I och med en Àndring i skollagen, som trÀdde i kraft juli 2011, fÄr inte lÀngre elever med autism eller autismliknande tillstÄnd vara inskrivna i nÄgon sÀrskoleform om de inte Àven har en utvecklingsstörning. Syftet med detta examensarbete var att undersöka aktörernas tankar och uppfattningar kring hur kommunen och skolan har organiserat sig för att ta emot och inkludera samt arbeta med elever med autism eller autismliknande tillstÄnd i grund- och gymnasieskolan utifrÄn den nya skollagsförÀndringen. Syftet var vidare att undersöka vilka möjligheter den undervisande personalen har eller anser sig behöva för att kunna genomföra sitt uppdrag.Studien utgÄr frÄn en kvalitativ intervjumetod dÀr pedagoger, specialpedagoger, representant frÄn SPSM, rektorer samt skolchef intervjuas. Studien bygger pÄ Urie Bronfenbrenners utvecklingsekologiska perspektiv som menar att barnet Àr ett subjekt i sig och utvecklas samt pÄverkar sin egen omgivning. Studien rör sig Àven pÄ en organisatorisk nivÄ och dÀrför har vi Àven anvÀnt ett systemteoretiskt perspektiv.

Detta arbetes syfte Àr att fördjupa kunskapen om den mentala förberedelsens betydelse inför musikaliska framtrÀdanden bland konstmusikaliska blÄsmusiker. Genom att undersöka hur professionella musiker agerar mentalt före, under och efter konserter Àr avsikten att isolera framgÄngsrika tankemönster och mentala strategier. I sökandet efter tidigare forskning och böcker fann jag att inte mycket forskning bedrivits pÄ omrÄdet. Jag har lÀst och sammanfattat ett antal böcker om vad nervositet beror pÄ, samt olika mentala strategier för att hantera problematiken. DÀrefter har jag med kvalitativ intervju som metod intervjuat fyra professionella blÄsmusiker i den konstmusikaliska genren.Ingen av de intervjuade ansÄg sig anvÀnda nÄgra speciella mentala knep.

I denna uppsats gör jag en analys och en jÀmförelse av hur sex elever i gymnasiets Ärskurs ett pÄ yrkesförberedande- respektive studieförberedande program tolkar lyrik. Eleverna har fÄtt delta i samtal om tre dikter och dels fÄtt nÀrlÀsa texterna, rad för rad, för att fokusera pÄ ordens betydelse och mening, dels har de fÄtt svara pÄ frÄgor för att se om och hur de relaterar dikternas innehÄll till sin egen livserfarenhet. Syftet med studien Àr att fÄ fördjupade kunskaper om vad som sker nÀr elever lÀser och samtalar om poesi.     Det inspelade intervjumaterialet har analyserats utifrÄn Judith A. Langers teori om byggandet av förestÀllningsvÀrldar, som hon menar sker i fyra faser. Det har ocksÄ kopplats samman med nutida svensk forskning, som pÄ olika sÀtt visat sig kritisk mot svenska skolans litteraturundervisning utifrÄn vad elever presterat.     Resultaten av min undersökning visar att elevernas tolkningar av dikterna skiljer sig Ät individuellt, inte gruppvis efter vilket gymnasieprogram de gÄr.

Syftet med studien Àr att fÄ en djupare förstÄelse för elevers motivation till skolarbete kontra sin specialidrott. Vidare Àr syftet att undersöka om elevers grupptillhörighet pÄverkar motivationen och deras arbetsinsats för skolarbetet. Denna studie redogör för forskning om elevers förhÄllningssÀtt till lÀrande och vikten av meningsfulla möten i skolan och dess betydelse för motivationen. Vidare lyfts forskning om pojkars förhÄllningssÀtt till skolan samt kamrateffekter nÀr det gÀller motivation och prestation i skolan. Detta jÀmförs sedan mot elevers synpunkter och tankar kring fenomenet.

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva mÀnnens upplevelser av livskvalitet vid prostatacancer samt deras behov av stöd frÄn sjuksköterskan och nÀrstÄende. Studiens resultat grundade sig pÄ 17 vetenskapliga artiklar av bÄde kvalitativ samt kvantitativ ansats. Artiklarna söktes med hjÀlp av valda sökord via Högskolan Dalarnas databaser. Artiklarna kvalitetgranskades utifrÄn modifierade granskningsmallar. Resultatet visade att mÀn med prostatacancer upplevde urininkontinens som den svÄraste emotionella upplevelsen och de kÀnde stor frustration över att inte kunna kontrollera sin vattenkastning.

I slutet av 1980-talet fick förlossningsrÀdsla en ökad uppmÀrksamhet i Sverige och ett flertal verksamheter för förlossningsrÀdda startades. FörlossningsrÀdsla har visat sig i flertal studier leda till olika interventioner och fler komplikationer vilket kan pÄverka kvinnans förlossningsupplevelse och anknytningen till sitt barn. En del kvinnor lider av sÄ kallad primÀr förlossningsrÀdsla, vilket uppstÄtt innan kvinnorna varit med om nÄgon förlossning, dock sÄ Àr majoriteten av förlossningsrÀdda kvinnor omföderskor vilket benÀmns som sekundÀr förlossningsrÀdsla. Syftet med denna studie Àr att beskriva förlossningsrÀdda omföderskors tankar och kÀnslor om sin kommande förlossning. Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats gjordes med nio stycken omföderskor.

Bakgrund: SmÀrta Àr den vanligaste orsaken till att mÀnniskor söker sig till sjukvÄrden. SmÀrta Àr ett symptom vid mÄnga sjukdomar och pÄverkar patienternas livskvalitet negativt. Upplevelsen av smÀrta Àr högst subjektiv och det finns en mÀngd olika faktorer som kan pÄverka smÀrtupplevelsen. Genus och kön kan eventuellt inkluderas i dessa faktorer. SmÀrta orsakar lidande hos patienten med potentiellt skadliga fysiologiska och psykologiska konsekvenser.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nÀtbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs bÄde av intervjuer med lÀrare och studenter. BÄde studenter och lÀrare kom frÄn nÀtbaserade kurser i tre olika Àmnen. Dessutom genomfördes en observation av de lÀrplattformar som anvÀndes i kurserna med avseende pÄ den kommunikation som hade Àgt rum. Studenterna som intervjuades var dels sÄdana som funderat pÄ avhopp men ocksÄ de som hoppat av.

Undersökningen behandlar den pedagogiska verksamheten i musikklasser i grundskolan med inriktning körsÄng utifrÄn tre centrala begrepp: musikklassverksamheten, musikalisk kunskap och musikalitet. Syftet Àr att undersöka hur lÀrare verksamma i musikklasser tÀnker kring dessa omrÄden samt att reflektera över hur olika synsÀtt kan ta sig uttryck i undervisningen. Den musikpedagogiska verksamheten Àr mÄngfacetterad och komplex, liksom det musikaliska kunskapomrÄdet och musikalitetsbegreppet. En mÀngd faktorer pÄverkar hur undervisningen utformas, frÄn yttre ramfaktorer till den enskilda pedagogens synsÀtt och vÀrderingar. Vare sig vÀrderingarna Àr medvetna eller omedvetna spelar de en viktig roll i formandet av den pedagogiska identiteten.

SAMMANFATTNINGÅtta blivande organister har fĂ„tt ge sina bilder av hur de uppfattar den yrkesroll som de hĂ„ller pĂ„ att vĂ€xa in i, hur de uppfattar musikens roll i kyrkan och vad de har för tankar om framtiden. Undersökningen har gjorts med kvalitativ metod. Hos alla informanterna verkar tron finnas som en sjĂ€lvklar komponent i deras syn pĂ„ musiken i kyrkan och sin uppgift som kyrkomusiker. Om jag skulle ge en sammanfattning av informanternas svar pĂ„ frĂ„gan om vad yrkesrollen kĂ€rna Ă€r, sĂ„ Ă€r det att fĂ„ ge vidare musiken och genom musiken peka pĂ„ att det ?det finns nĂ„got större hĂ€r i tillvaron?.

Syftet med denna studie var, att utifrÄn vetenskaplig litteratur, beskriva vilka kunskaper vÄrdpersonalen har och vilka kunskaper de behöver om suicidalitet och suicidpreventiva ÄtgÀrder hos Àldre. Syftet var Àven att granska de valda artiklarnas kvalitet avseende urvalsmetod. Metod: Denna studie Àr en beskrivande litteraturstudie med deskriptiv design. Femton vetenskapliga artiklar Àr hÀmtade frÄn databaserna Cinahl/PubMed, och frÄn referenslistor. Resultat: Suicidproblematiken Àr i högsta grad ett folkhÀlsoproblem.

SmÀrta i livets slutskede behöver inte bara innebÀra det fysiska obehaget, utan kan Àven ha psykiska, sociala och existentiella dimensioner. Existentiell smÀrta har en stor plats i den palliativa vÄrden, kropp och sjÀl hör ihop. Tankar kring livets mening, skuld och vad som hÀnder efter döden kan ge existentiell smÀrta. De existentiella behoven Àr enligt mÄnga studier försummade. VÄrdpersonal undviker ofta dessa frÄgor.Syftet med studien var att beskriva existentiell smÀrta hos patienter med cancer i palliativt skede.

Bakgrund: 10-15% av alla nyblivna svenska mödrar drabbas idag av postpartum depression, Ă€ven kallat förlossningsdepression. Sjukdomen uppkommer i samband med barnets födelse och utvecklas oftast inom tvĂ„ mĂ„nader efter förlossningen. Postpartum depression pĂ„verkar moderns sjĂ€lvbild och kan skapa problematik i anknytningen mellan modern och det nyfödda barnet.Syfte: Belysa mödrars upplevelser i samband med postpartum depression.Metod: Studien Ă€r baserad pĂ„ sex sjĂ€lvbiografier och Ă€r genomförd utifrĂ„n en kvalitativ ansats dĂ€r resultatet har bearbetats med stöd av en manifest innehĂ„llsanalys.Resultat: Det framkom fem huvudkategorier: Lycka blev en obekant kĂ€nsla, FörvĂ€ntningarna pĂ„ moderskapet uppfylldes inte, En frĂ€mling för sig sjĂ€lv fĂ„ngad i negativa tankar, NĂ€r bĂ€garen rann över samt Ljusa stunder. Ett tydligt fynd Ă€r att mödrarna kĂ€nner stor besvikelse över att förvĂ€ntningarna pĂ„ postpartum perioden inte överensstĂ€mmer med verkligheten samt oförstĂ„else över sina negativa tankar som överrumplade dem.Slutsats(er): Resultatet pĂ„visar att postpartum depression mĂ„ste synligöras bĂ€ttre för att fler mödrar som drabbats ska vĂ„ga söka hjĂ€lp. En bredare kunskap inom vĂ„rden kan möjliggöra att postpartum depression uppmĂ€rksammas bĂ€ttre.  Även allmĂ€nsjuksköterskor bör lĂ€ra sig att uppmĂ€rksamma sjukdomen för att kunna fĂ„nga upp dessa mödrar i ett tidigt skede..

Denna uppsats handlar om improvisation i fiolundervisning och om vad som avgör om fiollÀrare anvÀnder sig av improvisation i undervisningen eller ej. Tre fiollÀrare har intervjuats om sina tankar kring improvisation, om sin bakgrund och sin undervisning. Resultatet visar pÄ att fiollÀrarnas bakgrund och de möjligheter de getts att improvisera som barn och ungdom har stor betydelse för om och hur de anvÀnder sig improvisation i sin undervisning..

Studies syfte Àr att undersöka hur förskollÀrare ser pÄ smÄ barns inflytande i verksamheten, med betoning pÄ barn mellan 1-3 Är. HÀr beskrivs förskollÀrares synsÀtt pÄ smÄ barns inflytande, deras tankar kring möjligheter och hinder med att smÄ barn tillÄts inflytande. Denna studie belyser Àven förskollÀrarnas syn pÄ demokrati i förhÄllande till smÄ barn i förskolan.Metoden vi har anvÀnt oss av Àr kvalitativa intervjuer av tolv förskollÀrare pÄ tre olika förskolor. Resultatet förklarar hur förskollÀrare menar att inflytande hos smÄ barn Àr av betydelse dÄ det bl.a. stÀrker barnens sjÀlvkÀnsla.