Uppsatsens syfte är att ta reda på hur läraren kan bedriva undervisning i klassrummet och samtidigt behålla busungarna i salen. Med ordet busungar menas alla barn, både flickor och pojkar, som allmänt stör inne i klassrummet. Oftast är dessa elever väldigt stökiga och högljudda. Genom litteraturstudier, intervjuer och observationer med de olika parterna som är inblandade i elevernas undervisning har möjligheter att integrera dessa elever i undervisningen undersökts. På den skola där den empiriska delen av undersökningen genomfördes har man ett fungerande system där busungarna tas om hand på ett bra sätt så att de inte stör undervisningen..

Sammanfattning Vårt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka och beskriva hur undervisning av elever med svenska som andraspråk kan ske integrerat i klasser med elever som har svenska som modersmål. Som grund för våra undersökningar valde vi att genomföra kvalitativa intervjuer med pedagoger som undervisar enligt det arbetssätt vi har i fokus. Vi genomförde även observationer för att få se hur undervisningen kan utformas. Vårt empiriska material ställde vi därefter mot de teorier och styrdokument som vi bedömde vara relevanta. Våra problemställningar har varit: ? Hur kan integrerad svenska som andraspråksundervisning utformas i grundskolan? ? Vilka erfarenheter finns det hos undervisande pedagoger om att arbeta med integrerad svenska som andraspråksundervisning? ? Utifrån vilka grundtankar planerar pedagogerna sin svenska som andraspråksundervisning? Våra resultat visar bland annat på vikten av att alla pedagoger, oavsett vilket ämne de undervisar i, har ansvar för andraspråkselevers språkutveckling och att pedagogerna därför bör ha utbildning i svenska som andraspråk.

Föreliggande studie bygger på att skapa kunskap inom vad och hur lärare i samtalsgrupperresonerar och reflekterar kring undervisning om ett undervisningsområde. Vadlärare säger sig fokusera/icke fokusera på i undervisningssituationer och vilken medvetenhet lärare har om de variationsmönster de arbetar med.Studiens teoretiska antagande utgår från variationsteori med ursprung i forskning omlärande inom den fenomenografiska forskningsansatsen.Utgångspunkt tas i antagandetatt förmågan att erfara och kunna urskilja vissa aspekter av ett objekt förutsätter enmöjlig erfaren variation av aspekten i fråga. Den mening som är möjlig att erfara är relaterad till en möjlig erfaren variation. Studien är ett försök att närma sig vad lärare riktar uppmärsamhet mot i undervisningssituationer och målgruppen för studien är alla de som på olika sätt intresserar sig för och söker kunskap om undervisning och lärande.Datainsamlingen gjordes vid fyra tillfällen. Fem lärare från samma skola men med olikautbildningar satt tillsammans diskuterade och reflekterade om undervisning inom ettavgränsat område.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning.

Examensarbetet diskuterar behovet av ett stödsystem för lärare vid undervisning och tar upp olika aspekter utifrån lärarnas arbetssituation. Som en del av denna diskussion finns en implementation av ett system i form av en Androidapplikation.Applikationen ger lärarna möjlighet till ett stödsystem med olika användningsområde som närvarokontroll, anmärkningsmöjligheter om förseningar och stök under lektionstid, verktyg för att anteckna elevarbete och motivera betyg direkt på plats.Stor vikt har lagts på att göra applikationen lättanvänd och användarvänlig och därför har tester med användare varit en stor del under utvecklingen..

Uppsatsen syfte är att ta reda på hur några lärare jobbar med sin undervisning i Religionskunskap A, på gymnasiet och hur några av deras elever ser på ämnet såväl som på undervisningen. Vi har genomfört en kvalitativ intervjustudie där vi har intervjuat fyra lärare från två olika skolor samt fem elever från var och en av dessa lärare. Vidare har vi ställt detta mot litteratur som vi funnit intressant.Vårt huvudsakliga intresse har varit att se vad lärarna, utifrån styrdokumenten, vill förmedla med sin undervisning och hur de jobbar för att motivera eleverna. Vi vill även kartlägga elevernas syn på sin lärares arbete, samt vad de anser om ämnets relevans i dagens skola. Religion som skolämne har under årens lopp haft många skepnader.

I denna kvalitativa undersökning har jag intervjuat tre pedagoger med syftet att ta reda på hur dessa väljer att undervisa i historieämnet för elever i grundskolans tidigare år. Jag reflekterar även kring pedagogernas historiemedvetande med hänsyn till deras didaktiska val av undervisning, metoder och tankar kring historia. Min studie visar att informanterna anser att de mål som skall uppnås med undervisningen måste vara tydliga för eleverna. Det är främst olika styrdokument som styr undervisningen. Informanterna ser individualisering som en del av undervisningsmetoderna, därtill spelar de olika resurserna som skolan tillhandahåller en viktig roll.

Syftet med denna studie är att jag vill få en fördjupad kunskap när det gäller problemlösning i matematikundervisning. Jag vill ta reda på hur olika pedagoger tänker och arbetar kring problemlösning i matematik i årskurserna 1-3. Genom intervjuer med fem lärare i årskurserna 1-3 med olika yrkeserfarenhet och utbildning har jag samlat in min data. Min studie har fokus på hur lärarna uppfattar begreppet problemlösning. Jag har också undersökt hur de anpassar sin undervisning efter kursplanens avsikter när det gäller just problemlösning samt hur de förklarar att problemlösning tar form i deras undervisning.

Undersökningens syfte är att studera video som inslag på matematiklektioner genom att titta på elevers kunskapsutveckling, åsikter och lärares åsikter.En video om Pythagoras sats har producerats och visats i klassrummet och det har sedan gjorts diagnostiska prov i experiment- och en kontrollgrupper. Det har även gjorts en elevenkät och lärarintervju. Resultatet visade att eleverna var ganska positiva till video men att filmen inte hjälpte något märkbart. Lärarna ansåg det vara svårt att få in video i matematiken eftersom det går så fort. Slutsatsen är att video kan användas som tillsats till undervisningen ibland, men inte som ensam ersättning till annan undervisning..

The members of the OECD have agreed on giving aid assistance to developingcountries in a way of promoting their own capacity of handling the challengeof poverty and development. The members also cooperate and coordinate theiraid to recipient countries in the purpose of giving as effective assistance aspossible. The aid from these countries is often intended to human rights,democracy and has a humanitarian idea. This is the way from the OECDcountries. The Chinese way of giving aid mostly aimed at the industry of therecipient to promote the economic growth to lift the country out of poverty.The Chinese way do not aim or intend their aid at promoting human rights ordemocracy, often just industry and infrastructure.

 Examensarbete påavancerad nivå15 högskolepoäng Sammanfattning---------------------------------------------------------------------------------------------------------Författare: Shinda Miro                                                                                      År: 2010Titel: Språkutvecklande andraspråksundervisning                                      Antal sidor: 25-med ämnesintegrerat arbetsätt---------------------------------------------------------------------------------------------------------Studiens syfte var att undersöka lärarnas förhållningssätt till ämnesintegrerad undervisning samt hur de ansåg att detta arbetsätt bidrar till att andraspråkselever uppnår målen i undervisningen, sedan jämfördes traditionell språkundervisning och ämnesintegrerad undervisning och där var syftet att undersöka vilket av dessa arbetsätt mest bidrar till fackspråkutveckling. Den metod som användes i denna studie var en kvalitativ metod som bestod av sex djupintervjuer med sex olika lärarna i svenska som andraspråk. Fyra av dessa lärare undervisade ämnesintegrerat medan två av dem undervisade traditionellt. Resultatet av denna studie visade att lärare som undervisar ämnesintegrerat låter eleverna vara delaktiga i undervisningen, där andraspråkseleverna får aktivt använda språket tillför att diskutera ämnesundervisningen och därmed utveckla sina tankar kring det. Detta medan elevdelaktigheten i traditionell språkundervisning är begränsad och där kontrolleras språkanvändningen främst av lärarna.

I detta arbete har gymnasieutbildningens förändring från 1970 till idag undersökts. Som utgångspunkt för undersökningen har biologiämnet studerats. Under tiden från 1970 till idag har två läroplaner gällt (Lgy 70 och Lpf 94) och i år börjar en tredje att gälla (Gy 11). Genom att studera läroplaner kan man få en känsla över vad som är syftet med undervisningen och vilken typ av undervisning som förordas. Detta kan beskrivas med hjälp av olika läroplanskoder.

I augusti 2013 talades det mycket i nyheterna om elever med läs- och skrivsvårigheter och hur pengar till specialundervisning för dessa elever dragits in av Stockholms kommun. Efter dessa nyheter började tankar komma kring hur lärarna nu i skolorna skulle stödja och utveckla dessa elever i den ordinarie undervisningen, då läroplan för grundskola, förskoleklass och fritidshem (2011) säger att miljön skall anpassas till eleverna. Mot bakgrund av denna problematik har denna studie bedrivits med syfte att, utifrån fyra klasslärares undervisningspraktik undersöka, om och i så fall hur inkludering sker för elever med läs- och skrivsvårigheter i årkurs två. För att belysa detta syfte användes en kvalitativ metodansats där fyra klasslärare intervjuades om deras syn på inkludering och hur de såg på detta begrepp i förhållande till sin undervisning med elever med läs- och skrivsvårigheter. Även två lektionsobservationer gjordes hos varje klasslärare för att ta reda på om och i så fall på vilket sätt det fanns en inkluderande undervisning.

Bakgrund: Under vår tid på lärarutbildningen och på vår verksamhetsförlagda utbildning har vi sett att den icke-västerländska skönlitteraturens roll i skolan är näst intill obefintlig. Vi menar att om eleverna får ta del av denna icke-västerländska litteratur får de kanske en ny inblick i och förståelse för andra kulturer. Hur skall dessa elever få upplysning om icke-västerländsk litteratur? Denna litteratur skall ingå i gymnasieskolorna enligt läroplanerna. På grund av den tillsynes låga status som den har i skolan, blev vi intresserade av att undersöka detta och hur detta påverkar lärarens undervisning.Syfte: Vårt syfte är att undersöka om och hur svenskläraren i gymnasieskolorna använder sig av icke-västerländsk litteratur, såsom sydamerikansk, afrikansk och österländsk, i undervisningen.

Syftet med detta arbete var att studera hemspråket betydelse för elevens utveckling i matematik och undersöka lärarens och elevens syn på matematiskt undervisning på modersmålet. Jag har intervjuat nio elever och fyra lärare i den mångkulturella skolan som jag jobbar i. Genom detta arbete har jag kommit fram till att studiehandledningen på modersmålet i studieverkstadsverksamheten som startades i skolan sedan 2005 är av stor betydelse för eleverna, där studiehandledningen på modersmålet gör att elevernas inlärning i både matematik och språk blir starkare.Nyckelord: modersmål, studiehandledning, andraspråkselever..