Ett pedagogiskt material om trÀd i vÄr nÀrmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar pÄ förskolebarns tankar om trÀd som fenomen, bÄde före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förÀndrades. Pedagogernas syn pÄ materialets anvÀndbarhet inom förskolan har varit en del i utvÀrderingen kring materialets anvÀndbarhet.  Intervjuer med bÄde barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats.

Studien handlar om organisationskultur och har genomförts pÄ ett konsultbolag. Syftet har varit att undersöka vilka faktorer som bidrar till att skapa, upprÀtthÄlla och föra vidare organisationskulturen. Vi har Àven haft för avsikt att undersöka hur större hÀndelser har pÄverkat bolagets kultur. I undersökningen anvÀnde vi oss av en kvalitativ metod. En sÄdan metod lÀmpar sig bÀst dÄ studerande av organisationskultur innebÀr tolkningar av mÀnniskors tankar, handlingar och beteenden.   Det rÄder delade meningar i frÄgan om ledningen kan styra organisationskultur.

Syftet med denna undersökning har varit att fÄ en förstÄelse för hur barn tÀnker och vilka förestÀllningar de har runt lövens nedbrytning. Vi blev inspirerade av Helldéns avhandling som han har genomfört pÄ skolbarn i 7 ? 12 ÄrsUndersökningen visar att samtliga barn har tankar om vad som hÀnder med lövet. Dock var det inget av barnen som var fullstÀndigt förtrogen med hela nedbrytningsprocessen. VardagstÀnkandet speglas i deras svar med tanke pÄ att.

Introduktion:A?ngest info?r operation a?r vanligt och kan bero pa? ra?dsla fo?r operationen, sma?rta, att vakna upp under anestesin och do?den. A?ngesten a?r pa?frestande fo?r patienten och kan leda till olika postoperativa komplikationer. Fo?r att lindra preoperativ a?ngest anva?nds oftast lugnande la?kemedel och information till patienten.Syfte:Syftet med denna litteraturstudie a?r att underso?ka om det finns omva?rdnadsa?tga?rder som har god effekt vid preoperativ a?ngest, vilket skulle kunna ge mo?jligheter att individanpassa va?rden.Metod:En litteraturstudie da?r vetenskapliga artiklar so?ktes i databaserna PubMed och CINAHL.

Syfte med studien Àr att undersöka pedagogernas tankar kring rörelsetrÀning i förskolan. Metod för datainsamling Àr kvalitativ intervju. Resultatet visar att pedagogerna har likartade tankar om hur viktig rörelsetrÀningen Àr för barns utveckling. Pedagogerna anvÀnder rörelsetrÀning i olika utstrÀckning. Slutsatsen Àr att det Àr pedagogens förhÄllningsÀtt som avgör vilken betydelse rörelsetrÀningen har i verksamheten..

Den psykiska ohÀlsan hos ungdomar Àr hög, dessutom Àr samsjuklighet vanligt. Det transdiagnostiska perspektivet utgÄr frÄn att olika syndrom delar samma underliggande processer varav repetitiva negativa tankar Àr en sÄdan process. Denna kombinerade longitudinella- och tvÀrsnittsstudie syftade till att undersöka psykiska symtom (inom social Ängest, depression och sömnproblem) och deras stabilitet över tid samt koppling till repetitiva negativa tankar hos gymnasieungdomar. Genom klusteranalys framkom ett antal symtomprofiler för vartdera mÀttillfÀlle (ett symtomfritt kluster, singelproblematikkluster och samtidiga symtom/samsjuklighetskluster). Dessa symtomprofiler visade sig vara stabila över tid.

Syftet med studien Àr att undersöka och beskriva vilka tankar pedagoger pÄ förskolan har om modersmÄlets betydelse och dess konsekvenser för flersprÄkiga barns sjÀlvförtroende och identitet. Jag har utgÄtt frÄn följande frÄgestÀllningar: Vilka Àr förskolpedagogernas tankar om anvÀndning av modersmÄlet? Vad tÀnker förskolpedagogerna om flersprÄkiga barns sjÀlvförtroende och identitet? PÄ vilka sÀtt anser sig pedagogerna stödja modersmÄlet?.

Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan Elisabeth Bergstrand Annika Lenander Bergstrand, E. & Lenander, A. Pedagogers tankar om barns medinflytande i förskolan. [The educationalists thoughts about children?s participation in preschool] Malmö: LÀrarutbildningen, Malmö högskola. Enligt lÀroplanen för förskolan, Lpfö 98, skall förskolan i sin verksamhet medverka till att barnen tillÀgnar sig de demokratiska principer som vÄrt samhÀlle vilar pÄ.

Mitt examensarbete handlar om mina tankar kring behov och resurser. Jag har reflekterat över hur vi som enskilda mÀnniskor kan lÄta oss dras med i ett beteende att uppfylla behov som inte alltid Àr sÄ tydliga. Ofta gÄr ocksÄ bekvÀmlighet före eftertanke dvs. det sekundÀra behovet sÀtts i fokus mer Àn det primÀra behovet . Jag har illustrerat mina tankar med en bok, en modell och en möbeldesign.

Ångest kan vara otroligt hĂ€mmande. I detta arbete utgĂ„r jag frĂ„n min egen prestationsĂ„ngest och undersöker om jag med hjĂ€lp av humor kan lĂ€tta pĂ„ de mörka tankar som tynger mig och andra. Genom att dela med mig av mina tankar och kĂ€nslor hoppas jag kunna hjĂ€lpa fler att ta sig ur mörkret..

I en single case experimental design (SCED) av crossover typ med fyra deltagare med insomni undersöktes möjligheten till att manipulera mÀngden negativa tankar innan insomning genom tillÀmpningen av tvÄ olika tankeexperiment, savoring och framkallad ruminering. Bland resultaten fanns signifikanta samband mellan mÀngd negativa tankar innan insomning och sömnkvalité, insomningslatens och antal uppvaknanden. Samband fanns Àven mellan mÀngd negativa tankar och obehag över tankarna. Dock visade det sig att experimenten inte pÄverkade mÀngden negativa tankar innan insomning dÄ de sömnrelaterade faktorerna varierade oberoende av experiment. Variationen i de olika skattningarna pÄ mÄtten gjorde att inga slutsatser kunde dras kring vad som orsakade sömnbesvÀren hos deltagarna eller vilken roll mÀngden negativa tankar hade för dessa.

Det huvudsakliga syftet med detta examensarbete har varit att klargöra vilka tankar sexÄringar har kring sin lÀs- och skrivinlÀrning. Syftet har mynnat ut i tvÄ frÄgestÀllningar, sexÄringars tankar kring betydelsen av att lÀra sig lÀsa och skriva och hur sexÄringar anser att de lÀr sig lÀsa och skriva.För att besvara syftet och frÄgestÀllningarna har vi anvÀnt oss av kvalitativa intervjuer som metod och intervjuat sjutton barn i tvÄ förskoleklasser. Intervjuerna har resulterat i olika kategorier, vissa barn har tankar om att lÀsning och skrivning Àr en sjÀlvklarhet. Barnen kan nÀmna situationer dÄ det Àr viktigt att kunna lÀsa och skriva, bland annat för att tillgodogöra sig nya kunskaper eller för att skriva brev. NÀr det gÀller hur denna inlÀrning gÄr till har barnen olika tankar om hur de lÀr sig lÀsa och skriva.

Studien handlar om elevers tankar och upplevelser kring elevinflytande pÄ fritidshem. Syftet Àr att se hur elevers tankar och upplevelser kommer till uttryck i verksamheten. Metoderna som har anvÀnds i undersökningen Àr samtalspromenader dÀr elevers tankar och upplevelser ska lyftas fram.DÀrför har vi valt demokrati och elevinflytande som argumenterande forskning för vÄr studie. VÄrt teoretiska perspektiv Àr barns perspektiv som anvÀnds för att se elevernas erfarenheter, uppfattningar och förstÄelse av sin livsvÀrld.I studien framgÄr det att eleverna har inflytande nÀr det gÀller vissa saker pÄ fritidshemmet. Eleverna har Àven en viss förstÄelse kring begreppet inflytande och fritidslÀrarna har goda möjligheter att bygga vidare pÄ detta utifrÄn elevernas perspektiv..

Statistik visar att fler och fler mÀnniskor drabbas av cancer varje Är. En del mÀnniskor fÄr beskedet att cancersjukdomen Àr obotlig. För de drabbade uppstÄr en mÀngd kÀnslor och tankar som kan avgöra hur den sista tiden i livet kommer att gestalta sig. För att vi som sjuksköterskor ska kunna bidra till en bÀttre livskvalitet för obotligt sjuka cancerpatienter, har syftet i studien varit att fördjupa oss i patienters tankar och kÀnslor efter att ha drabbats av obotlig cancer. Metoden som anvÀnts Àr en litteraturöversikt dÀr tidigare forskning analyserats och sedan sammanstÀllts till ett nytt resultat.

Syftet med examensarbetet Àr att visa hur barn tÀnker om begreppet hÀlsa och hur man kan anvÀnda tematiskt arbete för att utveckla deras tankar. I teorigenomgÄngen redogörs olika definitioner av hÀlsa, lÀroplanerna och hur barn tÀnker och lÀr. Metoden har varit intervjuer med hjÀlp av tankekartor och intervjufrÄgor. Nio elever i skolÄr 2 har intervjuats vid tvÄ tillfÀllen. Den första intervjun skedde före temaarbetets start och den andra intervjun skedde efterÄt.