Jag har som student pÄ Carl Malsten - Furniture Studies valt att Àgna mitt examensarbete Ät att lösa frÄgan: Hur utformar man ett redskap för lek som lÀmnar tolknings utrymme och stimulerar barnets egna fantasi?Barn har ett öppet synsÀtt medans vi med Ären blivit formade att se saker pÄ ett visst sÀtt. Jag ville slÄ ett slag för barns lek, fantasi och deras skapande. Det har jag att gjort med fokus pÄ barns olika typer av lek och dÄ i huvudsak pÄ:Rollek. (Barnet spelar en roll, sjÀlv eller i samspel med andra barn)Konstruktionslek.

Malmö högskola LÀrarutbildningen Skolutveckling och ledarskap Specialpedagogik VÄrterminen 2009 ABSTRAKT StÄlhammar, Gertie (2009). Den lÀngsta vÀgen. NÄgra kursdeltagares tankar om förutsÀttningarna att klara kursmÄlen för sfi. (The longest road. Some course participants? thoughts on the prerequisites to meet the course objectives in Swedish for immigrants.) Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Undersökningens syfte var att belysa förutsÀttningar som ges kursdeltagarna vid Svenska för invandrare (sfi) pÄ studievÀg 1 genom ett inifrÄnperspektiv.

Dagens Sverige Àr ett mÄngkulturellt land dÀr mÀnniskor med olika bakgrund lever tillsammans mer eller mindre integrerat. Att vara ung idag kan vara problematiskt dÄ man ska förhÄlla sig till olika attityder som existerar sida vid sida. Detta gÀller inte minst synen pÄ sexualitet som i samhÀllet i allmÀnhet kan anses vara liberal men dÀr unga tjejer i invandrargrupper kan ha helt andra villkor. Vi ville undersöka hur de unga tjejerna upplever synen pÄ sexualitet i samhÀllet och i mÄngkulturella sammanhang. Denna kunskap kan vara av intresse för hur man kan bedriva socialt arbete med unga tjejer.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka vilka faktorer som pÄverkar lÀrarstudenters val till lÀrarprogrammet samt att undersöka om det fortfarande finns nÄgon sorts kall till yrket. En anledning till detta syfte Àr att lÀraryrkets status har sjunkit och att media oftast ensidigt rapporterar om de problem och missförhÄllanden som rÄder i skolor och pÄ lÀrarutbildningar. Undersökningsmaterialet utgörs av en enkÀtundersökning som genomförts bland lÀrarstudenter som gÄtt en termin pÄ lÀrarprogrammet vid en högskola i Mellansverige. Sammanlagt har 111 personer besvarat enkÀten. Resultatet visar att det fortfarande finns kall-tankar i lÀrarstudenternas motiv.

Mitt arbete behandlar skrivande hos ett antal studerande som deltar i en webbaserad svensklÀrarutbildning pÄ distans. Jag beskri-ver vÄr anvÀndning av webben och vilken roll den spelar för vÄrt gemensamma lÀrande. Jag undersöker hur undervisningen Àr upplagd, vilka utmaningar som erbjuds, hur dessa upplevs och utförs och vilka olika strategier vi vÀljer för olika typer av kunskapskonstruktion. Jag analyserar skriftliga inlÀmningsuppgifter, lÀngre texter i den vetenskapliga genren och olika typer av inlÀgg pÄ WebBoard, dÀr vÄra diskussioner och vÄrt samarbete konstituerar en grund för vÄrt lÀrande. Allt lÀrande Àr si-tuerat. Inom ramen för vÄr utbildning skapar vi en skriftlig praxisgemenskap.

Syftet med denna C-uppsats var att ta reda pÄ hur högskolestuderande upplever sin situation och vilka tankar de har om frÄgor som rör framtiden. För att ta reda pÄ detta genomförde vi en enkÀtundersökning pÄ K3, Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola under vÄren 2006. Vi valde ut en specifik Äldersgrupp, mellan 19 och 29 Är, som representerar vÄr mÄlgrupp unga vuxna, som lÀser pÄ högskola. De frÄgor vi ville ha svar pÄ var: Hur ser unga vuxna, som studerar pÄ högskola, pÄ sin framtid? Hur upplever de sitt hÀlsotillstÄnd? Vilka tankar har de nÀr det gÀller utbildning och arbete? Vilken instÀllning har de till familjebildning och relationer? Vi utformade en enkÀt som frÀmst bestod av frÄgor som gav svar pÄ ovanstÄende, samt gav oss en bra bild över respondenternas bakgrund.

Syftet med den hÀr studien Àr att försöka klarlÀgga hur elever ur en niondeklass förhÄller sig till begreppet kreativitet. Skolan eleverna studerar pÄ har en profil mot kultur/media och gÄr ut med att vara ?den kreativa skolan?. Arbetet pÄ skolan Àr till stor del Àmnesövergripande och projektbaserat. Som metod anvÀnder jag mig av kvalitativa intervjuer och filmobservation.

Vid MS och ALS förekommer depressioner i olika nyanser, vilket Àr viktigt försjuksköterskan att fÄnga upp tidigt och ge den omvÄrdnad individen behöver samt att minska lidandet. För att detta skall kunna uppnÄs Àr det viktigt att den som Àr sjuk kÀnner trygghet och tillit i sin relation till sjuksköterskan. Syftet med studien var att beskriva mÀnniskors upplevelser av olika symtom i samband med depression som förekommer vid MS och ALS. För att fÄnga upp mÀnniskors upplevelser av symtom i samband med depression anvÀndes en kvalitativ metod. Data samlades in genom Ätta sjÀlvbiografier som var skrivna pÄ svenska av bÄde kvinnor och mÀn.

SammanfattningDen hÀr uppsatsen handlar om skolelevers uppfattning om vad hÀlsa Àr och vad de lÀr sig om hÀlsa i skolan. I uppsatsen kommer jag ocksÄ gÄ in pÄ om eleverna anvÀnder sig av hÀlsa nÀr de Àr i skolan, hemma och pÄ fritiden. Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vad elever har för tankar om hÀlsa. För att kunna ta reda pÄ det sÄ utgÄr jag frÄn forskningsfrÄgorna: Vad lÀr sig elever om hÀlsa enligt dem sjÀlva? AnvÀnder eleverna sina kunskaper om hÀlsa i skolan, hemmet och pÄ fritiden?Min ansats Àr kvalitativ och den metod jag anvÀnder för att fÄ svar pÄ mina frÄgor Àr intervjuer.

Den palliativa vÄrden Àven kallad vÄrd vid livets slutskede, innebar stora omstÀllningar för patienter, vilket skapade ett intresse att belysa copingstrategier patienter anvÀnder sig av i palliativ vÄrd. MÄlet med problemformuleringen var att utreda hur patienter upplever sina copingstrategier och hur sjuksköterskor bÀst kan stödja patienter med sina copingstrategier. Syftet med föreliggande litteraturstudie var att belysa patienters copingstrategier i palliativ vÄrd. Som en metod utfördes en systematisk litteraturstudie, innehÄllande 12 vetenskapliga artiklar. Resultatet framhöll copingstrategierna: undvikande, att kÀnna hopp och tro, samt  behovet av stöd.

AbstraktStudien har sitt fokus pÄ förÀldrars upplevelse av kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal. Genom att ta del av hur förÀldrar uttrycker sig pÄ olika internetsidor har det visat sig att utvecklingssamtal upplevs mycket olika av förÀldrarna. Intresset Àr dÀrför riktat mot att nÀrma sig en djupare förstÄelse av hur förÀldrar upplever kommunikation och bemötande i utvecklingssamtalen. FrÄgan som fokuseras Àr Hur upplever förÀldrar kommunikation och bemötande i förskolans utvecklingssamtal? Det teoretiska ramverket utgörs av Deweys tankar om kommunikation som ett innehÄll, Meads sÀtt att se pÄ kommunikation som nÄgot som hÀnder i mötet mellan mÀnniskor och Bernsteins sÀtt att se pÄ den styrning som sker i kommunikationen.För att fÄ svar pÄ förÀldrars upplevelser anvÀndes semistrukturerade intervjuer.I analysen av resultatet framkommer att kommunikationen i utvecklingssamtalet oftast sker genom informationsutbyte.

Privatbankmarknaden Àr under förÀndring och det har skett mÄnga nyintrÀden under de senaste Ären. Det Àr allt ifrÄn nystartade nischbanker till stora etablerade företag som bestÀmt sig för att satsa pÄ att tillhandahÄlla olika banktjÀnster. Eftersom antalet aktörer ökar, och det hela tiden dyker upp nya sÀtt att erbjuda banktjÀnster pÄ, sÄ innebÀr det att bankerna mÄste bli duktigare pÄ att skaffa nya kunder och att behÄlla befintliga kunder. Mycket forskning Àr gjord pÄ bankkunder och deras preferenser, men det finns ett behov av att ta reda pÄ vad just unga konsumenter prioriterar nÀr de ska vÀlja bank och vad som fÄr dem att stanna kvar hos sin bank. Denna undersökning bygger pÄ problemformuleringarna:? Vad finns det för olika faktorer som frÀmst pÄverkar unga konsumenter vid val avbank?? Hur kan banker anvÀnda kunskapen om vad unga mÀnniskor prioriterar vid val av bank?Syftet med denna undersökning Àr att kartlÀgga faktorer som Àr viktiga för unga mÀnniskor vid val av bank.

Det kommer alltfler larmrapporter om att Sverige drabbas av en fetmaepedimi. Det Àr en konsekvens av att vi Àr allt mindre fysiskt aktiva och har sÀmre kostvanor. DÀrför vill jag göra en studie om hur barn ser pÄ dessa fenomen. Jag har undersökt hur nÄgra barn uppfattar fysisk aktivitet och kostvanor. Det har jag gjort genom en kvalitativ undersökning, dÀr tio barn i Ärskurs 6 intervjuades.

Prostatacancer Àr den vanligaste tumörsjukdomen bland mÀn som innebÀr en process dÀr tankar och kÀnslor har sin pÄverkan. Uppsatsens huvudsyfte har varit att ta reda pÄ hur mÀn som fÄr sin prostatacancer diagnos upplever sin livssituation. Av intresse var att fÄ hur deras identitet pÄverkats och veta vilka strategier de anvÀnder för att göra livet hanterbart. Hela arbetet genomsyrades av den fenomenologiska och den hermeneutiska vetenskapsfilosofiska positionen. Uppsatsen var en kvalitativ studie dÀr halvstrukturerade intervjuer anvÀndes.

Bakgrund: Lungcancer Àr en livshotande sjukdom dÀr mindre Àn fem procent överlever fem Är. MÀn insjuknar oftare i lungcancer Àn kvinnor i Sverige, dÀr majoriteten av de som drabbas har rökt nÄgon gÄng i sitt liv. Syfte: Att beskriva patienters upplevelser i samband med lungcancer. Metod: Systematisk litteraturstudie dÀr tolv artiklar, varav fem kvantitativa och sju kvalitativa, analyserades via innehÄllsanalys. Resultat: Resultatet delades in i fem kategorier: Patienternas upplevelser av bristfÀllig information, Patienternas upplevelser av oro, Patienternas upplevelser av det dagliga livet, Patienternas upplevelser av skam och skuldkÀnslor samt utanförskap och Patienternas upplevelser av att veta att de snart ska dö.  Huvuddragen i resultatet Àr att patienterna upplevde en dÄlig information frÄn vÄrden kring vad lungcancer Àr och vad som orsakar den.