Bakgrund: Osteoporos har under de senaste decennierna utvecklats till en av de stora folksjukdomarna. I Sverige drabbas cirka 70 000 människor av osteoporosrelaterade frakturer varje år och av dessa är det främst kvinnor som drabbas. Risken för att en svensk kvinna någon gång under sin livstid skall drabbas av en osteoporosrelaterad fraktur är 50 %. Hur snabbt en kvinna förlorar benmassan samt hur stor benmassa hon har från början är avgörande för om hon kommer att drabbas av osteoporos och därför är prevention i ett tidigt skede viktigt. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa preventiva åtgärder för premenopausala kvinnor som kan förebygga primär osteoporos.

Det är inte alltid företagen går med vinst utan det händer att ett beskattningsår slutar med en förlust. Lagstiftningen i Sverige och även internationellt tillåter företagen att spara denna förlust till ett år med vinst vilket resulterar i ett lägre skattemässigt resultat. I det fall flera beskattningsår slutar i förlust får de läggas till tidigare förluster och sparas ackumulerade för att rullas framåt på obestämt tid. Reglerna avseende förlustutjämning har funnits lagstadgat sedan 1960 och de resonemang som finns i föregående utredningar gäller i mycket fortfarande idag. Idag återfinns reglerna för denna förlustreglering, Underskottsavdrag, i  Inkomstskattelagens (1999:1229) 40:e kapitel och har sedan införandet genomgått många förändringar i form av både förenklingar och spärrande lagstiftning.

Gränsdragningen mellan hobbyverksamhet och näringsverksamhet har under senare tid blivit särskilt uppmärksammad i frågor rörande hästhållning då det länge saknats en enhetlig bedömning vid inkomstbeskattningen av sådan verksamhet. Gränsdragningen är avgörande för hur överskott skall beskattas och för reglerna om Underskottsavdrag. I syfte att underlätta för likformig bedömning publicerade Skatteverket våren 2009 en promemoria avseende hästrelaterad verksamhet. Förevarande uppsats syftar därför till att undersöka gränsdragningsproblematiken med inriktning på hästsport och huruvida tilldelning av F-skattsedel innebär att näringsrekvisitet vinstsyfte anses vara uppfyllt.För att näringsverksamhet skall anses föreligga krävs att verksamheten bedrivs varaktigt och självständigt i vinstsyfte. För hobbyverksamhet finns ingen sådan klar definition utan istället sägs det vara en verksamhet som bedrivs varaktigt men som ej kan räknas till inkomstslaget näringsverksamhet.

 Av Sveriges åtta stormusselarter är tre (Margaritifera margaritifera, Unio crassus och Pseudanodonta complanata) hotade (Lundberg & Tapper 2005). Om de övriga fem är kunskapen knapp (Gustavsson 2007) men studier som har gjorts i bl.a. Västra Götalands län tyder på att det råder Underskott av individer i de yngre åldersklasserna och av juveniler i musselpopulationerna. Detta kan leda till att musselpopulationer kommer att dö ut (Bergengren & Lundberg 2008). Faktorer som stör musslorna och som gör att de minskar i antal är bl.a.

Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva och analysera hur kommunala respektive fristående grundskolor styr sin verksamhet och hur de använder sina resurser. Utifrån detta, ämnar uppsatsen att diskutera vad eventuella skillnader beror på och vilka lärdomar de olika skol¬formerna kan dra från varandra. Metod: Uppsatsen har en kvalitativ metod och empirin är insamlad genom en fallstudie. De utvalda fallen är två fristående och två kommunala skolor. Vi har även tagit del av mer kvantifierbar information, då vi har undersökt resursanvändningen hos de utvalda skolorna.

När reglerna om skattebefrielse för kapitalvinster på näringsbetingade andelar infördes år 2003, öppnades även en möjlighet för företag att genom ett så kallat paketeringsförfarande överlåta tillgångar skattefritt. Paketeringsförfarandet går till på så sätt att tillgången läggs in i ett dotterbolag, paketeringsbolag, vilket sedan avyttras till en extern förvärvare. Om andelarna i dotterbolaget är kapitalandelar som utgör näringsbetingade andelar blir vinsten undantagen från beskattningen. Det finns dock två lagrum som reglerar när andelar ska anses utgöra lagerandelar, vilka inte är näringsbetingade. Det är den särskilda regeln i 27 kap.

BakgrundMånga patienter i vården drabbas av vårdskador till följd av avvikelser i vården. Ett antal studier pekar på faktorer som påverkar patientsäkerheten, bland annat att hög arbetsbelastning, otillräcklig bemanning och långa arbetstider inverkar negativt. Inom intensivvård är uppmärksamhet och vaksamhet viktigt för att identifiera förändringar hos patienten. Flera studier visar att längre arbetspass och veckoarbetstid förknippas med ökad fysisk och psykisk trötthet och risk för minskad vaksamhet vilket medför ökad risk för att avvikelser inträffar.SyfteSyftet med studien är att undersöka hur införandet av behovsanpassad bemanning relaterar till medarbetarnas upplevelse av stress, tid för återhämtning och arbetstillfredsställelse samt till kostnader och aspekter på patientsäkerhet.MetodStudien har genomförts med hjälp av en kombination av metoder. Enkäter lämnades ut före och ett år efter införandet av bemanningsmodellen.

Köp och försäljning av värdepapper kan, beroende på olika omständigheter, beskattas antingen enligt rörelsereglerna eller enligt reavinstreglerna. Sker klassificeringen enligt rörelsereglerna kan Underskott på denna rörelse kvittas mot annan inkomst som den skatteskyldige har samt denne har rätt till avdrag för nedskrivning på varulager eftersom innehavet skattemässigt behandlas som lager. Om värdepappren däremot klassificeras som förvaltningsverksamhet finns inte någon nedskrivningsmöjlighet och förluster får enbart dras av mot vinster i samma förvärvskälla. Syftet med uppsatsen är därför att utreda de kriterier som ställs upp för att handel med värdepapper skall klassficeras som rörelse och därmed beskattas enligt reglerna för rörelse.Värdepappersrörelse saknar definition i inkomsskattelagen. Det är istället de allmänna bestämmelserna om avgränsning av inkomstslaget näringsverksamhet som styr.I uppsatsen har jag använt mig av sex rättsfall för att göra en problematisering av olika situationer där handel med värdepapper förekommer.

Bakgrund och problem: I ett historiskt perspektiv har den kommunala redovisningenpräglats av frivillighet. Flertalet kommuner har emellertid uppvisat svårigheter att anpassa sinverksamhet till sina ekonomiska ramar varför synsättet på den kommunala redovisningenförändrades till att gå emot att bli mer reglerad. Bland annat så infördes balanskravet, vilketkoncist innebär att kommuner inte får uppvisa Underskott, och som trädde i kraft från och medräkenskapsåret 2000. Samtidigt som balanskravet infördes bestämdes också att kommunernaspensionsskulder skulle redovisas enligt den så kallade blandmodellen. Detta innebar attpensionsskulder intjänade före år 1998 inte längre var jämförbara med övriga skulder utanskulle istället behandlas som en ansvarsförbindelse.

Syfte: År 2005 infördes en ny lag, att företagen som gjorde avsättningar till periodiseringsfonder var tvungna att beskatta en schablonintäkt som erhölls från de gjorda avsättningarna. Problemet som uppsatsen berör är huruvida användandet av överavskrivningar hade förändrats efter att lagen tillkom för periodiseringsfonder jämfört med tidigare. Dessutom fokuserades det också på vilka konsekvenser obeskattade reserver har fått före och efter att lagen trädde i kraft. Syftet med examensarbetet är att kartlägga hur företagens vanor kring avskrivningar över plan förändrades efter införandet av schablonintäkten på periodiseringsfonder, och om överavskrivningar kan anses som ett substitut till periodiseringsfonder istället för ett komplement. Metod: En undersökning gjordes på företagen som är listade på börslistan ?large cap?.

Min uppsats är en textanalytisk studie som undersöker och värderar de anspråk på det estetiska som formulerats i skolans styrdokument under 1990-talets senare hälft och i dokument som formulerats av aktörer på fältet Kultur i skolan vid millennieskiftet. Studiens huvudsyfte är att ta fram och pröva begrepp med vars hjälp man kan undersöka och kvalificera en lärarledd estetisk praktik i förskola, skola eller lärarutbildning. Jag använder mig av Bourdieus fältbegrepp. Det är min hypotes att man kan börja tala om Kultur i skolan som ett fält under 90-talet. De två aktörer på fältet som jag särskilt fokuserar är Statens Kulturråd och Skolverket/Myndigheten för Skolutveckling i deras gemensamma uppdrag Kultur för lust och lärande.

En god kunskapsöverföring inom produktionsföretag är idag en central fråga. Inom industrinses arbetskraften inte längre enbart som en inkomstbringande källa utan även som en insamlingsbas av kunskap och erfarenheter. Detta har sin förklaring i att allt fler företag hargått ifrån en totalfokus på själva produktionsenheterna till att konkurrerar med sina anställdaserfarenheter och kunskaper. Kunskapsöverföring kan ses som en nyckel för ett företags fortlöpandevälmående. Om kunskapsöverföringen är bristfällig leder det till en hämmad effektivitetoch en försvårad konkurrenssituation.

Upptakten till krisen utspelade sig i Argentina under 1880 talet. Landet hade efter inre oroligheter stabiliserats och i likheter med Sverige ett decennium tidigare fått ökade exportintäkter efter ökad efterfrågan på råvaror som landet exporterade. Med guldstandardens internationella etablering och större kapitalflöden över gränserna blev stora kapitalsatsningar i Argentina möjliga. Tidigare brittiskt monopol som finansiell mellanhand till argentinska myndigheter luckrades upp under den senare hälften av 1880 talet av först franska sedan tyska affärssyndikat. Ökad konkurrens mellan affärsbankerna och spekulation på börserna skapade snart en hysterisk efterfrågan på argentinska värdepapper, främst obligationer på järnvägskonstruktioner trots monetär inkonvertibilitet, ökande handelsUnderskott samt skenande utlandsskuld.

Den växande konkurrensen mellan företag har medfört att dess försörjningskedjor blivit ett medel för att erhålla konkurrensfördelar. Genom ökat fokus på lägre kostnader, förkortad livscykel på företagens produkter samt en ökad efterfrågan har resulterat i att försörjningskedjan hos företag ökat i komplexitet. Denna ökande komplexitet har skapat ett behov av att identifiera problem i försörjningskedjan. Vidare har den ökande konkurrensen medfört att ett företags ledtid blivit en viktig parameter. Hos Make-to-Order (MTO, tillverka-mot-order)-företag kan en kort ledtid vara en avgörande faktor för att bli ordervinnare.

Den växande konkurrensen mellan företag har medfört att dess försörjningskedjor blivit ett medel för att erhålla konkurrensfördelar. Genom ökat fokus på lägre kostnader, förkortad livscykel på företagens produkter samt en ökad efterfrågan har resulterat i att försörjningskedjan hos företag ökat i komplexitet. Denna ökande komplexitet har skapat ett behov av att identifiera problem i försörjningskedjan. Vidare har den ökande konkurrensen medfört att ett företags ledtid blivit en viktig parameter. Hos Make-to-Order (MTO, tillverka-mot-order)-företag kan en kort ledtid vara en avgörande faktor för att bli ordervinnare.