Sökresultat:
618 Uppsatser om Undersökningar - Sida 29 av 42
Kommunen, medborgaren och den smygande krisen - Samverkan mellan kommun och medborgare vid klimatrelaterade kriser
Syfte: Syftet med denna uppsats ?r att ?ka kunskapen om samverkan mellan kommuner och medborgare vid hanteringen av smygande kriser. Genom att unders?ka kommunala krishanterares f?rest?llningar och erfarenheter str?var studien efter att synligg?ra aspekter som fr?mjar och hindrar samverkansprocessen samt omfattningen av medborgarnas deltagande i den kommunal krishanteringen. Teori: Samverkans teori utg?r studiens teoretiska ramverk och anv?nds f?r att skapa f?rst?else f?r hur samverkan b?r definieras.
En skola som inte ?r f?r alla. En kvalitativ fenomenografisk intervjustudie med beslutsfattare om uppfattningen av uppskjuten skolplikt f?r sex?ringar med s?rskilda sk?l
?r 2018 b?rjade en ny lag att g?lla i det svenska utbildningsv?sendet. Det innebar att f?rskoleklassen blev obligatorisk och att barns skolplikt b?rjar det kalender?r de fyller sex ?r (SFS
2010:800). Dilemmat ?r att samtidigt som denna nya lag tr?dde i kraft, f?rsvann specialskolorna
och i den anpassade grundskolan finns ingen f?rskoleklass.
?Att f?rbjuda helt k?nns inte som en v?g att g?, om man ska l?ra sig n?got? Digitala medier i fritidshem - l?rares styrning och elevers inflytande.
Studiens syfte har varit att unders?ka och tolka hur l?rare i fritidshem behandlar digitala medier i sin verksamhet. Vad har eleverna tillg?ng till, p? vilka s?tt f?r de anv?ndas och n?r? Intresset f?r ?mnet uppstod genom den politiska debatt som r?der med det tidstypiska uttrycket ?fr?n sk?rm till p?rm? som myntades i en presstr?ff med bland andra skolminister Lotta Edholm (L). Regeringen presenterade ?ven i september 2024 Folkh?lsomyndighetens rekommendationer f?r barn och ungas sk?rmanv?ndning p? sin fritid (Folkh?lsomyndigheten, 2024).
Asylprotokollet : EU-medborgares begränsade asylrätt i Sverige
SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.
?Det ska vara gl?dje i att r?ra p? sig?
Enligt l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) lyfts vikten av fysisk aktivitet och dess p?verkan p? m?nniskors h?lsa och v?lbefinnande. Dock ?r det bara tolkningsbara str?vansm?l vilket g?r att kvaliteten p? arbetet skiljer sig ?t beroende p? f?rskola. Syftet med denna studie ?r att unders?ka f?rskoll?rares uppfattningar om och erfarenheter av fysisk aktivitet i f?rskolan.
V?STERHAVETS V?RBLOMNING AV FYTOPLANKTON En analys av potentiella f?r?ndringar ?ver tid
De s?songsbundna blomningarna av fytoplankton utg?r en livsn?dv?ndig f?dobas i marina
ekosystem samtidigt som de har en mycket viktig roll i den globala kolcykeln och d?rmed
p?verkar klimatet i stort. I V?sterhavet domineras v?rblomningen till en b?rjan av kiselalger f?ljt
att dinoflagellater. D? fytoplankton p?verkas av en rad olika biotiska och abiotiska faktorer har
flera betydande skiften i v?rblomningens struktur observerats till f?ljd av klimatf?r?ndringar.
Revisorernas kostnad av att utge en going concern- varning
De uppgifter som revisorn presenterar i sin revisionsbera?ttelse bo?r intressenter och fo?retag ha fo?rtroende fo?r. Revisorn ska vara en oberoende la?nk mellan intressenter och fo?retag. La?saren fo?rva?ntar sig finna eventuella ekonomiska problem i a?rsredovisningen.
?Älmhult, we have a Problem? : En kvalitativ studie av Ikea Sverigesskriftliga kriskommunikationFörfattare:
SammandragProblematisering: Tilla?ter kvinnliga revisorer en la?gre ma?ngd av earnings management a?n sina manliga kollegor? En va?ldigt liten del av den befintliga kvantitativa forskningen inom earnings management har fokuserat pa? om det finns skillnader i hur kvinnliga respektive manliga revisorer va?ljer att begra?nsa earnings management i ett fo?retag. Dessa underso?kningar har gjorts i la?nder som enligt World Economic Forum (WEF, 2013) rankas bland de ho?gsta i va?rlden na?r det kom- mer till ja?msta?lldhet, och det finns da?rfo?r en osa?kerhet ifall deras empiriska resultat kan appliceras i andra la?nder. A? andra sidan finns det forskning som tyder pa? att sociala strukturer sa?som ja?m- sta?lldhet pa?verkar inte bara skillnaderna mellan kvinnor och ma?n utan ocksa? synen pa? resultat manipulering.
Fritidshemmets uppdrag ur olika perspektiv
F?ljande examensarbete unders?ker syns?ttet som l?rare i fritidshem och lokalpolitiker har
p? fritidshemmets uppdrag. Studien anv?nder en kvalitativ metod baserad p?
semistrukturerade intervjuer f?r att utforska dessa tv? gruppers syn p? fritidshemmet samt
belysa vilka m?jligheter som finns att fullf?lja det lagstadgade uppdraget som fritidshemmet
lyder under. Genom analyser utifr?n litteratur och ramfaktorteorin synligg?r vi de
ramfaktorer som fr?mst p?verkar fritidshemmets verksamhet samt m?jligheterna att fullf?lja
uppdraget.
Resultaten visar att l?rare i fritidshem och lokalpolitiker ser fritidshemmet som en viktig
faktor f?r barn utveckling, framf?rallt den sociala f?rm?gan, samtidigt som de medger att
det finns betydande hinder g?llande ramfaktorerna i form av stora barngrupper, f?r f?
utbildade l?rare i fritidshem, bristf?lliga lokaler, f?r lite planeringstid, bristande m?jligheter
till samverkan med andra akt?rer, samt f?r lite ekonomiska resurser.
SJ?LVF?RVERKLIGANDE I F?RORTSKOLONIN: Hur Changers Hub navigerar vithetsnormen i deras arbete f?r demokratiserandet av framg?ng
M?let med denna studie ?r att unders?ka vad vithetsnormen har f?r betydelse f?r arbetsmetoder och beslutsfattande p? Changers Hub samt p? vilka s?tt strukturer kopplade till detta begrepp interagerar med Changers Hubs arbete f?r att skapa en parallell, positiv samh?llsber?ttelse g?llande f?rortens inv?nare. Studien fokuserar p? hur personalen navigerar externt och internt gentemot majoritetssamh?llet och r?dande normer. Uppsatsen ?r skriven p? svenska och baserad p? ?tta veckors f?ltstudie hos Changers Hub Hj?llbo.
Relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor
Syftet med denna litteraturstudie ?r att unders?ka vad forskningslitteraturen s?ger om
relationen mellan dansundervisning och elevens utveckling av sociala h?llbarhetsf?rm?gor
hos eleverna i ?ldrarna 10?25. Den svenska skolan har ett ansvar att f?rbereda elever att
kunna verka inom ett demokratiskt samh?lle och det ?r viktigt att ge elever en undervisning
d?r de f?r m?jlighet att utveckla f?rm?gor som de kan anv?nda sig av i en st?ndigt komplex
och f?r?nderlig v?rld. Vi har anv?nt oss av ?United Nations Educational, Scientific and
Cultural Organization?:s (UNESCO) lista p? f?rm?gor vars tanke ?r att frambringa
?sustainability citizens?.
Varum?rken i f?rbifarten. En kvalitativ studie om unga vuxnas uppfattningar av produktplaceringar i TV-serien Snabba Cash
Studiens syfte ?r att unders?ka vilka tolkningar och beskrivningar tittaren g?r av de
produktplaceringar presenteras i TV-serien Snabba Cash. Mer specifikt studeras vad som
kr?vs f?r att f?nga tittarens uppm?rksamhet vid produktplaceringar och hur exponeringarna
f?r publiken att resonera och motivera sina upplevelser av det varum?rket som marknadsf?rs.
Med fr?gest?llningen hur uppfattar unga vuxna produktplaceringar av specifika varum?rken
som marknadsf?rs i TV-serien Snabba Cash och p? vilka s?tt p?verkar uppfattningarna
attityden mot varum?rket? Studien har en deskriptiv och explorativ kvalitativ ansats med
semistrukturerade intervjuer av djup karakt?r. Det teoretiska ramverket best?r av Persuasion
Knowledge Model (PKM) och Elaboration Knowledge Model (ELM).
Ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbete. En studie om ledarskapets p?verkan p? h?llbarhetsarbetet i svenska kommuner
I en v?rld som pr?glas av st?ndig f?r?ndring och oro ?ver klimatf?r?ndringar beh?vs ledare som uppmuntrar, engagerar och motiverar samh?llet och dess organisationer att anta ett mer h?llbart f?rh?llningss?tt. Idag l?gger m?nga olika intressenter vikt vid hur f?retag och offentliga organisationer prioriterar och planerar f?r att arbeta med klimatv?nliga val. Kommuners h?llbarhetsarbete styrs av lagar och ramverk som ledare m?ste anpassa sina organisationer till f?r att bedriva verksamhet.
Europeiska r?dets gestaltning av klimatkrisen: En empirisk unders?kning av Europeiska r?dets inramning av klimatkrisen under ?ren 2019?2024
This paper aims to deepen the understanding of how the European Council frames the climate
crisis and its implications for political legitimacy and policymaking. The climate crisis is one
of the most pressing challenges of our time, influencing not only environmental systems but
also societal structures and governance. By analyzing the European Council?s framings during
the 2019?2024 strategic agenda, this research investigates how political actors shape
narratives to justify actions and policies in response to the climate crisis. Through a discourse
analysis of official Council conclusions, using a framework drawing on six typologies of
framing, the research examines the Council's evolving narrative in the context of multiple
crises, including the COVID-19 pandemic and the war in Ukraine.
En (o)komplicerad relation? En kvalitativ studie om familjehemsf?r?ldrars upplevelser av relationen till ett placerat barns biologiska f?r?ldrar
Syftet med studien har varit att unders?ka relationen mellan familjehemsf?r?ldrar och det placerade barnets biologiska f?r?ldrar, ur familjehemsf?r?ldrarnas perspektiv. Studien genomf?rdes med en kvalitativ metod med hj?lp av fem intervjuer med sex familjehemsf?r?ldrar, fr?n tre olika kommuner i Sverige. Studien riktar in sig p? familjehemsf?r?ldrar som inte har n?gon tidigare kontakt med det placerade barnets n?tverk.