Sedan Covid-19 utbrottet har distansarbetsm?jligheter f?tt en ?kad popularitet. Denna f?r?ndring har skapat ett ?kat behov av forskning inom detta omr?de. D?rf?r syftar denna studie till att genom semistrukturerade kvalitativa intervjuer ge insikter om IT-anst?lldas preferenser av arbetsmilj?, s?rskilt i j?mf?relse mellan kontorsarbete och distansarbete.

Likabehandlingsplanen reglerar hur arbetet kring mobbning och diskrimineringfungerar. I detta arbete undersöks hur sex intervjuade lärare beskriver att planenfungerar vad gäller hbt-personer i skolans miljö, samt hur de intervjuade lärarnabeskriver att de arbetar med hbt-frågor. Teorier som rör sig kring avvikande beteendeanvänds. Undersökningen omfattar sex lärare på tre gymnasieskolor med relevanta,fungerande likabehandlingsplaner. Lärarna i undersökningen uppger att de läggerner olika mycket tid på arbetet och de beskriver också olika arbetsmetoder.

I vår studie hade vi som syfte att undersöka hur verksamma pedagoger arbetar för att skapa en god lärandemiljö för andraspråkselever. Studiens fokus ligger på att se hur lärare arbetar för andraspråkelevernas integration, språkutveckling och ämnesinlärning samt att undersöka om dessa arbetar utifrån någon vedertagen undervisningsmodell och således känner till forskning och pedagogik som främjar andraspråksinlärning . För att ta reda på hur pedagoger arbetar med andraspråkselever ute i skolverksamheten valde vi att utföra en intervjustudie där vi intervjuade sex verksamma ämneslärare som undervisar i klasser där andraspråkselever ingår. Vår studie visar att de intervjuade lärarna inte har formell kompetens för andraspråksundervisning då de inte arbetar utifrån någon vedertagen undervisningsmodell som är riktad mot andraspråksinlärare. Vi finner dock att flera av de intervjuade pedagogerna arbetar aktivt för andraspråkselevernas integration och språkutveckling genom diverse stödinsatser..

The Swedish school reflects the society that we have today, a society with many different ethnical and cultural backgrounds. The purpose of this investigation is to study how the school is working with children that recently immigrated to Sweden. What kind of methods are they using at school, to get the best development as possible? Do the teachers manage to be concerned of the students in the school? What kind of reception do these children get in the school? What methods are the teachers using? And are these methods really the best to use to enhance the language and cognitive development of these students?The methods I have been using to examine these questions have been qualitative. I have interviewed three teachers about their everyday work in a multiethnic school south of Stockholm.

I denna uppsats unders?ks hur r?tten till en r?ttvis r?tteg?ng enligt artikel 6 i Europakonventionen (EKMR) efterlevs inom Internationella brottm?lsdomstolens (ICC) r?ttsliga processer. Genom en r?ttsdogmatisk och komparativ analys belyses de utmaningar som uppst?r n?r ett regionalt r?ttighetsskydd m?ter en internationell jurisdiktion, d?r ICC:s processer inte alltid motsvarar de standarder som EKMR fastst?ller. S?rskilt fokus ligger p? domstolens oavh?ngighet och opartiskhet samt r?tten till r?tteg?ng inom sk?lig tid, d?r uppsatsen identifierar b?de strukturella och praktiska skillnader mellan EKMR och Romstadgan.

Bakgrund: Genom den sta?ndigt pa?ga?ende industrialiseringen i va?rlden samt de senaste 100 a?rens o?kade resursa?tga?ng, o?kar behovet av fo?rnybara resurser i va?rlden. Att jordens befolkning dessutom fo?rva?ntas o?ka till o?ver nio miljarder redan a?r 2050 sa?tter press pa? utvecklingen av fo?rnybara resurser samt nya arbetssa?tt fo?r att i framtiden kunna klara av framtidens o?kande behov av resurser. Genom att anva?nda ett cirkula?rekonomiskt tankesa?tt da?r produkter designas fo?r att antingen a?teranva?ndas, materiala?tervinnas eller energiutvinnas, skapas mo?jligheter fo?r att resurserna ska kunna anva?ndas i produktionen av nya.

Den här uppsatsen undersöker om styrdokumenten och förskolornas arbetsmetoder har stöd i forskningen vad gäller språkkunskaper, språkutveckling och kognition hos tvåspråkiga barn. I uppsatsen presenteras en litteraturöversikt för att sammanfatta några forskningsresultat nationellt och internationellt, samt en empirisk studie omfattande fyra kommuner i Uppsala län, där syftet är att undersöka mer konkret hur kommunerna arbetar med modersmålsstöd i förskolorna. En del av uppsatsen undersöker också möjligheten för modersmålsstöd i de nationella minoritetsspråken.Litteraturen visar att mängden input är viktig vad gäller språkkunskaper i allmänhet, samt att risken är stor för språkbyte ifall det inte finns något stöd utifrån för att stötta utvecklingen av ett minoritetsspråk i ett majoritetsspråksamhälle. Resultatet av kommunstudien visar att kommunerna har svårt att följa styrdokumenten fullt ut i fråga om att barn med annat modersmål ska kunna utveckla sitt modersmål. Inputen riskerar att bli väldigt begränsad, så som de undersökta kommunerna arbetar med modersmålsstödet idag..

Den h?r studien unders?ker hur spr?k anv?nds f?r att uttrycka maktrelationer. Med hj?lp av kritisk diskursanalys analyseras sju f?rvaltningsbeslut fr?n milj?f?rvaltningen i G?teborg, med fokus p? omtal och tilltal, passiva verb, nominaliseringar och modala hj?lpverb. Analysen visar att s?rskilt passiva verb bidrar till att f?rvaltningens agens suddas ut n?r det blir sv?rt att avg?ra vem eller vilka som utf?r en handling. Ansvaret l?ggs ist?llet p? mottagaren med hj?lp av modala hj?lpverb, vilket bidrar till en oj?mlik maktrelation d?r milj?f?rvaltningen inte har n?gra skyldigheter eller krav p? sig, medan mottagaren f?ruts?tts utf?ra m?nga olika handlingar.

Med hållbar stadsplanering menas en planering som värnar om framtiden ochkommande generationer. Inom detta område berörs såväl tekniska som fysiskaaspekter inom samhället. Rapporten fokuserar på hållbar stadsplanering i form avkommunikation, rörelse och integration vid utformning och planering avstadsdelar, samt det faktum att det finns digitala verktyg som inte utnyttjasregelbundet i det dagliga arbetet.I samspel med Borås Stad har en analys gällande arbetsmetoder vid stadsplaneringgenomförts. Begreppen kommunikation, rörelse och integration diskuteras ochanalyseras i relation till kommunens arbete. Syftet är att formulera och pröva enarbetsmodell som kan vara vägledande inom arbetet med hållbar stadsplanering.Målet är undersöka om det finns grund för introducering av digitala verktyg somstrategi i kommunens stadsplanering.Frågeställningarna berör kvalitetsbegreppen kommunikation, rörelse ochintegration samt hur dessa tillämpas vid daglig kommunal stadsplanering.

I ett samhälle där kunskap i allt större utsträckning är köpvara blir företags kompetensförsörjning allt viktigare. Att attrahera, rekrytera och bibehålla personal i linje med strategin kan göra skillnad, både för medarbetares kompetensutveckling men även organisationers resultat. Något som rör till det i arbetet med kompetensförsörjning är förvirringen kring det mångfacetterade begreppet kompetens. Det används för stort och smått och har med sin positiva klang blivit ett modeord som ytterligare spär på att det används som ersättning för andra ord som exempelvis kvalifikation.Jag har genomfört min studie på ett företag i hälsobranschen. Det finns enligt dem själva stor tillväxtpotential om man lyckas möta efterfrågan genom att leverera rätt produkter med rätt medarbetares kompetens.

Jag har valt att ?vers?tta en popul?rvetenskaplig text fr?n spanska till svenska och d?refter unders?ka de metaforer som f?rekommer i k?lltexten, vad de f?rmedlar samt p? vilket s?tt dessa hanteras i ?vers?ttningen. I b?de k?ll- och m?ltexten f?rmedlades ?ldrandet som en linj?r, ej cyklisk process best?ende av f?rs?mringar av kroppsliga funktioner. M?nniskan liknades vid en maskin medan ting besj?lades och fenomen besj?lades.

Anledning till undersökningen var det dåliga resultatet i ämnet fysik som presenteras i Den Nationella Utvärderingen av grundskolan Nu 03 (Skolverket, 2004). Dessutom ger målstyrnings läroplaner stor frihet till lärarna att planera undervisningen och att välja arbetsmetoder och stoff vilket förutsätter vid lärobokskunskap hos lärarna. Arbetet handlar om hur viktig fysikboken är för grundskollärare och elever, hur läraren använder läroböcker samt lärarens uppfattning om en bra fysikbok. Arbetet bygger på kvalitativa intervjuer med no lärare på min partnerskola. Undersökningen har visat att läroboken är viktig, ger stöd och underlättar arbetet för både läraren och eleven och att det behövs ett samarbete mellan skolorna och läroboksförlag för att kunna komma fram till en bra lärobok som tillgodoser lärarens och elevens behov. Dessutom har undersökningen visat att dagens lärare inte har fått tillräckligt med kunskap genom sin utbildning vad gäller att bedöma och använda läroböcker.

Jag har ritat ett typsnitt åt Stadsbiblioteket Göteborg. Av typsnittetsom för tillfället består av 13 bokstäver har jag gjort en logotyp somjag sedan applicerat på fasadskylt, brevpapper, kuvert, visitkort, plastpåsesamt bokmärke.Anledningen till att jag har ritat ett typsnitt som examensarbete äratt jag inte visste hur man gjorde och att jag var nyfi ken på det. Dessutomville jag bredda min erfarenhet av det typografi ska området införmitt framtida yrkesliv som grafi sk designer. Att jag valde att specialritatypsnittet åt Stadsbiblioteket Göteborg beror på att jag behövde etttema att arbeta omkring och att jag gillar Stadsbiblioteket. Typsnittetskall förmedla Stadsbibliotekets positiva, vänliga intentioner och fåfolk att förstå dess kraft och mening.Merparten av projekttiden har jag använt till att framställa ochformge bokstäver vilket var mitt mål och mycket intressant att få göra.Under arbetets gång har jag fått tips om bra arbetsmetoder både frånkollegor och från experter men också uppfunnit egna.För min personliga utveckling har det varit ett bra arbete som harbåde breddat och fördjupat mina kunskaper på det typografi ska området..

Bakgrund: Revisorns arbetsmetoder har utvecklats och förändrats i och med förändringar i omvärlden. Undersökningar som gjorts i USA visar att redovisningsutbildningen inte förbereder studenterna för dagens revisorsarbete, och att antalet redovisningsstuderande har minskat under senare år. Ett annat problem som uppmärksammats i USA är att många redovisningspraktiker slutat arbeta med redovisning och revision. Syfte: Syftet är att undersöka hur ekonomistuderande, kvalificerade revisorer och redovisningsassistenter uppfattar redovisningsämnet på universitetsnivå och dagens revisorsyrke. Genomförandet: En enkätundersökning riktad till revisorer och intervjuer med två av dessa, samt en enkät riktad till studenter vid Linköpings universitet.

Denna studie unders?ker hur l?rare i fritidshem och specialpedagoger beskriver deras samverkan och hur samverkan synligg?rs i fritidshemmets verksamhet - den icke obligatoriska delen av skolan, samt hur den kan fr?mja st?d f?r elever. Genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med fem l?rare i fritidshem och fem specialpedagoger identifierades b?de m?jligheter och utmaningar i det gemensamma arbetet. Resultaten visar att systematisk samverkan, baserad p? tydliga organisatoriska strukturer och gemensamma v?rden, kan skapa en mer inkluderande och st?djande l?rmilj? f?r eleverna som deltar i fritidshemmets verksamhet. Det framkommer ?ven att samverkan kan ske behovsstyrt n?r tid f?r samverkan mellan professionerna inte organiseras.