Under lÀsÄret 2007/2008 deltog 13 lÀrare frÄn olika skolor i PiteÄ kommun i ett lokalt utvecklingsarbete som pÄgÄr under en femÄrsperiod. Projektets syfte Àr att förnya lÀrmiljön, lÀrarens gemensamma lÀrande och skapa tillgÄng till modern teknik i det egna arbetet sÄvÀl som i klassrummet. Detta utvecklingsarbete Àr ocksÄ en del av den process som Barn- och utbildningsförvaltningen befinner sig i gÀllande centralisering av IT- miljön. Deltagarna har fÄtt pedagogisk handledning kring det praktiska arbetet i klassrummet, samtal och reflektion i kollegiesamtalen. Syftet med denna studie Àr att beskriva och skapa förstÄelse för de sÀtt lÀrandets innehÄll och form pÄverkas vid digitaliseringen av klassrummet.

Denna studie syftar till att belysa lÀrares syn och tankar kring arbetet med integrering av barn i behov av sÀrskilt stöd. Resultatet Àr framarbetat utifrÄn intervjuer med fem lÀrare i förskolan, grundskolans tidigare Är och fritidshem. Alla lÀrarna stÀllde sig positiva till integrering vad gÀllde barn i behov av sÀrskilt stöd i de reguljÀra verksamheterna. DÀremot ansÄg mÄnga av lÀrarna att arbetet med integrering var svÄrt eftersom tids och resursbrist ofta förekom.Det fanns mÄnga olika arbetssÀtt att arbeta med barnen i behov av sÀrskilt stöd och dessa arbetssÀtt lyfts fram under olika rubriker i resultatet. Vissa arbetssÀtt var för att underlÀtta integrering och skapa social gemenskap barnen emellan medan vissa var för att hjÀlpa barnen i behov av sÀrskilt stöd med sjÀlva undervisningen.Ett kapitel i resultatet behandlar Àven de svÄrigheter och möjligheter som lÀrarna upplever med de arbetssÀtt de anvÀnder sig av.

Introduktion. NÀtmobbning, krÀnkande handlingar och sexuella trakasserier Àr ett ofta förekommande fenomen pÄ sociala medier, sÀrskilt bland ungdomar. Det kan ge allvarliga konsekvenser i form av psykisk ohÀlsa. Barnmorskor och övriga professionella som kommer i kontakt med unga individer behöver kunskap om deras unika livsvÀrld för att kunna möta deras behov av stöd. Syftet med studien var att beskriva ungdomarnas tankar kring fenomenet krÀnkningar pÄ sociala medier samt sex- och samlevnadsundervisningen och ungdomsmottagningens roll i relation till det.

SAMMANFATTNING Den svenska gymnasieskolan Ă€r könssegregerad och det finns gymnasieprogram som domineras nĂ€stan helt av det ena eller det andra könet. ÄndĂ„ finns de ungdomar som gör ett otraditionellt gymnasieval och söker ett gymnasieprogram dĂ€r de kommer att vara i minoritet. Syftet med detta examensarbete Ă€r att studera hur killar som valt ett program som domineras av tjejer resonerar kring sitt val och de erfarenheter de gjort under sin studiegĂ„ng. OmrĂ„det har undersökts genom kvalitativa samtalsintervjuer med sju stycken killar pĂ„ OmvĂ„rdnadsprogrammet och Hantverksprogrammet, frisör. Dessa program Ă€r lĂ€sĂ„ret 2007/2008 tvĂ„ av de mest könssegregerade svenska gymnasieprogrammen.

This paper is about how the contemporary discourses on the slut in various ways discuss sluttyness, and what consequences these discussions may be for those who see themselves as sluts. The study is based on five electronic interviews, conducted via instant messaging, with five people who consider themselves to be dealing with sluthood and that, according to their own definitions, identify themselves as sluts. My conclusion is that sluttyness, when given the opportunity to be discussed and problematized, visualizes power and normative systems between sluts. This means that sluttyness is more complex than only influenced by patriarchal oppression and hierarchy of femininity, as I show through an intersectional conscious analysis.  .

Denna studie syftar till att undersöka olika förvaltningars goodness of fit med varandra. Detta har gjorts genom att ta fram en förklaringsmodell med idealtyper över förvaltningstraditioner, baserad pÄ dimensionerna syn pÄ medborgarskap, syn pÄ styrning samt principer för god förvaltning. Att just dessa dimensioner valdes hÀnger samman med studiens samhÀlleliga och vetenskapliga utgÄngspunkter. Detta illustreras genom att nÀr EU:s förordning om införande av en gemenskapskodex om viseringar trÀdde i kraft förvÀntades de nationella myndigheter som ska implementera denna ocksÄ följa EU:s principer för god förvaltning. Vilka principerna Àr rÄder dock oklarheter kring, vilket kan leda till att mÀnniskor behandlas olika.Med hjÀlp av teorier kring förvaltningstraditioner förklarades att olika förvaltningar i olika lÀnder formas av olika traditioner, vilket i EU:s fall kan innebÀra att de som beslutar Àr formade av andra traditioner Àn de som ska implementera politiken.

Do the principals who have the pedagogical responsibility of the school find reading comprehension important? This is the underpinning of my thesis for the special teacher-training program. The survey was conducted through interviews with two principals. The results show that they believe reading comprehension is important but it has not been given priority in the organization. The essay could form the basis for further research into reading habits, home environment influences and other factors that may contribute to improve reading comprehension performance..

Det Àr vedertaget att mÀnniskan Àter av biologiska, individuella och kulturella skÀl. Dock Àr det mindre kÀnt att det Àven finns de som Àter av andliga skÀl. En av dessa grupper Àr Hare Krishnarörelsen. Syftet med studien var att undersöka vilka rÄvaror och tillagningsmetoder som anvÀnds pÄ en av Hare Krishnas restauranger, samt att ta reda pÄ vilka tankar som ligger bakom valet av maten.Metoden bestod av en deltagande observation under tvÄ veckor pÄ restaurangen samt en intervju med restaurangansvarig. Valet av restaurang var ett bekvÀmlighetsurval.Resultatet visade att mycket rotfrukter, potatis, baljvÀxter, yoghurt, ris och kryddor anvÀnds.

Den hÀr undersökningen syftar till att fÄ en djupare förstÄelse för hur musik- och kulturskolans verksamhet kan se ut i framtiden. Jag vill fÄ en inblick i vilka faktorer som pÄverkar utvecklingen av den kommunala musik- och kulturskolan, samt hur musik- och kulturskolan vÀljer att förhÄlla sig till dessa faktorer. För att undersöka detta har jag anvÀnt mig av kvalitativ intervju som forskningsmetod för att dÀrigenom fÄ fram fyra instrumentallÀrares och tre musikledares tankar och erfarenheter.Resultatet visar pÄ flera faktorer som pÄverkar förvÀntningarna pÄ den kommunala musik- och kulturskolan varav de mest framtrÀdande Àr media, musikaliska trender, sociala faktorer och elevernas förvÀntningar pÄ undervisningen. Dessa faktorer pÄverkar musik- och kulturskolan bÄde som organisation och verksamhet, men ocksÄ sjÀlva undervisningen. Bland annat visar undersökningen att musik- och kulturskolan behöver förhÄlla sig till att dagens elever har nya uppfattningar om vad det innebÀr att musicera och att lÀra sig spela ett instrument.

Tidigare forskning av sÄngens dominans i musiklektionernas innehÄll samt bristande forskning i metodik gÀllande klassundervisning i sÄng för Ärskurs 7-9 bidrog, tillsammans med egna erfarenheter av en sÄngundervisning som kommer i skymundan för annat lektionsinnehÄll samt upplevelser av en ovilja och okunskap bÄde frÄn lÀrare och frÄn elever att sjunga, till denna uppsats tillkomst.Med den kvalitativa forskningsintervjun som metod har intervjuer genomförts med 7 musiklÀrare i Ärskurs 7-9 i Uppsala kommun med syftet att ta del av tankar och erfarenheter kring arbetet med sÄngundervisning. Med strÀvan efter att utföra intervjuerna som samtal och med ett antal intervjufrÄgor som grund har lÀrarna fÄtt berÀtta om sitt arbete med sÄng som lektionsinnehÄll i musikÀmnet i klassundervisning för elever i Ärskurs 7-9.En tydlig tendens i de olika utsagorna Àr upplevelsen av sÄng som ett svÄrt Àmne att undervisa i och att fÄ eleverna engagerade i. Det vanligaste undervisningssÀttet Àr enligt lÀrarna att sjunga i samband med instrumentalspel. NÄgra av lÀrarna uttrycker att det Àr lÀttare att ?lura? eleverna till att sjunga dÄ sÄngen inte stÄr i fokus av lektionsinnehÄllet.

Syftet med denna studie Àr att undersöka vilka tankar tre lÀrare har kring lÀsförstÄelseundervisning samt se hur de undervisar i lÀsförstÄelse. Dessa lÀrare arbetar i Ärskurs tvÄ respektive Ärskurs fyra och i studien genomfördes en intervju och tvÄ observationer med varje informant. Jag har valt att undersöka detta omrÄde dÄ jag under den verksamhetsförlagda delen av utbildningen noterade ett flertal elever som visade bristande förmÄgor i sin lÀsförstÄelse. Jag blev intresserad av hur det kunde komma sig att sÄ mÄnga elever visade samma tendenser Àven om de gick pÄ olika skolor i olika kommuner. Denna studie Àr skriven ur ett sociokulturellt perspektiv dÀr modellering, kommunikation och stöttning Àr centrala delar.

SammanfattningSyftet med examensarbetet Àr att studera vilka erfarenheter och tankar specialpedagoger och speciallÀrare inom grundskolan och sÀrskolan har om integrering respektive segregering, utifrÄn elever i behov av sÀrskilt stöd. Vi har lagt fokus pÄ fördelar respektive nackdelar samt möjligeter respektive hinder nÀr det kommer till dessa.Arbetet har gjorts genom intervju som metod. Intervjun har sedan belysts utifrÄn litteratur och forskning samt styrdokument. VÄr utgÄngs punkt har varit i den aktuella litteraturen som vi lÀste inför intervjuerna för att sÀtta oss in i begreppens innebörd och historik. Vi har Àven utgÄtt ifrÄn lÀroplaner, artiklar och aktuell forskning.Resultatet blev att det Àr samhÀllets intentioner att sÄ stor andel elever som möjligt ska gÄ i vanliga skolan Àr svÄra att förverkliga.

AbstractTitel: ?- Nej men jag kan inte sjunga, gör det du som Àr mycket bÀttre.? - en intervjustudie om nÄgra pedagogers tankar kring musik i förskolan.Författare: Anna-Lena Hultman och Ulrica HolmgrenTyp av arbete: Examensarbete (15 Hp)Handledare: Ingegerd Gudmundson, Examinator: Maud SöderlundProgram: LÀrarprogrammet, Högskolan i GÀvleDatum: December 2008  Studiens syfte var att beskriva hur nÄgra pedagoger i förskolan tÀnker kring musik i verksamheten. Ett par av frÄgestÀllningarna vi hade var: Hur anvÀnds musik i verksamheten? Förekommer osÀkerhet inför musikaktiviteter hos pedagogerna?I litteraturgenomgÄngen fann vi att mÄnga forskare anser att musik Àr av stor betydelse för den enskilde individens utveckling, samtidigt som mÄnga pedagoger lider kval av att ha det i sin verksamhet. Dessutom sÀger förskolans lÀroplan att musiken ska ingÄ i verksamheten.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nÀtbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs bÄde av intervjuer med lÀrare och studenter. BÄde studenter och lÀrare kom frÄn nÀtbaserade kurser i tre olika Àmnen. Dessutom genomfördes en observation av de lÀrplattformar som anvÀndes i kurserna med avseende pÄ den kommunikation som hade Àgt rum. Studenterna som intervjuades var dels sÄdana som funderat pÄ avhopp men ocksÄ de som hoppat av.

Jonzon, C & Kvist, C (2009). ?Jag leker inte, jag jobbar. Fast pÄ lÄtsats.? En studie om barns lek utomhus.