Syftet med vÄr studie var att fÄ en förstÄelse för hur samspel mellan lekande barn ser ut i förskolan. Vi ville ta reda pÄ vad det Àr som gör att samspelet i barns lekar ibland fungerar och ibland inte. VÄrt intresse lÄg i att ocksÄ att fÄ veta vilka tankar pedagogerna har om barns samspel och hur de hanterar konflikter i barns lekar. Vi utgick ifrÄn frÄgestÀllningarna: Hur ser samspelet ut mellan barn i barnens lek pÄ förskolan? Vad Àr det som gör att det uppstÄr konflikter i barns lekar? Vilka tankar har pedagogerna pÄ vÄr valda förskola om samspel? Undersökningen gjordes pÄ tvÄ avdelningar pÄ tvÄ olika förskolor, den ena förskolan bedrev en femÄrsverksamhet och den andra hade barn i Äldrarna ett till fem.

Med denna uppsats vill vi (författarna) samla ihop 5 Är av tankar, teorier och erfarenheter kring systemutveckling och lÀrande. Uppsatsen presenterar 8 projekt som Àr genomförda i Blekinge mellan 1995-1999. Med utgÄngspunkt i projekten behandlas en utvecklingsprocess för IT-system som Àr baserad pÄ kreativitet och lÀrande miljöer. SÀrskilt lyfter uupsatsen fram behovet av att förÀndra processen för att möta slutanvÀndare av program och tjÀnster..

Om lusten att samla pĂ„ sig saker och om lusten att visa sin samling. Att synliggöra en smak,en kunskap, ett intresse för andra. Om processer och tankar kring ett arbete dĂ€r sjĂ€lvavisningen av det insamlade materialet bildar (blir) (Ă€r) en tillgĂ€nglig rörlig samling, ett privatmobilt arkiv, ett levande nĂ€tverk. Är det en bekrĂ€ftelse i sig att publiken kommer och tittareller krĂ€vs det mer? Ett samtal kring upplevelsen eller bara ett utrymme för samtal efter det upplevda..

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehÄll i förskolan. UtgÄngspunkten har varit Bernsteins teori dÀr vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har Àven litteratur och forskning behandlats kring Àmnet.SyfteSyftet med undersökningen Àr att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehÄll. Det vi nÀrmare vill undersöka Àr:Vad har pedagoger för pedagogiska mÄl med samlingen?MetodVi har valt att anvÀnda oss av intervju som metod dÀr sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats.

Undersökningen söker svar pÄ om vi genom fotografiska bilder kan se nÄgot, som vi utan bilderna inte kan se. Genom en visuell undersökning av ett hems förÀndring söker jag finna svar pÄ tankar och frÄgor. UtifrÄn ett bildpedagogiskt perspektiv syftar undersökningen till att skapa ökad förstÄelse för möten med bilder. Vi möter dagligen fotografiska bilder, de Àr en del av vÄr vardag. I det specifika objekt undersökningen förhÄller sig till har den tidigare Àgaren nyligen avlidit och de nya Àgarna befinner sig i början av en renovering.

Bakgrund:I den svenska förskolan betraktas barnens utevistelse som en sjÀlvklar del av verksamheten. Vi har under de Är vi arbetat i förskolan sett att utevistelsen pÄ förskolans gÄrd ofta blir en plats för att barnen ska fÄ springa av sig och fÄ frisk luft. Genom vÄr utbildning har intresset och nyfikenheten vÀckts för hur pedagoger anvÀnder utevistelsen pÄ förskolegÄrden. Vi vill undersöka hur pedagogerna anvÀnder utevistelsen för att utmana barnens lek och lÀrande och om lÀroplanen hÄlls levande Àven ute.Syfte:Syftet med studien Àr att undersöka pedagogers förhÄllningssÀtt till barns lek och lÀrande vid utevistelsen i förskolan.Metod:Vi har anvÀnt oss av delvis deltagande observationer och Àven fört fÀltanteckningar pÄ tvÄ förskolor. DÀrigenom fick vi en bild av pedagogernas förhÄllningssÀtt till lek och lÀrande.Resultat:I vÄrt resultat kan vi konstatera att pedagogerna pÄ de tvÄ förskolorna som vi undersökt har liknande tankar om hur de kan anvÀnda sin utemiljö.

Uppsatsens syfte var att undersöka hur fyra legitimerade psykoterapeuter med lÄng yrkeserfarenhet tÀnker om och förhÄller sig till begreppen Ansvar, Makt och Maktlöshetsamt hur de uppfattar att dessa pÄverkar det terapeutiska samtalet. Datainsamling genomfördes via intervjuer dÀr ett semistrukturerat intervjuformulÀr har legat till grund för ett mer öppet samtal, dÀrefter bearbetades materialet via kvalitativ innehÄllsanalys. Resultatet visar en stor samstÀmmighet betrÀffande psykoterapeuternas tankar och erfarenheter av ovanstÄende begrepp samt i hur dessa avspeglar sig i det terapeutiska samtalet. Exempel pÄ detta Àr terapeuternas övertygelse att en terapeut-patientrelation per definition alltid Àr asymmetrisk samt att det som terapeut inte gÄr att inte ha makt.Hur vi i den terapeutiska kontexten förhÄller oss till ansvar, makt och maktlöshet kommer till uttryck i samtalet och pÄverkar de som söker vÄr hjÀlp. Att skapa en god och aktivt samverkande miljö för det gemensamma samtalet stÀller höga krav pÄ terapeuten.

VÄr studie handlar om hur delaktiga barn Àr i reflektionsarbetet i den pedagogiskadokumentationen. VÄrt syfte Àr att undersöka hur nÄgra förskollÀrare ger barnenmöjlighet till delaktighet i reflektionen genom pedagogisk dokumentation samt hur detillsammans skapar mening och sammanhang om sin omvÀrld i reflektionen genompedagogisk dokumentation. Vi har anvÀnt oss av en kvalitativ undersökning dÀr treförskollÀrare och tre förskolechefer intervjuats. Vi har ocksÄ anvÀnt oss av litteratur föratt fÄ en tydligare bild av vÄrt forskningsomrÄde som handlar om barns delaktighet ochreflektion. Vi har valt att anvÀnda oss av den amerikanske psykologen och teoretikernJerome Bruners (2002) tvÄ begrepp, intersubjektiva perspektivet och interaktionistiskaperspektivet för att de handlar om hur andra mÀnniskor tÀnker och kÀnner.

Sjukhuskuratorer har samtal med patienter som lider till exempel av depression, Ängest eller andra besvÀr orsakade av psykosociala faktorer sÄ som stress, livskriser eller alkohol. I denna studie stÀlldes frÄgan vilka effekter det patientnÀra arbetet kan ha för sjukhuskuratorn. Syftet var att utifrÄn ett emotionsteoretiskt perspektiv undersöka hur sjukhuskuratorer upplever att de pÄverkas av det patientnÀra arbetet. I studien stÀlldes frÄgan vad sjukhuskuratorer upplever att det patientnÀra arbetet har för effekter för dem sjÀlva och hur sjukhuskuratorer hanterar det som uppkommer i det patientnÀra arbetet. Tidigare forskning har visat att andra yrkesgrupper pÄ omrÄdet, exempelvis sjuksköterskor och terapeuter i allmÀnhet, pÄverkas av att anvÀnda ett hÀrbÀrgerande förhÄllningsÀtt.

Syftet med denna studie var att ta reda pÄ nyblivna förÀldrars tankar kring frÀmst förÀldraledighet, amning, förÀldrautbildning, barn- och mödravÄrden, med tyngdpunkt pÄ vÄrdens roll och pappans delaktighet. Intervjuer genomfördes med 11 förÀldrar och svaren analyserades och kategoriserades i teman. Resultatet visade att de allra flesta var nöjda med vÄrden de hade fÄtt frÄn bÄde MVC och BVC, men enskilda förÀldrar var missnöjda med enstaka sköterskor de trÀffat. Informanterna var ocksÄ nöjda med bemötandet, dÄ bÄda förÀldrarna kÀnde sig delaktiga i samtalet med barnmorskan. Alla förÀldrar ville vara hemma med sitt barn under nÄgon period, vilket berodde pÄ personliga skÀl och en vilja att vara med sitt barn.

Syftet med detta arbete Àr att belysa vilken syn killar som studerar pÄ gymnasium har pÄ dans. Vi börjar arbetet med att förankra vÄrt syfte i styrdokumenten för att sedan visa pÄ olika infallsvinklar pÄ killar och dans, detta gör vi genom den tidigare forskning som gjorts inom Àmnet. Vi kopplar samman vÄrt syfte med olika teoretiska utgÄngspunkter, vi har valt att fokusera pÄ teorin om hegemonisk maskulinitet och den socialpsykologiska teorin om könsroller. I arbetet har vi Àven valt att belysa brytarbegreppet, ett begrepp som syftar pÄ de mÀnniskor som bryter in pÄ omrÄden som domineras av motsatt kön. Resultatet bygger pÄ intervjuundersökningar som genomförts med Ätta stycken killar som studerar pÄ gymnasiet, fyra som lÀser pÄ musikalprogram som innefattar Àmnet dans och fyra som lÀser inriktningar som inte innehÄller dans.

Uppsatsen Àr en kvalitativ studie vars syfte Àr att skapa en djupare förstÄelse i hur det Àr att leva med en Àtstörning och vad det betyder för den drabbade. VÄrt material har vi samlat in genom intervjuer med sju kvinnor som har levt med eller lever med en Àtstörning. Vi kom i kontakt med kvinnorna genom den ideella föreningen, Ab-kontakt, dÀr fyra av de intervjuade kvinnorna arbetade som stödjare för personer med Àtstörningar. De hjÀlpte i oss i sin tur att fÄ kontakt med de resterande tre kvinnorna. I vÄr uppsats har vi valt att koppla vÄrt resultat till Webers mÄlrationella handlingsteori, Giddens reflexivitetsteori, Durkheims teori om anomi samt Parsons teori om sjukdomsrollen och dess pÄverkan pÄ individen.

Syftet med min studie var att lyfta fram barn perspektiv kring fritidshemsmiljön och framförallt barn med funktionsnedsÀttningars upplevelser. Barnen har haft varierande former av funktionsnedsÀttningar men fokus har inte varit pÄ de medicinska delarna utan pÄ barnens tankar om fritidshemmet. Jag ville fÄ kunskap om vad barnen anser Àr betydelsefullt för en meningsfull fritidstid, bÄde gÀller verksamhet, lÀrande och bemötande.Jag har intervjuat barn i Ärskurs 3-6 frÄn tre olika kommuner som Àr eller har varit inskrivna pÄ fritidshemmet. DÄ jag ville lyfta fram informanternas egna tankar, upplevelser och erfarenheter har jag valt en kvalitativ metod. Jag har anvÀnt mig av en intervjuguide med bÄde öppningsfrÄgor och kompletteringsfrÄgor eftersom jag ville ha mer samtalsbetonade intervjuer.

Syftet med föreliggande examensarbete Àr att synliggöra hur olika maktrelationer kommer till uttryck mellan lÀrare och barn i förskolans samling samt pÄ vilket sÀtt dessa maktrelationer pÄverkar barns möjlighet till att ha inflytande över och vara delaktiga i samlingens innehÄll och upplÀgg. Vi har valt att utgÄ ifrÄn Michel Foucaults synsÀtt pÄ makt. DÄ vi anser att detta synsÀtt lÀmpar sig bÀst för att han inte har en fÀrdig teori som man bara kan applicera utan det blir en utmaning i sig att anvÀnda hans tankar och syn pÄ makt. Studerandet av Foucaults synsÀtt pÄ makt har lett till att vi bÄda har bildat oss en fördjupad uppfattning, innebörd av och tolkning av begreppet makt. Vi har Àven valt att utgÄ frÄn barns perspektiv dÀr vi försökt att nÀrma oss barnens egna tankar och funderingar kring samlingen dÄ denna Àr ett moment som Àr till för dem.

Bakgrund: Sjuksköterskor skattar sig att bli stressade av tidsbrist och resursbrist. Moralisk stress uppstÄr ur dilemman. Dilemmat uppstÄr nÀr det finns begrÀnsningar i organisationen, konflikter med bedömningar som andra har gjort hindrar en att göra det som egentligen anses riktigt och tankar uppkommer om vad som ska göras istÀllet. Syfte: Att undersöka distriktssköterskans erfarenhet av stress i sitt arbete pÄ vÄrdcentral med fokus pÄ moralisk stress. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer har genomförts med Ätta distriktssköterskor och analyserades med manifest kvalitativ innehÄllsanalys. Resultat: Distriktssköterskorna erfor stress i mÄnga olika situationer och det som var mest framtrÀdande var tidsbrist samt situationer i telefonrÄdgivningen. Det fanns ett större vÄrdbehov Àn vad det fanns lÀkartider och dÄ kunde inte distriktssköterskorna ge den vÄrd som de önskade. Regler och rutiner kunde upplevas som hindrande i mötet med patienten vilket gav uttryck som frustation och tankar om vad som var rÀtt att göra. Slutsats: Distriktssköterskorna upplever stress, oro och frustration vid stor vÄrdtyngd, lite personal, brist pÄ lÀkartider och nÀr kommunikationen mellan kollegor och patienter brister.