Abstract Children with neuropsychiatric disorders often require special arrangements from the society. These measures could target the child itself, its parents, or other parts of the social network surrounding the child. Parents of children with neuropsychiatric disorders are often deeply engaged both in their child and in these measures.Three parents of children with neuropsychiatric disorders, and four counselors in different habilitation centers, were interviewed. The purpose of this qualitative interview study was to describe the methods with which the counselors worked to support parents of children with neuropsychiatric disorders, and to understand how the parents experienced this support offered by the counselors.The qualitative interviews with counselors and parents followed a thematic interview guide. A structured interview form was used.

Välkommen till förskolan är en undersökning om hur barn och vårdnadshavare blir bemötta under de första dagarna i förskolan, av Anna Friberg och Ingbritt Svensson. Studien beskriver hur pedagoger bemöter barn och vårdnadshavare under de fem första introduktionsdagarna. När ett barn börjar förskolan tar pedagogerna inte enbart emot barnet utan hela familjen. I läroplanen för förskolan, Lpfö 98 (Reviderad 2010), framgår det att förskolans pedagoger ansvarar för att varje barn tillsammans med dess vårdnadshavare får en god introduktion i förskolan. Pedagogerna ska visa respekt och ta ansvar för att utveckla en tillitsfull relation till barnet och dess vårdnadshavare. Examensarbetets syfte är att åskådliggöra familjers första möten med förskolan.

Enligt Svenska Downföreningen finns brister i hur föräldrar som får ett barn med Downs syndrom blir informerade om barnets diagnos. Vårdpersonal upplevs ibland som osäkra av föräldrarna och informationen de ger kan vara otillräcklig. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur information om att barnet har Downs syndrom ges till föräldrarna samt hur föräldrarna upplever informationen och om de saknar något. Vetenskapliga artiklar till denna studie har hämtats ur databaserna CINAHL och Medline. Sökorden var Down syndrome, disclosure, adaptation, nursing care, psychology och parents.

Erna Terzic och Anna Väisänen (2013). Föräldrars upplevelser av föräldrasamarbetet i förskolan. Parents´ perceptions of the collaboration whit preschool. Malmö: Lärande och samhälle. Syftet med denna undersökning är att få en fördjupad förståelse för hur föräldrar upplever samarbetet med förskolan. Arbetet utgår från följande frågor: Vilka erfarenheter har föräldrarna av samarbetet med förskolan? Vad uttrycks som viktigt/centralt för ett fungerade samarbete? Hur ser föräldrarna på möjligheten till inflytande och delaktighet i förskolans verksamhet? För att få svar på våra frågor har vi gjort kvalitativa intervjuer med elva småbarnsföräldrar från Malmö. Ett gott samarbete är en förutsättning för att barnen ska trivas och utvecklas i förskolan. För att inte förskolan och hemmet ska bli två åtskilda värdar för barnet måste familjen och förskolan informera varandra om barnets situation.

SAMMANFATTNINGBakgrundEn människa är enligt nuvarande svensk lagstiftning död då hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort. Döendet innebär tiden före döden, då behandling går från att vara aktiv till att vara palliativ. Hos barn som ligger inför döden växer frågorna, farhågorna samt insikterna och behovet av information och tröst är således stort. Barnets insikter om döden avgörs av dess utvecklingsnivå. Sjuksköterskans roll i arbetet med barn som är döende är betydelsefull och i samtalet finns strategier och hjälpmedel för att göra det meningsfullt för båda parter.

Barn är en grupp inom sjukvården som upplever motgångar på andra sätt än vuxna ochdärmed kräver annan omvårdnad än vuxna. Syftet med studien är att få en inblick i hurbarn med långvarig sjukdom upplever sin vardag. Känner de att de har livskvalitet ochkan göra samma saker som friska barn eller är deras möjligheter begränsade? Vi villfånga barnets perspektiv samt belysa sjuksköterskans roll i arbetet med långtidssjukabarn. Uppsatsen är en litteraturstudie där 16 vetenskapliga artiklar utgör grunden förresultatet.

SAMMANFATTNINGBakgrundI Sverige drabbas årligen ungefär 250 ? 300 barn mellan 0 ? 18 år av cancer. När barn får cancer kan det innebära en påverkan på barnets föräldrar. I sjuksköterskans roll ingår både att ta hand om barnet och dess närstående. Medan barnet diagnostiseras och behandlas går föräldrarna igenom olika känslor och tankar som de kan behöva hjälp med att hantera.SyfteAtt belysa föräldrars upplevelse och behov av vårdpersonalens stöd och omsorg när deras barn insjuknat i cancer.MetodEn litteraturöversikt valdes som metod.

Denna studie granskar förvaltningsrättens barnperspektiv i sex domstolsbeslut då ungdomar dömts till tvångsvård enligt 3 § LVU. Studien syftar till att granska om förvaltningsrättens bedömningar är rättsäkra genom att analysera om barnperspektivet beaktas i besluten. Studien syftar även till att studera det tidigare forskningsfältet om tvångsvård av unga för att undersöka vilka effekter tvångsvård kan leda till för den unge. Genom en kritisk diskursanalys har domstolsbesluten analyserats utifrån teorier om makt samt barnkonventionens riktlinjer och föreskrifter. Vidare har tidigare forskning analyserats för att studera tvångsvårdens effekter på ungdomarna.Studien visar att tvångsvård kan leda till negativa effekter för ungdomarna.

Bakgrund: F?r?ldrars delaktighet i v?rden av sitt sv?rt sjuka barn ?r en h?rnsten inom familjecentrerad v?rd. Tidigare forskning visar att f?r?ldrar ?nskar vara delaktiga, men upplever att m?jligheten ofta begr?nsas av organisatoriska faktorer och barri?rer skapade av sjuksk?terskor inom intensivv?rden. Syfte: Att unders?ka sjuksk?terskors upplevelser av f?r?ldrars delaktighet i v?rden av deras sv?rt sjuka barn p? en intensivv?rdsavdelning.

Syftet med studien är att utifrån fem fäders berättelser undersöka effekten av rättstillämpning vid tvist om vårdnad, boende och umgänge. Genom detta har fäders situation utifrån rådande normers påverkan i socialtjänstens och rättsväsendets agerande synliggjorts. Vi kommer att följa fem fädernas berättelser om hur deras vårdnadstvist ser ut och hur de upplever bemötande, agerande och rättstillämpning från professionella aktörer. Enligt fäderna sker detta på ett icke tillfredsställande sätt då utredningarna ofta får dem att framstå som otillräckliga föräldrar och i vissa fall även farliga för sina barn.Studien är uppbyggd av semistrukturerade intervjuer med fäder vilka samtliga varit i tvist i tingsrätt och/eller hovrätt gällande barnets vårdnad, boende eller umgänge.Med innehållsanalys, socialkonstruktivism och en rättssociologisk ansats lyfts faktorer vilka kan påverka synen på rättstillämpning och rättssäkerhet utifrån bland annat normföreställningar. Dessa faktorer speglas ur fädernas berättelser.

Syftet med föreliggande studie är att kartlägga och analysera pappors psykiska hälsa samt val av stress- och copingstrategier i samband med att deras barn insjuknat i långvarig kronisk sjukdom. Jag avser att göra jämförelser mellan papporna för att se om det finns skillnader i användandet av copingstrategier beroende på när sjukdomen uppträder, barnets ålder, pappornas utbildningsnivå, etnicitet osv. Mitt intresse är också att undersöka om dessa pappor känner sig nedstämda eller deprimerade utifrån att deras barn är sjukt eller om det finns andra faktorer som påverkar pappornas psykiska hälsa. Totalpopulationen bestod av 120 pappor till barn och ungdomar (födda 89- 06) diagnostiserade med inflammatoriska mag- tarmsjukdomar. 52 pappor deltog i studien.

Detta examensarbete handlar om hur pedagogisk dokumentation används som verktyg inom förskolan samt att belysa den etiska aspekten av att dokumentera barn. De frågeställningar som detta examensarbete utgår från är följande: Hur arbetar förskolan med pedagogisk dokumentation inom sin verksamhet? Vilka tillfällen är meningsfulla att dokumentera enligt pedagogerna? Hur resonerar pedagogen/arbetslaget om att dokumentera barn? För att få svar på dessa frågor så har jag använt mig av kvalitativ intervju som metod. Vidare har dessa svar tolkats och jämförts med relevant litteratur som rör pedagogisk dokumentation och etiska aspekter. I resultatet av detta examensarbete så framgår det att pedagogisk dokumentation beskrivs som ett verktyg för att synliggöra barnets läroprocess samt utveckling, även att det påverkar barnet positivt.

Bakgrund: Inom neonatal intensivvård vårdas prematura barn med sina föräldrar och personalen bör ha ett helhetsperspektiv på barnet och dess familj. Två metoder som används för att bland annat skapa förutsättningar för föräldra- barnkontakt, är Newborn Individualized Development Care and Assessment Program (NIDCAP) och känguruvård. Det finns ett flertal hinder som kan försvåra föräldra- barnkontakten när ett barn föds prematurt och sjuksköterskan har en central roll i att främja kontakten. Syfte: Syftet med denna studie är att belysa upplevelsen av att bli förälder till ett prematurt barn i behov av neonatal intensivvård. Metod: Datainsamlingen har skett genom semistrukturerade intervjuer.

Om tid och engagemang finns kan dokumentation lyfta verksamheten. Barnens lärande synliggörs och pedagogernas medvetenhet ökar. Det är först då dokumentationen kan höjas till en nivå då barnen kan bli medvetna om sin egen läroprocess. Vi har i detta arbete valt att undersöka hur förskolor använder sig utav dokumentation i verksamheten. För att få kunskap om detta har vi intervjuat fyra verksamma pedagoger.

Inom förskolan finns många barn med ?störande? beteenden och förskollärare möter någon gång dessa barn. Syftet med denna studie var att undersöka hur förskollärare kan arbeta för att skapa en optimal lärandemiljö, både ur ett pedagogiskt och ur ett socialt perspektiv, för dessa barn. I studien kommer begreppet beteendeproblem, utifrån Socialstyrelsens (2010) benämning, att användas.Första delen av studien består av litteraturstudier. Nordahl, Sørlie, Manger och Tveit (2007) påvisar vikten av proaktiva strategier för att förebygga att beteendeproblem uppstår eller att existerande beteendeproblem förvärras.Den andra delen av undersökningen består av sju intervjuer med förskollärare.