Syftet med studien var att undersöka hur lÀrare tÀnker nÀr de planerar miljön i klassrummet och vilka aspekter som Àr viktiga nÀr de utformar sina klassrum. Studien avser att ge smÄ verklighetsbilder av lÀrarnas tankar om klassrumsmiljön, inte till nÄgra generella slutsatser. Det Àr en kvalitativ studie som undersöker nÄgra lÀrares personliga tankar i Àmnet.Studiens material bestÄr av sex intervjuer genomförda med lÀrare i Ärskurs ett till tre. Dessa lÀrare har besvarat frÄgor om deras klassrum och beskrivit sina tankar kring klassrummets utformning.Resultatet visar att lÀrarna utformar sina klassrum utifrÄn elevernas behov, de fysiska ramarna och vilket undervisningssÀtt lÀrarens sjÀlv har och mÄlen med utformningen Àr att skapa trivsel och arbetsro. Hur klassrummen Àr utformade skiljer sig dÀrför Ät emellan de olika lÀrarnas rum..

?Tidig lÀs- och skrivlek? Pedagogers och förÀldrars tankar om lÀsning och skrivning i förskolan.

I vÄrt arbete har syftet varit att undersöka elevers tankar och förestÀllningar kring det naturvetenskapliga fenomenet dag och natt samt hur elevernas tankar och förstÀllningar pÄverkas genom medverkan vid ett inlÀrningstillfÀlle. Undersökningen har genomförts med hjÀlp av tvÄ intervjutillfÀllen, före och efter en undervisningssekvens. De 15 elever undersökningen omfattat Àr mellan elva och tolv Är gamla. Eleverna gÄr pÄ tvÄ olika skolor, tre av dem lÀser efter grundsÀrskolans kursplan medan resterande tolv lÀser efter grundskolans kursplan. Svaren som framkommit vid intervjuerna har kategoriserats frÄn A-F.

Syftet med denna studie Àr att belysa hur pedagogerna uttrycker sina tankar kring förutsÀttningarna för barn att lÀra sig flera sprÄk i förskolan och hur de kopplar dessa tankar till den praktiska verksamheten. Studien visar hur pedagoger praktiskt kan arbeta med sprÄk, dels vad som kan frÀmja barnens sprÄkutveckling. Vidare ger den en bild av hur forskningen ser pÄ flersprÄkighet i förskolan. Till grund för denna kvalitativa studie ligger en undersökning utförd med metoden Self report, dÀr pedagogerna fÄtt uttrycka sina tankar och erfarenheter kring anvÀndandet av frÀmmande sprÄk i förskolan. Studien genomfördes pÄ sju förskollÀrare.

Syftet med det hÀr arbetet Àr att ta reda pÄ vad barn i Äldrarna 4 och 5 Är pÄ en förskola har för tankar om anvÀndning av vatten ur perspektivet hÄllbar utveckling, samt att undersöka vilka dimensioner inom hÄllbar utveckling som barn pÄ en förskola tar till sig dÄ vi tillsammans genomför övningar inom temat anvÀndning av vatten. Eftersom övningarna genomfördes tillsammans med barnen utgÄr jag frÄn de metoder som anvÀnds vid aktionsforskning. De undersökningsmetoder som anvÀndes var kvalitativa intervjuer och deltagarobservationer. Resultatet visar att barnen som deltagit i undersökningen har tankar om vilket behov av vatten som finns samt tankar om anvÀndning av vatten utifrÄn de ekonomiska, sociala och miljömÀssiga dimensionerna av hÄllbar utveckling. Störst andel barn har tagit till sig inom den sociala dimensionen av hÄllbar utveckling..

I denna uppsats har jag valt att skriva om unga kvinnors tankar kring karriÀr, familjeliv och identitet. Dessa Àmnen Àr saker som jag tror att de flesta upplever eller har upplevt att det finns mÄnga tankar och frÄgor kring, och jag vill genom min studie ge dessa kvinnors bild av hur man fÄr livspusslet att gÄ ihop och hur tankar kring identitet, karriÀr och familjeliv kring detta kan se ut. Jag kommer att skriva om detta utifrÄn tvÄ synsÀtt, dels frÄn det individuella planet, dÀr jag utgÄr frÄn mina intervjuer och berÀttar om mina informanters tankar, dels ur ett bredare perspektiv dÀr jag sÀtter informanternas berÀttelser i ett större samanhang, men fokus pÄ unga mÀnniskors situation i Sverige..

Ett pedagogiskt material om trÀd i vÄr nÀrmiljö har tillverkats och testats i en barngrupp med 22 barn och tre pedagoger. Studiens syfte var att söka svar pÄ förskolebarns tankar om trÀd som fenomen, bÄde före och efter att materialet testats och om deras tankar eventuellt förÀndrades. Pedagogernas syn pÄ materialets anvÀndbarhet inom förskolan har varit en del i utvÀrderingen kring materialets anvÀndbarhet.  Intervjuer med bÄde barn och pedagoger har genomförts. För att ta del av deras olika tankar har studien haft en fenomenografisk ansats.

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta!Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

MÀnniskor som drabbas av en livshotande somatisk sjukdom kan i sitt lidande ibland kÀnna sig nedstÀmda med existentiella tankar och funderingar kring liv och död. Existentiella frÄgor kan beskrivas som sjÀlsliga frÄgor om meningen med livet. Sjuksköterskan pÄ somatiska vÄrdavdelningar kan ibland kÀnna sig osÀker dÄ patienter uttrycker existentiella tankar och kÀnslor och risken Àr dÄ att sjuksköterskan förbiser patienters behov.Syftet Àr att utifrÄn begreppet lidande belysa patienters upplevelser av existentiella tankar och kÀnslor vid livshotande somatisk sjukdom. Metoden som anvÀndes var en litteraturbaserad studie dÀr kvalitativa artiklar analyserades med hjÀlp av Evans (2002) granskningsprocess samt Fribergs (2006) analysmodell.Resultatet har delats upp i fyra huvudteman; tankar kring livets mening, tankar kring livet och döden, kÀnsla av stöd som bidrar till lindring i lidandet och kÀnsla av brist pÄ stöd som bidrar till vÄrdlidande.Resultatet i detta examensarbete kan bidra till att sjuksköterskor dels fördjupar sin kunskap i att lindra lidande och dels fÄr en bÀttre insikt i hur viktigt det Àr att uppmÀrksamma patientens existentiella behov. Sjuksköterskan bör ta sig tid och sÀtta sig ner hos patienten, sÄ patienten fÄr en chans att fÄ uttrycka sina existentiella tankar och kÀnslor.

Syftet med undersökningen Àr att fÄ en bild av barns tankar om rasten. I den kvalitativa studien har barn i Ärskurs tvÄ och tre intervjuats. Som metod har jag anvÀnt mig av en generell hermeneutiskt förhÄllningsÀtt. Litteraturstudierna visar att styrdokumenten ger en svag vÀgledning vad gÀller rastens innehÄll och organisation. Dessa visar ocksÄ att rasten har en stor pedagogisk utvecklingspotential som inte tas tillvara i skolan.

Vi utsÀtts dagligen för en mÀngd bilder dÄ vi lever i ett bildsamhÀlle med TV, film, reklam, tidningar och böcker. Att dagens samhÀlle prÀglas av bilder gör det viktigt för skolan och undervisningen att aktivt förhÄlla sig till bildmediet. Arbetets övergripande syfte Àr att öka förstÄelsen för hur barns tankar kan synliggöras genom deras egenproducerade bilder. Vi har valt bildanalys som metod för att utifrÄn vÄr problemprecisering undersöka: Hur kan bildanalys anvÀndas för att synliggöra barns tankar om ilska? Hur anvÀnder sig barn av kulturella verktyg för att förstÀrka budskapet i sina bilder? De sju eleverna i undersökningen fick frÄgan: Vad tÀnker du pÄ nÀr du Àr arg? Rita och berÀtta! Resultatet av undersökningen tyder pÄ att det gÄr att synliggöra barns tankar med bildanalys genom en kombination av samtal och att barnen ritar.

Hur mÀnniskor tÀnker om sig sjÀlva och andra pÄverkar dem och deras liv. Detta kan bli ett problem nÀr individen har negativa automatiska tankar, det vill sÀga en inre censor. GrÀnserna nÀr den inre censorn med sina automatiska tankeprocesser tar över blir för individen svÄra att upptÀcka eftersom den inre censorn upplevs som egna tankar. Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka den inre censorns pÄverkan pÄ det egna agerandet och hur relationen mellan den inre censorn och sjÀlvkÀnsla, positiva och negativa tankar samt attribution. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter till 33 studenter vid LuleÄ tekniska universitet samt med intervjuer av 15 personer utanför universitetet.

RöntgenstrÄlning pÄverkar kroppen negativt, bÄde deterministiska och stokastiska skadeverkningseffekter kan uppstÄ. En undersökning pÄ en datortomograf genererar mycket strÄlning och anvÀndningen av datortomografen ökar. Vissa organ Àr mer strÄlkÀnsliga och de bör skyddas nÀr de utsÀtts för röntgenstrÄlning. Syftet med litteraturstudien var dÀrför att studera vilka fysiska strÄlskydd som finns tillgÀngliga vid en datortomografiundersökning samt dess inverkan pÄ patientstrÄldos och bildkvalité. Litteraturstudien styrdes av tvÄ frÄgestÀllningar: hur mycket minskar strÄldosen vid anvÀndning av fysiska strÄlskydd och hur pÄverkar de fysiska strÄlskydden bildkvalitén? Litteratur söktes, med hjÀlp av formade sökord, pÄ tvÄ olika databaser och nio artiklar valdes ut efter granskning.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta reda pÄ barns tankar om en process i naturen, vÀxternas fotosyntes. Vi intervjuade 37 elever frÄn Ärskurs 2 och 3 och stÀllde frÄgan vad ett trÀd behöver för att vÀxa. Elevernas tankar sammanstÀlldes och kategoriserades efter tillvÀxtfaktorer. Dessa fördelades pÄ 5 grupper frÄn det minsta till det mest avancerade tÀnkandet samt efter tillvÀxtfaktorer. Resultatet visade pÄ en ringa förförstÄelse om trÀdets tillvÀxtfaktorer.

MÄnga problem i skolan har sin grund i kamratrelationer. Som lÀrare stÀlls man inför barnen och deras uppfattningar om tillvaron. Man vet vÀldigt lite om barnens tankar kring kompisskap men mÄste trots allt i rollen som lÀrare handskas med ovanstÄende problem. DÀrför vill vi genom att stÀlla frÄgan ?Vad gör en kompis till en kompis?? synliggöra barnens tankar om kriterierna vid val av kompis.Att fÄ reda pÄ barnens tankar vid kamratval gör en sjÀlv bÀttre rustad för att kunna hjÀlpa elever att lyfta fram sÄdana egenskaper som frÀmjar goda kamratrelationer.