Inom sociologin önskas det att fÄ ökad förstÄelse för mÀnniskors handlingar och deras sociala identiteter. Intresset ligger Àven i att förklara och förstÄ kulturella strukturer som prÀglar vÄr verklighet. En viktig aspekt som formar mÀnniskans verklighet Àr konstruktionen av kön. Med anledning av genusperspektivets analytiska innebörd kan det tÀnkas att sociologin har ett vÀl integrerat genusperspektiv i utbildningen. Syftet med denna studie Àr att undersöka hur genus genomsyrar Sociologi I vid tre universitet.

I l?roplanen f?r f?rskolan (Lpf?18, 2018) st?r: ?utbildningen utformas s? att barn i behov av s?rskilt st?d i sin utveckling f?r det st?d och de utmaningar de beh?ver? (Skolverket, s. 19). I formuleringen framg?r att barn i behov av s?rskilt st?d ska beaktas i utformningen av verksamheten f?r att ge st?d i utvecklingen.

Syfte: Att unders?ka hur projektifiering p?verkar kulturella initiativ och deras f?rm?ga att skapa varaktig samh?llsf?r?ndring. Studien belyser de utmaningar och m?jligheter som uppst?r n?r kulturella akt?rer navigerar i en projektbaserad sf?r. Teori: Studien utg?r fr?n Standings (2011) teori om prekaritet samt institutionell teori.

Högskola/universitet riktar sina blickar allt mer ut mot övriga vÀrlden och en del i denna internationalisering Àr att studenterna har möjlighet till utlandsstudier under studietiden. En av de utbildningar som uppmÀrksammar detta Àr Biblioteks- och informationsvetenskaps-programmet vid VÀxjö universitet, dÀr studenterna den femte terminen har möjlighet till utlandsstudier. Denna studie syftar till att undersöka huruvida dessa utlandsstudier under studietiden betraktas som en merit eller inte vid anstÀllning av bibliotekarier. Detta syfte ses utifrÄn tvÄ grupper: tidigare studenter pÄ biblioteks- och informationsvetenskapsprogrammet vid VÀxjö universitet och personer med anstÀllningsansvar inom biblioteksyrket, sÄ kallade avnÀmare. I examensarbetet tar jag upp dessa tvÄ gruppers uppfattningar kring utlandsstudier och jag undersöker ocksÄ hur medvetna de tidigare studenterna Àr om avnÀmarnas uppfattningar kring utlandsstudier.

Titel: Studentbloggens i sitt sammanhang ? En studie av tio studentbloggar, deras tema ochutformning pÄ tre olika universitetFörfattare: Lisa BergenfelzUppdragsgivare: Institutionen för journalistik, medier och kommunikation vid GöteborgsUniversitet (JMG)Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap. Institutionen för journalistik,medier och kommunikation, Göteborgs universitetTermin: VÄrterminen 2012Handledare: Ulrika AnderssonSidantal/Antal ord: 44 sidor/15 487 ord inklusive kÀllförteckning samt bilagor.Syfte: Syftet med studien Àr att göra en genomlysning av olika former av studentbloggar somÄterfinns pÄ universitet i Sverige för att skapa förstÄelse hur det fungerar dÄ ett personligtmedium anvÀnds inom en organisatorisk kontext.Metod: Kvalitativ innehÄllsanalys av studentbloggar med hjÀlp av Ethnographic ContentAnalysis (ECA).Material: Tio utvalda studentbloggar ifrÄn Linköpings Universitet, Karlstad Universitet ochUppsala Universitet.Huvudresultat: Arbetet med studentbloggar skilde sig Ät mellan de tre universiteten. De hadeolika former av avtal med studenterna som bloggade, publiceringsplattform skilde sig Ät ochpresentationen av studentbloggen pÄ hemsidan varierade. Detta pÄverkade studentbloggenssammanhang och hur anknuten studentbloggen var till universitetet.

Inledning: Redovisning handlar i grunden om att bolagen fo?rser sina intressenter med den information dessa beho?ver fo?r sitt beslutsfattande. Fo?r att redovisningen skulle vara anpassad efter bolagets storlek bo?rjade BFN utvecklingen av K-projektet 2004. Detta har resulterat i fyra kategorier med samlade regelverk, K1-K4.

Syftet med uppsatsen var att undersöka vad bilden och det bildskapande arbetet har för betydelse för kunskap i ett samarbete mellan museum, universitet och skola. Jag har genomfört observationer av elevers besök pÄ en bildutstÀllning i kemi pÄ BildMuseet UmeÄ universitet. Besöket innehöll bildvisning och efterföljande workshop med en bildpedagog och en kemist. Resultatet av observationerna visade att bilden, det visuella, anvÀndes i kunskapssyfte frÀmst gÀllande kemi. Det ansÄgs av informanterna vara ett sÀtt att nÄ eleverna pÄ ett annat sÀtt Àn text och tal för att vi lÀr oss pÄ olika sÀtt och att det krÀvs olika sÀtt att lÀra ut pÄ.

Att en organisation fattar beslut om överordnade mÄl och strategier innebÀr i sig inte nÄgot organisatoriskt lÀrande. För att möjliggöra en integration av uppstÀllda mÄl och strategier sÄ att dessa genomsyrar organisationen behöver det ske en process - ett organisatoriskt lÀrande. Vi har i denna uppsats studerat hur denna process gÄr till i organisationen Lunds universitet, nÀr det gÀller integration av mÄl och strategier rörande ledarskap och hur universitetet i denna process tillvaratar individuell kunskap och kompetens sÄ att organisationen fÄr en högre kompetens och dÀrmed en ökad möjlighet att nÄ uppstÀllda mÄl. Vi har utgÄtt frÄn litteratur kring organisatoriskt lÀrande, dÀr vi gjort en sammanstÀllning av de teorier och den forskning som vi anser har relevans för vÄr frÄgestÀllning. Ur dessa har vi tagit fram följande kriterier för organisatoriskt lÀrande: kommunikation, tillgÀngliggörande, reflektion och samsyn och integration.

Sociala plattformar har blivit allt viktigare för organisationer inom bÄde extern som intern kommunikation. Allt fler organisationer inför sociala intranÀt som tillhandahÄller anstÀllda med verktyg för att dela kunskap och information, men Àven nya möjligheter att göra sin röst hörd (employee voice).Denna uppsats undersöker huruvida anstÀllda vid Uppsala universitet anvÀnder lÀrosÀtets egenutvecklade sociala intranÀt (Medarbetarportalen) för att uttrycka employee voice inom fyra kategorier: individuellt missnöje, kollektiv organisation, beslutsfattande inom ledningen och ömsesidighet i intressen.Studien genomfördes i tvÄ delar, först en intervju med den enhet pÄ universitet som ansvarar för införandet av deras sociala intranÀt och sedan en enkÀtundersökning riktad mot anstÀllda vid universitetet. VÄr studie visar att inom Uppsala universitet finns det vÀldigt lite empiriskt stöd för att anstÀllda anvÀnder universitetets egenutvecklade sociala intranÀt för att uttrycka employee voice..

Detta Àr ett examensarbete pÄ c-nivÄ frÄn lÀrarprogrammet vid Linköpings Universitet. Det undersöker hÄllbarheten hos tre argument för matematikutbildning vid en applikation pÄ sjuksköterskeprogrammet, ocksÄ det vid Linköpings Universitet. Arbetet ifrÄgasÀtter att matematikutbildning Àr viktigt för vidare fortbildning samt att matematikövning skulle gynna tankeförmÄgan. Arbetet undersöker Àven argumentet att nivÄn pÄ matematik-kunskaper anvÀnds för att gallra ut vilka elever som Àr lÀmpliga för vidareutbildning.Resultatet som framkommer i undersökningen visar att argumentet att matematiken Àr viktig för fortbildning Àr hÄllbart dÄ det appliceras pÄ sjuksköterskeprogrammet, matematikutbildning pÄ gymnasienivÄ Àr en viktig förberedelse för de elever som söker fortbilda sig pÄ sjuksköterskeprogrammet. Resultatet visar Àven att de studenter som lÀser pÄ sjuksköterskeprogrammet övar flertalet ?tankeförmÄgor? i samband med sitt matematikutövande och resultatet visar dÀrmed att argumentet att matematiken gynnar tankeförmÄgan Àr hÄllbart.

M?ns v?ld ?r ett samh?llsproblem d?r m?n ?r ?verrepresenterade i v?ldsbrott. Genom att utmana sn?va k?nsroller och negativa mansnormer kan skolan bidra till att bryta strukturer som ligger till grund f?r v?ld i samh?llet Syftet med detta utvecklingsarbete ?r att unders?ka om ett normmedvetet arbete kan bryta negativa k?nsnormer och maktstrukturer i skolmilj?n samt fr?mja elevernas normkritiska reflektion. Arbetet genomf?rdes p? tv? fritidshem med elever i ?rskurs 2 och 3, d?r teorin om hegemonisk maskulinitet och identitet anv?ndes f?r att f?rst? normernas p?verkan.

Detta examensarbete pÄ 22,5 hp Àr en del av mekatronikingenjörsutbildningen vid Karlstads universitet. Uppdragsgivaren Àr Valmet AB (tidigare Metso AB) i Hagfors som tillverkar och sÀljer malsegmentslitdelar för pappersindustri och massaindustri.Projektet behandlar en av de tre formmaskiner som finns pÄ företaget, kallad M01. Formningsmomentet Àr grunden till gjutresultatet av produkterna och i dagslÀget Àr det för stora variationer pÄ kvalitetsutfall, delvis orsakat av för mÄnga frihetsgrader i hur maskinen opereras. MÄlet Àr att komma fram till en automatiserad lösning av utstötning av skalhalvor, hÄlla en jÀmnare nivÄ i sandkassen genom nivÄmÀtning samt minska spill vid pÄfyllningen av sand.En tryckvakt och en ultraljudsgivare anvÀndes för att kunna mÀta maskinens tillstÄnd och som styrning anvÀndes en extern PLC, Siemens LOGO! utöver den ordinarie PLC:n som anvÀnds.Resultatet blev en prototyp som tillsammans med ett antal nya sensorer kan göra testmÀtningar och tillfÀlligt styra maskinen för att fÄ en anvisning om det kan vara en bra lösning i framtiden. Lösningen ska senare kunna utvecklas fullt ut med bÀttre sensorer och dess funktioner ska kunna implementeras i den ordinarie PLC:n för att anvÀndas i samtliga formmaskiner.Alla lösningar fick inte fullt önskvÀrt resultat men de Àr ÀndÄ ett steg i rÀtt riktning.

Visuellt st?d har framtr?tt som en viktig resurs i utbildningen av elever med funktionsneds?ttningen spr?kst?rning. Det visuella st?det ?r inte begr?nsat till yngre elever utan behovet av visuellt st?d kvarst?r och beh?ver anpassas genom hela grundskolan. F? studier handlar om hur l?rare beskriver att de arbetar med elever med spr?kst?rning och ?nnu f?rre studier unders?kte hur l?rare beskriver att de arbetar med visuellt st?d ihop med elever med spr?kst?rning.

Magnetresonanstomografiska underso?kningar av bro?sten (MRT-mammografi) har utfo?rts i o?ver tva? decennier. Underso?kningen go?rs vid mammografiskt oklara fynd, planering info?r kirurgi samt vid kontroll na?r det finns o?kad risk fo?r bro?stcancer. Informationen info?r en mag- netresonanstomografisk underso?kning a?r avgo?rande da? information anga?ende underso?knings- procedurer o?kar patientmedverkandet vilket kan gynna bildkvalite?n info?r diagnostik.

Den internationella studentrörligheten har de senaste femton Ären ökat i snabb takt. Omfattningen av utlÀndska studerande som lÀser vid svensk högre utbildning pÄ grundlÀggande nivÄ har tredubblats sedan mitten av nittiotalet och svenska universitet och högskolor förbereder sig pÄ ytterligare ökning av inresande studenter. I takt med att svenska universitet och högskolor börjat erbjuda kurser pÄ engelska har ocksÄ Sverige som studieland blivit mer attraktivt. Att kurser kan erbjudas pÄ ett internationellt gÄngbart sprÄk har gjort Sverige konkurrenskraftigt pÄ en vÀxande marknad. Detta i kombination med enklare ansökningsförfaranden har gjort att utlÀndska studenters ansökningar till svenska utbildningar ökat med nÀstan 500 % frÄn ht-07 till ht-08.