Syftet med denna studie var att beskriva skolans uppdrag gällande individualisering och arbetet med den individuella utvecklingsplanen (IUP) samt att ta reda på lärares och elevers uppfattningar om detta och hur det används i den praktiska skolverksamheten. Med hjälp av enkäter och intervjuer fick vi en bild av hur lärare och elever upplever detta. Resultatet visade att lärare individualiserar sin undervisning på olika sätt, och att eleverna var nöjda med den hjälp och den uppmärksamhet de fick. Lärarna använde IUP som ett hjälpmedel vid utvecklingssamtalen, men mer sällan i den praktiska skolverksamheten. Eleverna hade endast liten medvetenhet om IUP..

Vuxenutbildning ska enligt andragogiken organiseras annorlunda än utbildning för unga människor.Syftet med detta examensarbete var att försöka ta reda på om vår skolas nya modell för undervisning/handledning i engelska grund och engelska A kan åstadkomma ett närmande till andragogiska principer. Jag ville också se hur omställningen till nytt arbetssätt påverkade kursdeltagarna, samt var de skulle lägga tyngdpunkten i en idealisk undervisning/handledning. Metod och material för arbetet utgjordes av litteraturstudier, studiebesök, föreläsning, samt en kvantitativ enkätundersökning i kombination med en strukturerad intervju med de studerande. Resultatet av undersökningen visar att vi tycks ha närmat undervisning/handledning till andragogiska principer. Våra studerande lägger tyngdpunkten på undervisningens pedagogiska upplägg, men efter omstruktureringen syns ett vidgat perspektiv till synpunkter på nya områden som arbetssätt och flexibilitet.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur två verksamma lärare i årskurs ett kan arbeta med läs- och skrivundervisning. Det empiriska material som har samlats in utgörs av kvalitativa semistrukturerade intervjuer och kvalitativa observationer. Arbetets resultat visar att lärarna har olika teoretiska utgångspunkter vid planeringen av undervisningen. Utifrån arbetets resultat dras två slutsatser, nämligen att två verksamma lärare lägger upp sin läs- och skrivundervisning på olika sätt, vilket leder till att de använder olika arbetsmetoder och material. Slutsatsen är också att lärarna tillämpar de svenskämnesdidaktiska frågorna i olika hög grad vid planering av sin undervisning..

Dagens skola ska arbeta mot en "skola för alla". Ämnet Idrott och hälsa är ett komplext ämne när det gäller att bedriva en inkluderande undervisning där alla elever oavsett diagnos eller funktionshinder ska ingå. Problematiken ligger i att ämnet Idrott och hälsa är ett utpekande ämne där du visar upp dina svaga/starka egenskaper öppet inför alla klasskamrater. Vanligtvis får eleven en direkt feedback på sin kompetens vilket kan vara känsligt för alla berörda parter.Vikten av att lärare ändå arbetar mot en inkluderande undervisning ligger i skolans intresse då skolorna skall vara anpassade till alla och där denna debatt ständigt är aktuell. Syftet med detta arbete är att undersöka huruvida lärare inom Idrott och häsla på grundskolenivå, årskurs 6-9, arbetar för en inkluderande undervisning.

Dagens lärare i idrott och hälsa har stor frihet att forma undervisningen på det sätt som de själva tycker är bäst för eleverna, eftersom vare sig läro- eller kursplan nämner något om undervisningsformen. Detta skall dock ske i samverkan med eleverna. Därför behöver man också veta vilka uppfattningar eleverna har kring undervisningsformen. Trots det finns det idag inte mycket forskning inom området. Vilka uppfattningar har elever kring undervisningsformen i idrott och hälsa, i detta fall den könsblandade och den könsuppdelade? Syftet med det här examensarbetet var att undersöka elevers uppfattningar om könsblandad och könsuppdelad i undervisning i ämnet idrott och hälsa i årskurs nio.

Denna studie har genomförts på 7 skolor. Syftet var att undersöka i vilken utsträckning lärarna använde sig av utomhuspedagogik i sin undervisning, se vilka kunskaper och uppfattningar de hade om utomhuspedagogik. Vi gjorde en kvantitativ studie med enkäter för att få ett större underlag för vår studie genom att nå en större grupp lärare. Vi skickade ut enkäterna till enbart klasslärare. Resultatet visade att alla lärare arbetar med utomhuspedagogik, men i olika utsträckning.

Syftet med denna studie är att beskriva och analysera om, och i så fall hur, undervisningen i två av grundsärskolans teoretiska ämnen, matematik och svenska, förändrats sedan Lgrs11 infördes.Vi har utgått från en kvalitativ ansats i vår studie. Vi intervjuade tolv lärare som har undervisat i svenska och matematik inom grundsärskolan i minst fem år. Vi ville ta reda på om/hur de har förändrat sin undervisning och vad de har för syn på den senaste läroplanen Lgrs11. Utifrån insamlade data ville vi förstå världen från de intervjuade lärarnas synvinkel och utveckla mening ur deras erfarenheter.Vi kan konstatera att lärarna i studien är inlästa på och undervisar utifrån den senaste läroplanen, Lgrs11, som upplevs som tydlig och strukturerad. Lärarna känner sig stärkta av läroplanens påtagliga kunskapsfokus, då de upplever att deras uppdrag har blir tydligare.

Syftet med denna rapport är att undersöka ett antal vetenskapliga skrifter om individanpassad undervisning samt undersöka hur individanpassning fungerar i verkligheten. Hur beskriver lärare att de arbetar individanpassat? Studien baseras på kvalitativ forskning, i form av sju intervjuer. Intervjuerna har skett på två olika skolor i Mellansverige. Litteraturstudien har fokuserat på filosofer och pedagoger som för flera hundra år sedan haft betydelse i den pedagogiska debatten samt personer i modern tid som forskat inom ämnet inlärning.

Studiens syfte var att undersöka populärkulturens plats i undervisningen och i vilken grad den prioriterades av lärarna när de skulle planera sin undervisning. Vidare syftades studien till att undersöka om lärarnas egna kunskaper om populärkulturen bidrog till deras förhållningssätt av populärkulturen. Även elevernas uppfattning om populärkulturen i deras undervisning har undersökts.Studiens empiriska underlag utgjordes av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fyra elever. De fyra lärarna som deltog var alla lärare i grundskolans tidigare år och har varit verksamma mellan 1,5 ? 10 år.Resultatet i studien visade att alla fyra lärare inte i första hand prioriterade populärkulturen när de planerade sin undervisning.

Studien Lärare samtalar om sin läs- och skrivundervisning. ? Fokusgruppssamtal som arena förkritisk självprövning? har tagit avstamp i en kartläggning av svenskämnets läs- och skrivutvecklingsom genomfördes i en mellansvensk kommun, vårterminen 2011.Syftet med studien är att belysa och kritiskt granska hur lärare talar om sin undervisning när detgäller arbetet med elevers läs- och skrivutveckling med särskilt fokus på elever som kan vara ibehov av särskilt stöd i sin läs- och skrivutveckling.För att lärare skulle ges möjlighet att samtala om sin undervisning valdes fokusgruppssamtal förinsamlande av empirin. Studien är av kvalitativ art och har en hermeneutisk forskningsansats somutgångspunkt, med ett konstruktionistiskt kunskapsteoretiskt perspektiv.Det lärarna i samtalen gav uttryck för att de gör i arbetet med att utveckla elevers läs- och skrivutveckling,och som jag betraktar som strategier, har jag valt att beskriva utifrån följande kategorier:1. Förebyggande arbete2.

Syftet med denna undersökning var att ta reda på vilka tankar som styr pedagogerna i sin planering av matematikundervisningen utan eller delvis utan lärobok. Metoder som vi har använt oss av är i första hand kvalitativa intervjuer av tre pedagoger och för att kunna få en mer komplett bild av pedagogernas tankar kring sin planering har vi även observerat deras undervisning. De tre pedagogerna arbetar på olika skolor i och omkring Malmö. En av dem använder inte lärobok alls medan de andra två använder den delvis. För att ge läsaren en bättre förståelse för vår undersökning har vi i vår teoridel redogjort för olika syn på kunskap, lärande och undervisning samt lärarens uppdrag.

Hur upplever och integrerar pedagoger, i grundskolan, matematik i tematiskt arbete. För att undersöka detta genomfördes åtta intervjuer med pedagoger, på skolor i Sverige, som profilerar sig med tematiskt arbete på deras hemsida. Metoden som valdes för att genomföra undersökningen var kvalitativa intervjuer. Resultatet visade att matematik är det ämne som pedagoger är sämst på att integrera. Det visades sig även att pedagoger upplever matematik som det svåraste ämne att integrera i sin tematiska undervisning, vilket även forskning visat..

Syftet med denna studie var att få fördjupad kunskap om hur en särskild fortbildningssatsning för lärare kan ha betydelse för undervisningskulturen och matematikundervisningens utveckling i skolan.Studien utgår från en kvalitativ och kvantitativ ansats där metoden är enkäter med flervalsfrågor och öppna frågor. Urvalet är 58 matematiklärare som deltagit i en nationell fortbildningssatsning i matematik.I resultatet synliggörs att deltagarna genom kollegialt lärande fått nya perspektiv på sin undervisning. De har utvecklat sin teoretiska nivå och har haft möjlighet att gå ut i praktiken för att pröva sina nyvunna kunskaper. Resultatet visar att deltagarna, efter fortbildningssatsningen, anser att de fått en större verktygslåda bestående av olika metoder och arbetssätt, men att de inte i hög utsträckning använder sig av dessa nya metoder i sin dagliga undervisning. Deltagarna har under projektet gått från en mer summativ bedömning till att göra fler formativa bedömningar och har även tydligare kunnat synliggöra elevers olika behov..

Syftet med denna studie är att ta reda på lärarnas uppfattning om sin undervisning, samt om undervisningen bedrivs med hänsyn till elevers inlärningsstilar. I mitt arbete har jag använt kvalitativa intervjuer som ger djupa beskrivningar av den intervjuandes värld. Intervjuerna består av två huvudfrågor, som beroende på svar, skulle leda till eventuella följdfrågor, valda i förskott för att täcka alla områden som jag hade intresse för. Resultatet pekar på alla lärare bedriver undervisningen med hänsyn till elevers inlärningsstilar, men de gör inte detta utifrån inhämtat kunskap om teorier om inlärningsstilar, utan utifrån erfarenhet, känsla och intuition..

Syftet med den här studien var att undersöka hur lärare och rektorer uppfattar och påverkas av Lpo 94. Utifrån Lpo 94 identifierade jag två olika krav, vilka jag koncentrerade studien kring. Dessa var: kravet på en demokratisk undervisning och kravet på en individanpassad undervisning. Jag använde mig av en kvalitativ forskningsansats med intervju som datainsamlingsmetod. Resultatet visade att den förändring som Lpo 94 var tänkt att innebära för skolan och dess aktörer tycks ha uteblivit.