Efter att den reviderade lĂ€roplanen för förskolan, Lpfö98/10, trĂ€tt i kraft har kravet pĂ„ pedagogisk dokumentation i förskolan ökat. Denna studie undersöker förskollĂ€rares tankar om, och arbete med pedagogisk dokumentation i förskolan, med fokus pĂ„ de didaktiska frĂ„gorna vad, hur och varför? Resultatet visar pĂ„ en övervĂ€gande positiv syn hos förskollĂ€rare. Även negativa aspekter sĂ„ som tidsbrist, kompetensbrist samt olika synsĂ€tt pĂ„ vad den pedagogiska dokumentationen Ă€r har framkommit i undersökningen..

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).

VÄren 2013 tilldelades jag ett stipendium finansierat av Swedish International Development cooperation Agency (SIDA). Jag fick dÀrmed möjligheten att genomföra en studie som undersöker quechuaundervisningens betydelse för det bolivianska mÄngkulturella samhÀllet. Enligt den nya utbildningslagen 070 Avelino Siñani - Elizardo Pérez skall alla elever i Bolivias grundskola undervisas i det ursprungssprÄk som talas i respektive region. Syftet med studien Àr att undersöka svÄrigheter som lÀrare och rektorer har mött under implementeringen av quechuaundervisningen. Eftersom avkolonisering Àr ett starkt ord i den nya utbildningslagen avser jag Àven att undersöka hur olika mÀnniskor definierar begreppet.

Persson, Lotta (2007). LÀrarna och kunskapsbegreppet (Teachers and the concept of knowledge). Skolutveckling och ledarskap, LÀrarexamen 60 poÀng heltid/distans, Malmö högskola. Syftet med följande arbete Àr att undersöka vilka tankar det finns kring kunskapsbegreppet bland lÀrare i grundskolans senare del. Studien rör sig kring frÄgor om lÀrares syn pÄ kunskap och hur resonemangen förhÄller sig till lÀroplanens (Lpo94) kunskapsbegrepp i de fyra aspekterna fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet. Arbetet ger en översikt om lÀroplanens kunskapsbegrepp och tankarna bakom detsamma samt andra aspekter pÄ kunskap som Àr relevanta för studien. Med hjÀlp av en kvalitativ metod i form av en fallstudie med tvÄ gruppintervjuer i tvÄ olika lÀrlag ville jag se vilka tankar och aspekter lÀrare i grundskolans senare del har pÄ skolans kunskapsbegrepp. Resultatet av undersökningen pekar pÄ att lÀrarnas kunskapssyn har ungefÀr samma aspekter som lÀroplanen, men de anvÀnder inte terminologin i form av fakta, förstÄelse, fÀrdighet och förtrogenhet.

Sedan tio Är tillbaka har fysik, kemi och biologi haft egna kursplaner. Forskning pekar pÄ dilemmat med att dessa Àmnen fortfarande Àr lÄgt prioriterade i de tidigare skolÄren, samtidigt som den framhÄller vikten av att elever redan i tidig Älder bör fÄ möta naturvetenskapen. Syftet med vÄr studie Àr att ta reda pÄ hur en utvald grupp lÀrare, i de tidigare skolÄren, tÀnker om NO-undervisningen i skolan. Med NO menar vi Àmnena biologi, kemi och fysik- enskilt eller Àmnesövergripande. Vi har gjort en kvalitativ studie dÀr vi genomfört intervjuer med lÀrare.

Alla har nÄgon gÄng mot sin vilja fÄtt en störande tanke pÄ hjÀrnan. En skrÀmmande bild eller en kÀnsla av att nÄgonting Àr fel.I den hÀr artikelserien möter du personer vars tankar och beteenden inte stannat vid vanlig skrockfullhet ? de har skenat ivÀg och blivit ett hinder för normalt umgÀnge med andra mÀnniskor.LÀs om livet som tvÄngssjuk..

Syfte och frÄgestÀllningarUppsatsens syfte Àr att undersöka skillnaden i hur elitidrottare och motionÀrer anvÀnder sig av visualisering inför och under trÀning och tÀvling.FrÄgestÀllningarna:Hur anvÀnder sig elitidrottare av visualisering inför och under trÀning och tÀvling?Hur anvÀnder sig motionÀrer av visualisering inför och under trÀning?Hur ser medvetenheten ut för elitidrottare kontra motionÀrer, angÄende visualisering?Vilka skillnader finns i hur elitidrottare och motionÀrer anvÀnder sig av visualisering?MetodFyra kampsportsutövare intervjuades för att fÄ information om deras trÀnings-, motivations- och visualiseringsvanor. Respondenternas syn pÄ visualisering och dess innebörd kartlades utförligt. Intervjuerna var öppet riktade för att ge relevanta svar men samtidigt ge plats Ät respondenternas egna tankar och funderingar. Möjlighet att beskriva respondenternas medvetenhet speglas i frÄgor dÀr respondentens tankar kring visualisering utforskas.

Som gravid Àr det viktigt att Àta rÀtt, inte bara för sin egen skull, utan ocksÄ för att barnet ska utvecklas och mÄ bra. Enligt Livsmedelsverket (1995) bestÀms kvinnans energibehov under graviditeten av hennes viktökning, fysiska aktivitet och eventuella förÀndringar i basalomsÀttningen. Vetenskapliga studier visar att om man inte följer de utarbetade rekommendationerna utsÀtter man bÄde sig sjÀlv och fostret för risker. Supplementering Àr ett sÀtt att tillgodose de ökade behoven av vissa Àmnen. DÄ Àr det vanligast att man tillsÀtter jÀrn och folsyra som komplement.VÄrt syfte med arbetet var att undersöka hur gravida kvinnor tÀnker kring kost och kostvanor under sin graviditet.

Syftet med denna studie Ă€r att undersöka vilken uppfattning elever i Ă„rskurs nio har om hĂ€lsa. Ämnet Idrott och hĂ€lsa bedrivs pĂ„ olika sĂ€tt och syftet med studien Ă€r Ă€ven att fĂ„ en klarare bild över hur eleverna upplever att de arbetar med hĂ€lsa i undervisningen. Genom intervjuer vill vi höra elevernas tankar och erfarenheter om hĂ€lsa och vad de skulle vilja lĂ€ra sig mer om. Vi vill Ă€ven veta vad de tycker Ă€r viktigt för att kunna pĂ„verka sin framtida hĂ€lsa..

Detta specialarbete handlar om strategier och metoder inom instrumentundervisning pa? fra?mst trummor, men a?ven elbas. Tre erfarna pedagoger har intervjuats om deras personliga tankar kring utmaningar, genusfra?gor, motivation och vad som a?r viktigt att ta?nka pa? i undervisningssituationen. Resultatet lyfter fram tjejer och killars olika fo?rha?llningssa?tt till musik och sitt instrument, nycklar till elevers motivation samt va?rdefulla la?rdomar fra?n deras ma?nga?riga erfarenheter som pedagoger..

Abstract Syftet med denna studie var att ge röst Ät de medverkande barnens tankar, genom att synliggöra deras perspektiv pÄ och uppfattningar av fenomenet visuellt berÀttande och höglÀsning i förskolan. Studien Àr gjord ur barns perspektiv och inspirerad av en fenomenografisk ansats, vilket innebar att det var centralt för oss att söka efter barnens uppfattningar. Vi anser att det finns en kunskapslucka dÄ tidigare forskning kring visuellt berÀttande och höglÀsning ur barns perspektiv Àr bristfÀllig, eftersom den forskningen mestadels Àr utförd ur vuxenperspektiv. VÄra frÄgestÀllningar var: Vilka uppfattningar har barnen av stunden och av karaktÀrerna i berÀttelserna? Vad uppfattar barnen att de kan lÀra sig av visuellt berÀttande och höglÀsning? Hur uppfattar barnen sitt inflytande över det som berÀttas och lÀses för dem? För att uppnÄ syftet och besvara vÄra frÄgestÀllningar intervjuade vi barnen och anvÀnde Àven metoden fotoelicitering, vilken innebar att barnens berÀttande lockades fram med hjÀlp av deras egentagna fotografier.

Den palliativa vÄrden har som mÄl att utifrÄn ett helhetsperspektiv stödja patienten sÄ att denne har möjlighet att uppleva vÀlbefinnande livet ut. Att vÄrdas i det egna hemmet anses vara det bÀsta alternativet dÄ den bekanta omgivningen bevarar patientens sjÀlvkÀnsla och integritet. I ett patientperspektiv inkluderas Àven patientens nÀrstÄende. NÀr vÄrden bedrivs i det egna hemmet kan det medföra att de blir delaktiga i vÄrden. Denna situation kan vara omvÀlvande och förÀndrar nÀrstÄendes livssituation.

Mitt syfte Àr att undersöka hur dödshjÀlpsdebatten lyfts fram i tidningsartiklar för att dÀrefter beskriva hur de olika argumenten diskuteras. Syftet med denna uppsats Àr ocksÄ att undersöka tankar ifrÄn olika perspektiv i samhÀllet och beskriva personers upplevelser i tidningsartiklarna.Hur ser argumentationen om dödshjÀlp ut i artiklar, Äterkommer argument och hurlyfts de fram?Hur sammanbinds perspektiven i artiklarna med olika tanketraditioner?.

Abstract: Syftet med undersökningen var att beskriva hur barn tÀnker om lek samt fÄ en ökad kunskap och förstÄelse om barns lek. Anledningen till mitt val av undersökning var att jag anser att barn i leken inhÀmtar kunskap och hela tiden utvecklas. Jag menar vidare att det Àr viktigt att ta tillvara pÄ leken i undervisningen, dÀr barnen sjÀlva Àr aktiva tillsammans med lÀraren. Vidare har jag tittat nÀrmare pÄ skillnader i pojkar och flickors lek, sÄsom t ex val av lekar. De frÄgestÀllningar som jag utgick ifrÄn, och genom barnen fÄtt svar pÄ var: Hur ser kommunikation och samspel i barns lek ut? Hur ser förutsÀttningar för lek i skolan ut? Finns det tid för lek samt lekredskap som inbjuder till lek? Vad tÀnker barn om lek och lekkamrater? Jag följde en klass med totalt 21 barn, i Äldrarna 8-10 Är, under rasterna genom att observera dem i deras lek, informella samtal med dem pÄ skolgÄrden, samt via intervjuer med sex av barnen, vilka valdes ut tillsammans med lÀraren.

PÄ en arbetsplats dÀr medarbetarens delaktighet Àr optimal, sker ett vÀxelspel mellan denne och ledning. Utbyte av resurser förmedlas pÄ ett sÄdant sÀtt att det pÄverkar bÄde arbetstillfredsstÀllelse och arbetsprestation och ger upphov till hÀlsa för individ och företag. Företaget förmedlar sina resurser via arbetsmiljö, arbetsinnehÄll och arbetsorganisation. Individens bidrag Àr resurser sammansatt av personliga egenskaper, förvÀntningar och behov och Àr formade i en kultur och i ett samhÀlle med sina seder och bruk och dÀr privatlivet utspelas.Syfte i föreliggande studie var att göra en litteraturgenomgÄng avseende delaktighet och att undersöka medarbetarnas upplevelse av delaktighet i ett verkstadsföretag.StrÀvan mot delaktighet finns hos alla mÀnniskor, en vilja att tillhöra nÄgot större eller ett behov att tolka verkligheten sÄ att den överensstÀmmer med bilden det egna jaget. Delaktighet Àr en psykologisk term som beskriver processer till skillnad frÄn deltagande som Àr en demokratiteoretisk term som beskriver strukturer(Ekman Philips, 1990).