att arbeta varierat för att fÄnga in samtliga elevers intressen. Resultatet av min studie visar faktiskt att kreativa redovisningsformer inte intresserar alla vilket bör lyftas fram.

Denna kunskapsöversikts syfte Àr att kartlÀgga forskning om strategier lÀrare kan anvÀnda för att öka elevers lÀsförstÄelse. DÀr vÄra frÄgestÀllningar Àr: Hur kan lÀrare arbeta med strategier för lÀsförstÄelse i klassrummet? Vilka för- och nackdelar lyfter forskningen fram med de olika arbetssÀtten? För att fÄ fram forskning som kunde svara pÄ vÄra frÄgestÀllningar, anvÀndes olika sökord och databaser för att fÄ en sÄ bred sökning som möjligt. Artiklarna granskades sedan för att faststÀlla om de var vetenskapliga. Med tanke pÄ att undersökningar visar att elevers lÀsförstÄelse sjunker anser vi att det behövs forskning kring olika lÀsförstÄelsestrategier och undervisningsmetoder.