Syftet med vår studie var att undersöka allmänsjuksköterskans tankar, känslor och upplevelser kring avvikelserapportering. I vår empiriska kvalitativa studie besvaras våra tre frågeställningar: "Hur upplever allmänsjuksköterskan att avvikelserapporter?", "Ser allmänsjuksköterskan avvikelserapportering som en tillgång eller som ett hinder?" och "Vad anser allmänsjuksköterskan att man bör rapportera?". Genom att intervjua sex informanter från tre olika sjukhusavdelningar fick vi fram fyra kategorier. I vår första kategori presenteras allmänsjuksköterskans tankar och känslor kring avvikelserapportering och i kategori två och tre presenteras deras positiva och negativa upplevelser.

Syftet med studien är att ta del av förskollärares reflektioner, tankar och beskrivningar av hur de i förskolans verksamhet ser på barnlitteratur och i vilka pedagogiska sammanhang förskollärare använder barnlitteratur. Empiriinsamlingsmetoden är kvalitativ och vi har utfört intervjuer med åtta verksamma förskollärare. Resultatet visar att barnlitteratur sällan används som pedagogiskt verktyg men används däremot i olika pedagogiska sammanhang till exempel under vilan eller när barnen själva ber om att få en bok uppläst för sig. Slutsatsen är att det finns många aspekter som spelar roll vid en högläsningsstund tillsammans med barnen i förskolans verksamhet.

Syftet med uppsatsen är att undersöka prästens makt i församlingen under 1800-talet i Sverige utifrån Foucaults disciplinteori. Uppsatsen skall svara på hur prästens makt över församlingen gav dem möjlighet att utöva disciplin och hur de kunde disciplinera församlingsmedlemmarna. Som teoretisk utgångspunkt används Foucault tankar med hierarkisk övervakning, normaliserande sanktionens metoder (straff) och examen. Materialet är hämtat från tidigare studier om prästens liv, församlingsmedlemmarnas plikter och husförhör. Uppsatsen visar att prästens makt går att applicera i Foucault tankar om makt med hjälp av disciplin..

Syftet med studien var att undersöka förskolans arbete kring livsfrågor med inriktning på frågor om döden. Vi använde oss av tre forskningsfrågor i arbetet som var följande; Hur upplever pedagoger att förskolebarns tankar om döden uppstår och uttrycks? Hur anser pedagoger att de ska bemöta barns funderingar om döden? Vilken betydelse upplever pedagoger att arbetslaget har i arbetet med barns tankar om döden? Metoden vi valde i arbetet var en kvalitativ intervju och vi intervjuade åtta stycken pedagoger som var verksamma i förskolan.I resultatet kunde vi se att det är vanligt att barn funderar kring döden och ställer frågor om detta. Pedagogerna i vår studie upplevde att det är från tre års ålder som barn börjar uttrycka tankar om döden. Det vanligaste sättet för barn att uttrycka dessa funderingar och tankar är genom att ställa frågor till pedagogerna.

Patienter med suicidala tankar och handlingar är en skör patientgrupp som är sårbara på grund av sitt sjukdomstillstånd. Omvårdnaden av dessa patienter är en stor utmaning för ambulanssjuksköterskan som många gånger är patientens första kontakt med vården i det akuta skedet. Vårdandet kräver ett stort personligt engagemang och kan spela stor roll för att förhindra suicid och påverka patientens framtida liv och välbefinnande. Denna studies syfte var att belysa ambulanssjuksköterskors upplevelser av att vårda patienter med suicidala tankar och handlingar. Kvalitativa djupintervjuer av åtta ambulanssjuksköterskor genomfördes.

Säljö (2000) menar att människan bäst lär och utvecklas genom kommunikation och interaktion med varandra. Han menar att vi lär utifrån den situation som vi befinner oss i. Det är med utgångspunkt i hans tankar som detta arbete framkommit. Det är ett arbete som bygger på en kvalitativ undersökning. Genom halvöppna intervjuer har försök gjorts med att försöka få fram hur några rektorer och lärare på några skolor i Karlskrona kommun samverkar i arbetslag.

Uppsatsen fokuserar på fem utländska kvinnors tankar och erfarenheter kring feminism och jämlikhet. Genom att intervjua dessa kvinnor individuellt och praktisera på en kvinnoorganisation, försöker jag analysera kvinnornas förhållningssätt till den underordning som tilldelas dem av västerländsk feminism.Resultatet visar att kvinnorna alltid är tvungna att förhålla sig till dessa tillskrivna beskrivningar samt att detta även påverkar deras självbild. De ifrågasätter västerländska feministers etnocentrism. De känner ofta att deras tidigare erfarenheter försummas och att man endast ser de som ?passiva offer?..

Arbetet syftar till att ta reda på vad rektorer och lärare har för tankar kring huruvida dagens skola är i behov av hårdare disciplin, samt vad hårdare disciplin skulle få för effekter på elevernas lärande. Undersökningen är genomförd med enkät som distribuerades via internet, där de besvarande kunde lämna sina tankar och åsikter kring våra frågor. Slutsatsen som dras i arbetet är att de besvarande lärarna och rektorerna förvisso anser att skolan är i behov av ordning i klassrummet för att undervisningen ska bli effektiv, men att detta dock inte kan eller bör uppnås genom hårdare disciplin och bestraffningar. De besvarande eftersträvar bättre ledarskap i form tydlighet hos pedagogerna, där samspel, kommunikation och struktur är det viktigaste för att skapa en ordnad miljö i klassrummet..

Syftet med undersökningen är att ta reda på vad barn har för tankar om och upplevelser av att ha kontaktfamilj. Syftet är också att ta reda på om och hur barnen är delaktiga i besluts- och genomförandeprocessen.Frågeställningarna är:- Hur delaktig är barnet i processen att få och ha kontaktfamilj?- Hur medvetet är barnet om anledningen till att de har kontaktfamilj?- Vad har barnet för egen förklaring till insatsen?- Hur upplever barnet att det är att ha kontaktfamilj?- Vad tänker barnet om insatsens varaktighet?Undersökningen är kvalitativ och grundar sig på fem intervjuer med barn mellan 7 och 15 år som har och har haft kontaktfamilj i minst ett år. Metoden har gjort det möjligt att utifrån barns perspektiv ta reda på dess upplevelser, tankar och delaktighet. I analysdelen presenteras resultatet av intervjuundersökningen och analys utifrån barnens berättelser med citat.

Uppsatsens titel är Pedagogers tankar kring förskolans miljö, författare Christina Vamborg och Eva Wendel. Syftet med undersökningen är att få en uppfattning om hur pedagoger i förskolan, tänker kring förskolans miljö. Vi avser att synliggöra pedagogers tankar genom frågeställningarna; Hur tänker pedagoger kring den fysiska miljön i förskolan? och Hur tänker pedagoger kring den psykiska miljön i förskolan? Teoretiska utgångspunkter är förskolans historia, Fröbel och Vygotskij, samt aktuell forskning om förskolemiljö. I uppsatsen används både en kvantitativ och en kvalitativ metod.

Bakgrund:Patienter som vårdas på grund av självskadebeteende inom slutenvården har ökat sedan 1990- talet. Det första mötet dessa patienter har med sjukvården är ofta på akutmottagningar, som främst är utformade för att effektivt vårda patienter som är fysiskt sjuka. Patienter som med självskadebeteende har ofta svårt att kommunicera sina känslor till andra. Samtidigt som de upplever att de bemöts negativt av sjuksköterskor i vården. Attityder hos sjuksköterskor påverkar omvårdnaden genom hur de tänker, känner och handlar gentemot patienten.Syfte:Syftet med detta examensarbete är att beskriva akutsjuksköterskors attityder gentemot patienter med ett självskadebeteende.Metod: En allmän litteraturöversikt baserad på 9 vetenskapliga studier varav 6 var kvantitativa och 3 kvalitativa.

Syftet med uppsatsen är att studera de två huvudkaraktärerna i Marie Lus Legendtrilogi för att undersöka om och i så fall hur deras egenskaper är formade av deras klass- och könstillhörighet, vad som möjliggör eller orsakar deras klassresor samt hur de påverkas av att röra sig mellan olika samhällsklasser. Studiens teoretiska utgångspunkt är att det inte enbart går att analysera en maktordning utan att även ta hänsyn till andra maktordningar.Jag har utgått ifrån Maria Nikolajevas uppställning av stereotypt manliga och kvinnliga egenskaper, Roberta Seelinger Trites teorier om hur makt fungerar både förtryckande och frigörande för subjektet, samt Sanna Lehtonens teorier om normbildning kring klass som identitetskategori.I uppsatsen kommer jag fram till att karaktärernas egenskaper är mer kopplade till deras klass, och mindre till deras kön. Flickan från överklassen sätter större värde på sig själv, medan pojken från underklassen värderar sig själv lägre. Hon har även haft tillgång till utbildning som gjort henne snabb, stark och rationell, medan han inte är lika tränad som hon är och därmed mer känslostyrd.Klassresor möjliggörs av socialt och kulturellt kapital samt trogenhet gentemot landet de lever i.Karaktärerna påverkas av möten med andra klasser på så sätt att de omvärderar synen på sig själva samt förhandlar med den makt de blivit tilldelade..

Rasten är en stor del av elevernas skoldag. Den påverkar elevernas trivsel och därmed även i förlängningen deras måluppfyllelse. Elever som har svårt med raster tenderar att få svårt även på lektionerna. Eftersom det är pedagogerna i skolan som sätter ramarna för elevernas raster är jag intresserad av att undersöka vilka tankar lärare på mellanstadiet har om rasten som en del i den pedagogiska verksamheten eftersom det sätt på vilket man tänker om rasten påverkar hur man agerar samt planerar och organiserar verksamheten. Mina frågeställningar Vilka tankar finns det om rasten som en del av den pedagogiska verksamheten? och Vilka tankar finns det om rastens betydelse för elevens måluppfyllelse? låg till grund för frågor som jag ställde till trettioen lärare på mellanstadiet i en enkät och vid enskilda intervjuer med personer som innehar olika funktioner i ett elevhälsoteam.

Det här projektet har som syfte att undersöka hur ett användande av tankar och idéer från retoriken kan bidra till att förbättra förmågan att föreläsa i helklass på folkhögskolenivå. En första föreläsning hölls, videofilmades och analyserades utifrån retorikens idéer. Föreläsningen omarbetades enligt de regler för förberedelse av tal som återfinns inom retoriken. Därefter hölls ytterligare två föreläsningar som även de filmades och analyserades. Slutsatsen är att ett användande av retorikens tankar ger en grundstruktur för att kunna förbereda sig väl inför en föreläsning.

Abstract Carolina Johansson (2007) Pedagogers tankar kring lek i läsinlärning. (Playing and reading Teachers thoughts around playing in reading). Syftet med det här examensarbetet var att få kunskap om pedagogers tankar kring lekens betydelse för läsinlärning. Frågeställningarna har varit ?Hur ser arbetet ut i läsinlärning??, ?Används leken i läsinlärning och iså fall hur?? och ?Hur tänker pedagoger kring fördelar och nackdelar med leken i läsinlärning??. Jag har i uppsatsen använt mig av Wittling (1998), Leimers (1974) och Smith (2000) tankar och teorier kring läsning.