Det finns ju både lata och kreativa tider.
Syftet med den här studien är att försöka klarlägga hur elever ur en niondeklass förhåller sig till begreppet kreativitet. Skolan eleverna studerar på har en profil mot kultur/media och går ut med att vara ?den kreativa skolan?. Arbetet på skolan är till stor del ämnesövergripande och projektbaserat.
Som metod använder jag mig av kvalitativa intervjuer och filmobservation. Resultatet av dessa intervjuer visar att eleverna har en förståelse för begreppet kreativitet och förhåller sig olika till sin egen kreativitet. Studien är uppbyggt kring tre huvudfrågeställningar som först behandlar elevernas syn på kreativitet, sedan elevernas kreativa arbete i skolan jämfört med fritiden och slutligen när de känner sig mest kreativa i en arbetsprocess.
Min slutsats är att eleverna har väl formulerade tankar kring begreppet kreativitet. Det vill säga att eleverna kan beskriva sina tankar utförligt, då de förklarar och resonerade kring begreppet och i svaren på mina intervjufrågor. De är även medvetna om att de blir påverkade av den skolmiljö de arbetar i. Det är dessutom synligt hur elever använder sig av kreativitet i ett individuellt värde vägt mot ett kollektivt värde. Det vill säga att eleverna uttrycker hur de använder sig av ett kreativt arbetssätt både enskilt och i grupp. Eleverna har dessutom stor insikt i hur de verkar i en arbetsprocess och när de känner sig mest kreativa i processen.
Nyckelord: kreativitet, kreativitetsregimer, kreativ arbetsprocess, elevperspektiv.