Bakgrund: Idrottsskador ?r vanliga i lagidrotter som handboll och innebandy. Trots att skadepreventionstr?ning ?r effektiv ?r f?ljsamheten ofta l?g. Spelbaserad tr?ning har visat positiva effekter p? motivation och engagemang i andra sammanhang, men hur idrottare uppfattar spelbaserad skadeprevention ?r inte unders?kt.

Fokus i denna studie Àr ?pappablivande?, vilket innebÀr att undersöka hur nyblivna förstagÄngspappor beskriver hur det Àr att bli pappa. Det finns en mÀngd olika uppfattningar om vilken betydelse pappor har för sina barn, i synnerhet vilken betydelse de har för riktigt smÄ barn. Psykoanalys och anknytningsteori hÀvdar mammas betydelse för smÄ barn, och ser att pappor kommer in i ett senare skede i barnets liv. Intresset för pappors betydelse för sina barn har tidigare inte varit sÄ stort, men under senare tid har forskningen inom detta omrÄde vuxit.

Hur fungerar lÀrandet? Det Àr det frÄga som jag reflekterar över varje gÄng jag trÀffar elever eller funderar kring hur jag skall lÀgga upp ett nytt arbetsomrÄde. En viktig frÄga som jag i relation till mitt kommande profession vill ha svar pÄ. Hur ser religionskunskapslÀrarens tankar om vald pedagogik och metodik ut? De frÄgestÀllningar som kommer att vara ledande i man uppsats Àr följande: - Hur viktigt Àr det dialogiska samspelet i klassrummet för elevens lÀrande? - Existerar det dialogiska klassrummet i realiteten? - I vilken grad reflekterar religionskunskapslÀraren kring elevens lÀrandeprocess? För att utföra detta arbete har jag anvÀnt mig av empirisk metod i form av bÄde enkÀt och intervju.

Syftet med vÄr studie var att undersöka nÄgra pedagogers tankar och erfarenheter kring IKT (informations- och kommunikationsteknik) i klassrumsundervisningen. Vi ville ta reda pÄ pedagogernas syfte med IKT-arbetet i undervisningen, hur pedagogerna arbetar med IKT för att frÀmja elevernas lÀrande samt vilka pÄverkansfaktorer pÄ IKT-anvÀndningen pedagogerna beskriver. Enligt vÄra tidigare erfarenheter anvÀnds inte datorn i sÄ stor utstrÀckning i tidigare Ären, dÀrför var det av stort intresse för oss att fÄ en förstÄelse för tidigarelÀrares pedagogiska synsÀtt kring IKT i undervisningen. Metoden som anvÀndes bestod av kvalitativa halvstrukturerade intervjuer för att samla in data. Respondenterna bestod av tre klasslÀrare i Är 1-3, en speciallÀrare tillika IT-resurs samt tvÄ rektorer.

Syftet med studien Àr att belysa, problematisera och diskutera fenomenet Advertiser-Funded Programming eller AvsÀndar-Finansierade Program som det kallas för pÄ svenska. AvsÀndar-Finansierade Program Àr en av de senaste trenderna nÀr det kommer till att integrera organisationskommunikation med massmedia. Annonsörerna har tagit steget frÄn att enbart exponera produkter och varumÀrken i reklampauser i och mellan program till att nu finnas med som en finansiell aktör i finansierings- och produktionsprocessen. Samtidigt som organisationers externa kommunikation integreras i underhÄllningsprogrammen minskar publikens möjlighet att vÀrja sig frÄn kommersiella budskap eftersom budskapet blir en del av det redaktionella innehÄllet. För att hÀmta Äsikter och tankar frÄn personer som direkt berörs av annonsörernas intÄg i produktionsprocessen genomfördes kvalitativa intervjuer per telefon med personer som arbetar aktivt med AFP.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilken uppfattning elever i Ă„rskurs nio har om hĂ€lsa. Ämnet Idrott och hĂ€lsa bedrivs pĂ„ olika sĂ€tt och syftet med studien Ă€r Ă€ven att fĂ„ en klarare bild över hur eleverna upplever att de arbetar med hĂ€lsa i undervisningen. Genom intervjuer vill vi höra elevernas tankar och erfarenheter om hĂ€lsa och vad de skulle vilja lĂ€ra sig mer om. Vi vill Ă€ven veta vad de tycker Ă€r viktigt för att kunna pĂ„verka sin framtida hĂ€lsa..

SAMMANFATTNINGAmningsfrekvensen i Sverige Àr lÀgre Àn vad som rekommenderas enligt Livsmedelverket och WHO. Sett ur ett folkhÀlsoperspektiv skulle mödrars och barns hÀlsa kunna förbÀttras om fler kvinnor ammade sina spÀdbarn mer exklusivt och under lÀngre tid, varför bra metoder för amningsförberedelse bland blivande spÀdbarnsfamiljer behövs. Det amningsförberedande arbetet bör initieras av mödravÄrdsbarnmorskan redan under graviditeten. Syfte: Att utforma en standardiserad mall för utförandet av amningsförberedande samtal under graviditet. Metod: En kvalitativ pilotstudie genomförd med litteraturgranskning och fokusgruppintervju med barnmorskor, analyserade med innehÄllsanalys. Resultat: UtifrÄn identifierade faktorer med visad positiv pÄverkan pÄ amningsfrekvens samt barnmorskors kliniska erfarenhet utformades en standardiserad mall för amningsförberedande samtal. Mallen innehÄller en individanpassad och en generell del. Den individanpassade delen behandlar tidigare amningserfarenheter, förvÀntningar inför kommande amning samt tankar kring brösten och deras funktion.

Bakgrund: Sjuksköterskeutbildningens karaktÀrsÀmne bygger pÄ ett metaparadigm bestÄende av begreppen mÀnniska, hÀlsa, miljö och omvÄrdnad. Detta metaparadigm ligger till grund för de omvÄrdnadsvetenskapliga teorierna, begreppsmodellerna och slutligen den kliniska professionen. Huruvida vetenskapen ska benÀmnas omvÄrdnadsvetenskap eller vÄrdvetenskap rÄder Ànnu ingen konsensus kring, inte heller huruvida omvÄrdad eller vÄrdande ska anvÀndas som term för sjuksköterskans kunskaps- och kompetensomrÄde. Denna oenighet leder till en begreppsförvirring och en begreppsoklarhet hos studenterna. Vidare uppfattar studenterna ett glapp mellan teori och praktik.

F?ljande empiriska studie bygger p? erfarenheter av m?ten med barn som upplever att de aldrig f?r best?mma. Studiens syfte ?r att lyfta f?rskolebarns tankar om samlingen, inflytande och m?jligheter att p?verka inneh?llet p? samlingen. Studien syftar ocks? till att unders?ka hur vuxnas f?rh?llningss?tt p?verkar barns m?jligheter till att p?verka.

Studiens syfte Àr att undersöka vad mÀnniskor tÀnker kring hur en kvinnlig förebild bör vara. Genom en kvantitativ ansats har jag undersökt vilka egenskaper man i första hand framhÄller att en kvinnlig förebild bör ha. Som komplement till den kvantitativa delen och för att kunna exemplifiera och fördjupa, har jag genomfört enskilda intervjuer och fokusgruppintervjuer. De frÄgestÀllningar jag har valt Àr: Vilka egenskaper tas upp dÄ kvinnor och mÀn beskriver sin bild av en kvinnlig förebild? Skiljer sig svaren Ät med avseende pÄ kön och generation? Om det finns skillnader, kan dessa kopplas till de ideal och normer som varit rÄdande under olika decennier frÄn svenskt 1930-tal och framÄt? Hur kan ett resonemang kring den kvinnliga förebildens roll i dagens samhÀlle se ut? Jag har Àven undersökt vilka kÀnda kvinnliga förebilder vi framhÄller som bra förebilder.

Tekniken Àr en stor del av alla barns vardag i samhÀllet, detta ger oss dÀrför ett ansvar att ge barnen möjlighet att utforska och experimentera med IT-verktyget pekplattan för att kunna stimulera barns sprÄkutveckling i deras tidiga Är. I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/2010) stÄr det skrivet att förskolan ska frÀmja barns utveckling inom enkel teknik i vardagen (a.a).IT-utvecklingen Àr i stÀndig rörelse framÄt, hela tiden upptÀcks nya fantastiska anvÀndningsomrÄden kring de IT-verktyg vi anvÀnder oss av idag. Tekniken Àr hÀr för att stanna! Hur kan vi delge vÄr kunskap till barnen inom anvÀndningsomrÄdet pekplattan nÀr det gÀller barns sprÄkutveckling?Syftet med studien Àr att undersöka hur pekplattan anvÀnds i förskolans verksamhet för att frÀmja barns sprÄkutveckling. I studien belyser författarna hur pedagogerna anvÀnder sig av pekplattan som ett verktyg nÀr det gÀller att frÀmja barns sprÄkliga utveckling.Denna studie Àr kvalitativ dÄ författarna har gjort egna analyser och tolkningar utifrÄn observationer, samt att författarna belyser pedagogernas syn och tankar hur de anvÀnder pekplattan genom intervjuer.

Syftet med denna studieÀr att undersöka hur Gröna PÄsen implementeras i förskolans verksamhet utifrÄn barnens tankar och reflektioner. Syftet Àr ocksÄ att ta reda pÄ vad barnen har för kunskap om vad som hÀnder med den Gröna PÄsenefteratt sopbilen hÀmtat denoch dess pÄverkanför en hÄllbar utveckling. Att undersöka om barnens erfarenheter och kunskaper kring Gröna PÄsen kan kopplas samman med pedagogernas arbeteför att implementera den, Àr ocksÄ en del av syftet med denna studie.Den metod som valts fördenna studieÀr fokusgruppmetoden. Fokusgruppmetoden kan beskrivas som intervjuer i grupp kring syftet som finns med undersökningen.Fokusgruppsintervjuerna genomfördes pÄ tvÄ avdelningar pÄ samma förskola och sammanlagt 15 barn i fyra olika fokusgrupper deltog vid fokusgruppsintervjuerna. Svaren ifrÄn fokusgruppsintervjuerna analyserades med hjÀlp av teoretiska utgÄngspunkter, tidigare forskning och litteratur, samt kopplades till syftetoch frÄgestÀllningarna i studien.Resultatet av studienÀr att barnenhar en viss kunskap kring vad Gröna PÄsen Àr, vadsom hÀnder med Gröna PÄsen och vad man ska och inte ska slÀnga i Gröna PÄsen.

RicksĂ€ttra 1:1 Ă€r en fastighet pĂ„ 42 hektar placerad i Ekerö. År 2010 fick fastighten en ny Ă€gare med nya ambitioner, men med lite tid till förfogande har inte den nya Ă€garen kunnat nyttja fastigheten och föra fram utvecklingen till det som eftertraktas. Idag Ă€r platsen skonsamt anvĂ€nd och dess fulla potential Ă€r inte uppnĂ„dd. Uppdragsgivaren har nu kommit in i en ny fas dĂ€r han nu önskar uppnĂ„ fastighetens fulla potential, detta genom att bygga ett modernt samhĂ€lle med vĂ€xande möjligheter och energisnĂ„la hus. Framtida tankar om bebyggelser finns redan hos bestĂ€llaren.

Den svenska arbetsmarknaden Àr könssegregerad. PÄ arbetsmarknaden utgör kvinnor med utbildning frÄn social omsorg alternativt socionomutbildning 85 procent av arbetsdeltagarna. Detta Àr bakgrunden till studiens syfte som Àr att undersöka vad som pÄverkat studenternas yrkesval och vilka förestÀllningar som förekommer om yrket. Vidare Àr syftet att undersöka om det finns likheter och skillnader i mÀnnens och kvinnornas tankar och upplevelser om yrkesvalet. En kvalitativ metod har tillÀmpats i undersökningen.

Sammanfattning Mitt examensarbete strĂ€var efter att ta reda pĂ„ höglĂ€sningens betydelse för barns framtida lĂ€sinlĂ€rning och lĂ€slust. Genom litteratur och forskning inom Ă€mnet belyser jag olika effekter som höglĂ€sning kan ge. Forskning inom omrĂ„det visar att förĂ€ldrar lĂ€ser mindre för sina barn idag Ă€n tidigare, en trend som verkar hĂ„lla i sig För att se hur höglĂ€sningsvanorna ser ut i en helt vanlig klass, dĂ€r eleverna Ă€r 6-8 Ă„r, innehĂ„ller arbetet en förĂ€ldraenkĂ€t dĂ€r frĂ„gor angĂ„ende höglĂ€sningsvanor Ă„terfinns för att sedan redovisas i resultatdelen. Även eleverna har deltagit i en enkĂ€tundersökning med syftet att ta reda pĂ„ vad de tycker om höglĂ€sning samt om nĂ„gon lĂ€ser för dem hemma.   Arbetet innehĂ„ller Ă€ven tvĂ„ intervjuer med lĂ€rare dĂ€r deras tankar och arbetssĂ€tt redovisas, lĂ€rarnas Ă„sikter och arbetssĂ€tt kopplas sedan till litteratur inom Ă€mnet i en diskussion.        Resultatet av min undersökning visar att höglĂ€sning Ă€r sĂ„ mycket mer Ă€n bara mysigt. Litteraturen och framför allt de intervjuade lĂ€rarna visar pĂ„ mĂ„nga positiva effekter som höglĂ€sning kan ge.