Sök:

Sökresultat:

397 Uppsatser om Umećregionen - Sida 7 av 27

NulÀge och behov av cykelvÀgar: lÀngs det statliga vÀgnÀtet
i Norrbottens och VÀsterbottens lÀn

Svenska regeringen har satt ett mÄl att cykeltrafiken ska öka sin andel av det totala resandet, samt att cykeltrafiken ska bli sÀkrare. I regeringens proposition, mÄl för framtidens transporter, sÀger ett av funktionsmÄlen att förutsÀttningarna för att vÀlja kollektivtrafik, gÄng- och cykeltrafik ska förbÀttras. För att lyckas uppnÄ mÄlen kommer det bland annat krÀvas omfattande infrastrukturinvesteringar i cykelvÀgnÀten. DÀrför ska VÀgverksregionerna kartlÀgga och inventera behoven av ÄtgÀrder som finns för cykeltrafiken. För att ta reda pÄ behoven har en analys gjorts för vad tidigare gjorda inventeringar sÀger om nulÀge och behov av cykelvÀgar i Region Norr.

Hur ges incitament för privata aktörer att öka byggandet av hyresrÀtter?

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.

VISION REGION

Ett projekt som visar hur MÀlardalen kan utvecklas till flerkÀrnig stadsregion. En hÄllbar stadsutveckling, med ökad nÀrhet till naturen, ett lugnare tempo och högre livskvalitet. Bakgrunden Àr att befolkningen förvÀntas öka med 600 000 - 800 000 invÄnare i Stockholm-MÀlarregionen till 2030. I projektet föreslÄr jag omfattande investeringar i infrastruktur, bland annat en Maglevbana för att knyta samman stÀderna kring MÀlaren. Att korta restiderna mellan dessa stÀder Àr centralt för att skapa en mer integrerad arbets- och bostadsmarknad i regionen.

En utredning över förutsÀttningarna och möjligheterna att etablera en drift- och underhÄllsenhet för anlÀggningsarbeten inom PEAB, Linköping

I denna rapport skall förutsĂ€ttningarna och möjligheterna utredas för drift- och underhĂ„llsverksamhet för utomhusmiljöer i LinköpingsomrĂ„det med omnejd. Rapporten Ă€r avgrĂ€nsad till de driftomrĂ„den som Linköpings kommun tillhandahĂ„ller. Peab har sedan tidigare inte haft nĂ„gra driftomrĂ„den inom Linköpings kommun, men erfarenhet frĂ„n liknande verksamhet finns inom regionen och företaget.Tanken jag gĂ„r in med i detta arbete, Ă€r att enheten skall kunna sköta ett eget driftomrĂ„de, interna skötselarbeten under garantitid samt vara tillgĂ€nglig som resurs för garanti- och ÄTA-arbeten. Rapporten kommer att Ă„skĂ„dliggöra hur marknaden ser ut och fungerar, om det finns utrymme för en ny aktör och hur man skall gĂ„ tillvĂ€ga för att etablera sig pĂ„ denna marknad..

KostnadsvÀrdering av ökade trafikmÀngder vid utebliven
exploatering: en studie av utvecklingsmöjligheterna i EVA.

DÄ stora vÀgprojekt ska utredas genomförs en samhÀllsekonomisk kalkyl för att ta reda pÄ hur stor nyttan av projektet blir för samhÀllet. Det kan vara komplicerat att ekonomiskt vÀrdera de olika ingÄende delarna samt att veta vilka parametrar som verkligen ger effekt i projektet. I storstÀderna gör den högre tÀtheten att andra konsekvenser för ekonomin, miljön, kapacitetsutnyttjande med mera blir annorlunda Àn pÄ landsbygden, andra brister uppkommer i berÀkningsverktygen. UtifrÄn en belysning av de problem som finns i dagens berÀkningsmetod ges förslag till utveckling av berÀkningsverktyget EVA (EffektberÀkning vid vÀganalyser) och Effektsamband 2000 genom att ta fram förslag för hur kostnader eventuellt skulle kunna hanteras i berÀkningarna. De brister i berÀkningsmodellerna som har framkommit gÀller bland annat deras enkelhet i storstadsanalyser och att de inte Àr flexibla.

KostnadsvÀrdering av ökade trafikmÀngder vid utebliven exploatering: en studie av utvecklingsmöjligheterna i EVA.

DÄ stora vÀgprojekt ska utredas genomförs en samhÀllsekonomisk kalkyl för att ta reda pÄ hur stor nyttan av projektet blir för samhÀllet. Det kan vara komplicerat att ekonomiskt vÀrdera de olika ingÄende delarna samt att veta vilka parametrar som verkligen ger effekt i projektet. I storstÀderna gör den högre tÀtheten att andra konsekvenser för ekonomin, miljön, kapacitetsutnyttjande med mera blir annorlunda Àn pÄ landsbygden, andra brister uppkommer i berÀkningsverktygen. UtifrÄn en belysning av de problem som finns i dagens berÀkningsmetod ges förslag till utveckling av berÀkningsverktyget EVA (EffektberÀkning vid vÀganalyser) och Effektsamband 2000 genom att ta fram förslag för hur kostnader eventuellt skulle kunna hanteras i berÀkningarna. De brister i berÀkningsmodellerna som har framkommit gÀller bland annat deras enkelhet i storstadsanalyser och att de inte Àr flexibla. I berÀkningarna tas inte heller de ökade samhÀllsekonomiska kostnaderna upp som uppstÄr dÄ innerstadsnÀra bostads- och kontorsbyggen inte blir av.

"Gudrun": en studie i stormfÀllningen och dess inverkan pÄ
skogsrÄvarans pris

En svÄr storm intrÀffade i Syd- och VÀstsverige den 8-9 januari Är 2005. Flera samhÀllsfunktioner drabbades av störningar. Skogsbruket drabbades mycket hÄrt, dÄ ungefÀr en Ärsavverkning föll för stormvindarna. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur priset pÄ skogsrÄvara pÄverkas pÄ sikt av denna plötsliga utbudshöjning. För att svara pÄ syftet har skogsrÄvarumarknaden studerats och sedan har de faktorer som pÄverkar pris och kvantitet identifierats med hjÀlp av neoklassisk mikroteori.

FastighetsmÀklare - mycket slit och dÄliga villkor?

FastighetsmÀklare har ett rykte att de tjÀnar mycket pengar utan att anstrÀnga sig. StÀmmer detta eller Àr det bara en bild som media skapat? Med den bakgrunden valde vi att titta nÀrmare pÄ vilka lönesystem för fastighetsmÀklare som finns i branschen. Med avgrÀnsning till privatbostadsmarknaden och Stockholm-Uppsala regionen.Syftet Àr att öka kunskapen om olika lönesystem för fastighetsmÀklare pÄ privatbostadsmarknaden.Vi har Àven tittat pÄ hur det fungerar med sjukpenning, förÀldrapenning och a-kassa. Sedan har vi valt att titta pÄ hur en mer traditionell lön ser ut och vilka förmÄner utöver lön som kan förekomma.Vi har genomfört tvÄ intervjuer angÄende hur en traditionell eller ?normal? lön fungerar samt fyra intervjuer med fastighetsmÀklare angÄende lönesystem för fastighetsmÀklare..

LĂ€rares upplevelser av mentorskap

Examensarbetet för mina studier till yrkeslÀrare vid Linneuniversitetet beskriver hur lÀrare upplever sitt mentorskap i sin skolvardag. Jag har genomfört en enkÀtundersökning bland mentorer pÄ barn- och fritidsprogrammet i regionen Gymnasium Skaraborg.Undersökningen visar att merparten av mentorerna trivs med sitt uppdrag och att de inser betydelsen av mentorskap pÄ gymnasieskolan. Mentorerna upplever att uppdraget tar mycket tid i ansprÄk och att de inte fÄtt den kompetensutveckling som uppdraget krÀver. De upplever Àven ett dÄligt stöd skolledningen. Min slutsats Àr att om upplevelsen av trivsel hos lÀraren inför mentorsuppdraget inom gymnasieskolan skall bli bÀttre, krÀvs rÀtt förutsÀttningar.

Kan nÀtverk konstrueras? : En studie av relationerna och nÀtverksbyggandet kring Kista Science City AB

Ett vÀl fungerande nÀtverk kan hjÀlpa företag att förbÀttra sin produktivitet och skapa möjligheter till affÀrer. För att utnyttja fördelarna som nÀtverk kan skapa har Kista Science City AB sedan Är 2000 aktivt arbetat med att skapa olika projekt och nÀtverk, med avsikt att stimulera tillvÀxt i regionen Kista Science City, framförallt hos de mindre företagen. Syftet med denna uppsats Àr att beskriva de relationer som företagen inom nÀtverken kopplade till Kista Science City AB har, med hjÀlp av ARA-modellen. För att besvara syftet sÄ har en kvalitativ intervjubaserad fallstudie utförts. Uppsatsen visar att det finns störst potential till starka relationer gentemot externa aktörer och att det konstruerade nÀtverket Àr begrÀnsat till nÄgon del av de lager som nÀmns i ARA-modellen..

StationssamhÀllet nÀsta ? en studie av den stationsnÀra planeringen i SkÄne

SammanfattningEnligt forskningen förknippas den stationsnÀra planeringen ofta med att planlÀgga en tÀt och blandad bebyggelse intill tÄgstationer. Planeringen har uppstÄtt som en reaktion mot utglesning och anpassning för bilen. PlaneringssÀttet har de senaste Ären blivit en strategi för att jobba mot en hÄllbar samhÀllsutveckling. Syftet med uppsatsen Àr att försöka bidra med en ökad förstÄelse kring den stationsnÀra planeringen, hur nya tÄgstationer anses vara en strategisk viktig satsning för en region samt pÄ vilket sÀtt det kan anses betydelsefullt för mindre orter och dess utveckling. Qviström har kritiserat den regionala planeringen för de stationsnÀra lÀgena i SkÄne. Enligt Qviström har planeringen ett fokus pÄ den stationsnÀra planeringen som anses vara inriktad mot ett urbant perspektiv.

Fossilfri kollektivtrafik : En företags- och samhÀllsekonomisk kostnadsjÀmförelse av förnybara drivmedel för stadsbussar i Uppsala utifrÄn tre skattescenarier

Stockholms lÀn Àr en expansiv region vars befolkning har vuxit kraftigt de senaste Ärtiondena och kommer enligt prognoser att fortsÀtta vÀxa under en överskÄdlig framtid. Inflyttningen har inneburit att en redan hög efterfrÄgan pÄ hyresrÀtter har blivit Ànnu högre. Trots en hög efterfrÄgan sÄ Àr utbudet pÄ hyresrÀtter trögrörligt och har inte hunnit i kapp. Detta har resulterat i att det rÄder bostadsbrist i stort sett i hela regionen.Det pÄgÄr stÀndigt en debatt bland experter, politiker och aktörer pÄ fastighetsmarknaden om vad som kan göras för att ÄtgÀrda bristen pÄ hyresrÀtter i regionen.En orsak till det lÄga byggandet av hyresrÀtter Àr att privata aktörer oftast betraktar den som en olönsam investering jÀmfört med bostadsrÀtten. Detta har hÀmmat byggandet enligt flera experter.

Omlokalisering och omvandling av citynÀra verksamhetsomrÄden i Stockholmsregionen

Stockholmsregionen vÀxer och utvecklas i hög takt. Bostadsbristen Àr ett faktum nÀr fler ochfler vill bo i en urban miljö, dessutom stÀller detta högre krav pÄ att regionenslogistikförsörjning hanteras korrekt. Mot denna bakgrund uppstÄr konkurrens kringmarkanvÀndningen i citynÀra verksamhetsomrÄden. Idag omvandlas verksamhetsomrÄden tillattraktiva bostadsomrÄden, exempelvis Liljeholmskajen och Norra DjurgÄrdsstaden. Syftet medrapporten Àr att undersöka möjligheten att omvandla tre verksamhetsomrÄden (Lunda,SlakthusomrÄdet och VÀstberga) och vilka regleringar samt investeringar som Àr nödvÀndigaför att verksamheterna ska kunna omlokaliseras till perifera verksamhetsomrÄden i regionen.Första steget till omvandling Àr att omlokalisera den befintliga verksamheten, som i de angivnaomrÄdena klassificeras som logistikintensiv, till perifera verksamhetsomrÄden i regionen.Logistikintensiv verksamhet karaktÀriseras av att transporter till och frÄn fastigheten ÀrnödvÀndiga för verksamhetens framgÄng, det kan vara allt frÄn ett tryckeri till en globaltransportör.

Nationellt vÄrdprogram "OmvÄrdnad vid bröstcancer 2011" VÄrdprogrammets spridning, anvÀndbarhet samt plan för implementering : en enkÀtundersökning

Under de senaste decennierna har ett paradigmskifte skett inom omvÄrdnad, frÄn att ha varit ett intuitionsbaserat omrÄde till att vara evidensbaserat. Detta innebÀr att den enskilda sjuksköterskan integrerar de bÀsta tillgÀngliga externa bevisen för att i samrÄd med patienten fatta beslut om olika omvÄrdnadsinsatser.Flera studier visar dock att det Àr en lÄg anvÀndning av forskningsresultat bland sjuksköterskor i den kliniska vardagen och att införande av evidensbaserad omvÄrdnad i organisationer Àr en komplicerad och ofta lÄngsam process.Avsikten med evidensbaserade vÄrdprogram Àr att samordna vÄrdinsatser sÄ att alla patienter i landet skall fÄ en likvÀrdig vÄrd som Àr den bÀsta med hÀnsyn till tillgÀngliga resurser.I juli 2011 kom det första nationella vÄrdprogrammet inom canceromrÄdet som enbart fokuserar pÄ omvÄrdnad, Nationellt vÄrdprogram "OmvÄrdnad vid bröstcancer 2011". Detta vÄrdprogram har med hjÀlp av landets Onkologiska centra skickats ut till enheter i hela Sverige som behandlar patienter med bröstcancer.Syftet med denna studie var att belysa spridningen och anvÀndbarheten av det nationella vÄrdprogrammet "OmvÄrdnad vid bröstcancer 2011" samt om det fanns en plan för implementering.Den metod som anvÀndes var en enkÀtundersökning. Inklusionskriteriet var chefsjuksköterskor pÄ de 60 kliniker i Sverige som 2008-2009 rapporterade in till det nationella kvalitetsregistret för bröstcancer. Totalt skickades 122 enkÀter ut och svarsfrekvensen var 58 procent.I resultatet framkom det att 55 av 71 (77 procent) tillfrÄgade chefsjuksköterskor ansÄg att evidensbaserade vÄrdprogram har stor betydelse för omvÄrdnaden vid cancersjukdom och 12 (17 procent) ansÄg att det hade delvis betydelse.

Stormakternas roll för en koreansk Äterförening - "nÀr valar slÄss, fÄr hummern skador"

Uppsatsen bestÄr av beskrivning och analys av USA:s, Kinas, Rysslands och Japans instÀllningar till en koreansk Äterförening, samt dessa instÀllningars bakomliggande orsaker. Hegemoniskolan och neorealistisk teori anvÀnds för att förklara staternas ageranden i det anarkiska systemet. Ryssland och Kina stÀller sig direkt negativa till en koreansk Äterförening, frÀmst av sÀkerhetspolitiska och maktpolitiska skÀl. Hegemonen USA Àr i teorin positivt men i har praktiken inte nÄgon policy. FrÀmst önskar de öka sin egen makt i regionen, medan Kina och Ryssland önskar minska den för att bibehÄlla maktbalansen.

<- FöregÄende sida 7 NÀsta sida ->