Krypteringens historia är lång och händelserik, vilket ett system som Ceasarchiffer som snart är 2000 år gammalt kan vittna om. Den här litteraturstudien syftar till att ta dig som läsare med genom krypteringens utveckling från antikens pergament till dagens datoriserade samhälle. På vägen genom historien har studien som målsättning att förklara för läsaren hur de olika krypteringssystemen som figurerat genom tiden har fungerat, och att lyfta fram matematik bakom systemen. Mot slutet av texten beskrivs dessutom hur kryptering skulle kunna fungera som inslag i skolans matematikundervisning. Här är syftet att inspirera lärare till att pröva på något nytt i sin undervisning, vilket kan leda till ökad motivation.

Tva?ngsva?rden av missbrukare a?r ett av samha?llets sista verktyg fo?r att va?rda missbrukare som lever ett va?ldigt destruktivt och farligt liv. Tva?ngsva?rdslagstiftningen har kritiserats fo?r att vara sva?rtolkad, och det finns sto?d fo?r att lagstiftningen tilla?mpas olika i landets socialna?mnder. Genom att intervjua socialtja?nstens enhetschefer om deras tolkning och tilla?mpning av tva?ngsva?rdslagstiftningen syftar uppsatsen till att belysa skillnader och likheter i tolkning och tilla?mpning av lagstiftningen samt att bidra med kunskap om vilka faktorer som kan fo?rsva?ra arbetet.

Studiens syfte var att unders?ka kuratorers upplevelser av att m?ta och arbeta med v?ldsutsatta kvinnor, samt att identifiera de faktorer som kuratorerna ans?g vara viktiga i detta arbete, liksom att analysera de utmaningar som f?rekommer. Resultatet grundar p? nio semistrukturerande intervjuer med kuratorer fr?n olika geografiska omr?den i Sverige, verksamma inom h?lso-och sjukv?rd, socialtj?nst och ideell organisation. Empirin analyserades genom tematisk analys, en kvalitativ metod.

Swedish accountants are, amongst other laws, controlled by a couple of so called duties. One of those is the professional secrecy, which guarantees the safety of company secrets and other important information that the accountant needs to know but shouldn?t tell anybody. Since 1999 Swedish accountants also need to follow the regulations of the reporting duty. In short, this means that in some cases of suspected crime within a company, auditors are obliged to report this to the authorities.

Det finns idag två former av uppsägning: personliga skäl och arbetsbrist. Vi anser att det behövs en tredje form av uppsägning: personlig arbetsbrist.Syftet med uppsatsen är att beskriva och analysera gällande rätt beträffande uppsägningar av tillsvidareanställda personer på grund av arbetsbrist och personliga skäl, som kan hänföras till individers kompetens och kvalifikationskrav. Vi undersöker hur gällande rätt tillämpas i praktiken, både i den offentliga- och i den privata sektorn, och vilka lösningar som används för att motsvara de krav som det nya tjänste- och kunskapssamhället ställer. Detta redovisas i form av empiriskt material. Delar av vårt empiriska material visar att arbetsgivare väljer uppsägningar på grund av arbetsbrist framför personliga skäl.

Arbetets ansats är öka förståelsen för vad svenska ungdomar möter när de råkat ut för en allvarlig händelse och söker professionell hjälp. Arbetet berör juridisk bakgrund, det sociala arbetets organisation och närvarande faktorer i mötet mellan socialarbetare och klient. Vidare berörs hur individen påverkas av att möta socialarbetare utifrån symbolisk interaktionism och stämplingsteorin. Genom en enkätundersökning undersöks hur stor svenska ungdomars kännedom om tystnadsplikt och anmälningsplikt är och om det finns könsskillnader i denna medvetenhet. Enkätundersökningen utgår framförallt ifrån svensk stad med cirka 30.000 invånare i kommunen.

Internet blir en allt sto?rre del av samha?llet da? fler tja?nster digitaliseras fo?r att underla?tta vardagen. Dock ligger det sociala arbetet efter. Av de utbud som idag erbjuder socialra?dgivning och socialt sto?d pa? internet a?r den sto?rsta andelen ideella verksamheter, medan de professionella verksamheterna a?r begra?nsade.

Bakgrund: Den intensiva mediebevakningen av revisionsbranschen i Sverige har resulterat i att denna, kanske mer än någonsin förut, är i fokus. I debatten framkommer ständigt en rad åsikter och de senaste åren tyder dessa på att meningarna om revisorns situation och ansvarsfördelning skiljer sig åt i stor omfattning. Revisionen har dock under lång tid varit mer eller mindre reglerad i lagar, vilket betyder att åsikterna om de rättigheter och skyldigheter som föreligger för revisorn borde överensstämma.Syfte: Syftet med denna uppsats är att förklara hur synen på revisorerna, som har kommit till uttryck i media, har förändrats över tiden.Genomförande: Studien baseras på artiklar från fem olika tidskrifter. Med hjälp av dessa har en historia växt fram, som berättar om de fall som inträffat och den debatt som kommit till uttryck under ett tjugoårigt perspektiv. Dessutom presenteras statistik gällande antal artiklar och antal anmälda revisorer under dessa år.Slutsatser: Olika fall inträffade under den undersökta perioden, vilka torde ha rubbat revisorns oberoende och även minskat revisionens kvalitet och förtroendet för revisorn.

SammanfattningArbetstagaren innehar en lojalitetsplikt gentemot arbetsgivaren. Lojalitetsplikten innehåller bland annat förbud för arbetstagaren att starta konkurrerande verksamhet och tystnadsplikt angående företagskänslig information. Lojaliteten har sin grund i anställningsavtalet men måste inte fastställas skriftligt, utan är till vissa delar underförstådd.Syftet med uppsatsen är att undersöka lojalitetsplikten hos arbetstagare, verksamma inom bemanningsbranschen. Frågeställningen beaktar huruvida arbetstagarens lojalitetsplikt gentemot beställaren skiljer sig från den arbetstagaren har gentemot arbetsgivaren. Vidare diskuteras i det avslutande kapitlet huruvida arbetstagaren kan komma i pliktkollision mellan arbetsgivare och beställare.Grunden till begreppet lojalitetsplikt läggs utifrån ett allmänt avtalsrättsligt perspektiv.

Under 2000-talet har begrepp som E-Government och 24-timmarsmyndighet kommit att fo?ra?ndra offentliga myndigheters sa?tt att erbjuda tja?nster och interagera med medborgare. Att genom e-tja?nster erbjuda medborgare alternativ till de traditionella kanalerna a?r na?got som de flesta svenska myndigheter och kommuner stra?var mot. Skelleftea? Kommun tog redan i bo?rjan av 2000-talet initiativ att erbjuda service inom ramen fo?r begreppet 24- timmarsmyndighet och erbjuder i nula?get en rad e-tja?nster riktade mot kommunens medborgare.

Studiens syfte har varit att undersöka vilka motiv som ligger bakom besökarnas val av gatuterapi och vilka erfarenheter de har av kontakt med offentliga myndigheter. Syftet var också att undersöka vilka upplevelser besökarna hade av gatuterapin samt studera vad som sker i mötet mellan gatuterapeuten och besökarna. Studien har genomförts utifrån en kvalitativ metodansats och bygger på intervjuer och observationer med 15 personer som besökt gatuterapin. För analysen har teorin om interaktionsritualer, teorin om transaktionella behov, stämplingsteorin, stigmatisering samt skam använts. Resultatet visar att motiven bakom valet av gatuterapi är att gatuterapeuten har erfarenhet av missbruksproblem samt att han har tystnadsplikt och heller ingen anmälningsskyldighet. Erfarenheterna av offentliga myndigheter är både positiva och negativa.

Syftet med studien var att undersöka vilka strategier sjuksköterskor använder sig av för att upptäcka depression bland ungdomar i åldrarna 13-19 år, samt vilka strategier de använder sig av i mötet med dessa. Ett annat syfte var att undersöka hur sjuksköterskor upplever mötet med deprimerade ungdomar i åldrarna 13-19 år. Metoden var att intervjua 6 sjuksköterskor inom skola och barn och ungdomspsykiatrin. Intervjuerna genomfördes under hösten 2007. Intervjuerna spelades in på band och transkriberades ordagrant.

Utvecklingen av delade mobilitetstj?nster, s?som bildelning, cykeldelning och mikromobilitet, har framh?llits som lovande l?sningar f?r att adressera de utmaningar som pr?glar urbana transportsystem. Dock visar tidigare forskning att dessa tj?nster huvudsakligen anv?nds av m?n. Det finns ocks? en brist p? kunskap om varf?r kvinnor ?r underrepresenterade i anv?ndningen av delade mobilitetstj?nster och hur dessa tj?nster kan anpassas f?r att gynna kvinnors r?rlighet. Denna uppsats bidrar till att ?ka f?rst?else f?r de hinder som begr?nsar kvinnors j?mst?llda anv?ndning av delade mobilitetstj?nster samt vilka anpassningar som kan g?ras f?r att b?ttre tillgodose kvinnors r?rlighet.

Huvudämnet för uppsatsen var att undersöka hur ungdomar som är aktuella försocialt uppsökande fältarbete, vill att ett socialt stöd ska se ut samt studera dessaungdomars uppfattning och inställning till socialtjänsten. Studien har även somavsikt att diskutera hur ett stöd till utsatta ungdomar skulle kunna se ut för att nåunga i behov i ett tidigare skede samt i situationer som uppfattas som positiva fördessa.Den teoretiska utgångspunkten för uppsatsen är socialpedagogik och resilience.Empirin består av 15 kvalitativa semistrukturerade intervjuer både i grupp ochindividuellt med 32 ungdomar totalt från Ale, Partille och Angered, som vi möttdå vi följt fältarbetare i respektive område. Vi har därefter analyserat vårt resultatmed tidigare forskning och låtit oss inspireras av analysmetoden Grounded theory.Det huvudsakliga resultatet för studien är att ungdomarna vi intervjuat vill att enstödperson ska lyssna och förstå. Ungdomarna belyser vikten av delaktighet ochatt ha eller skapa en relation med stödpersonen men att denna inte ska värdera detsom sägs. De uttrycker även att en bra stödverksamhet ska ligga lättillgängligt ochha en personal som alltid är nära till hands.

AudioApps a?r ett fo?retag som tillverkar mobilapplikationer till bland annat museer och gallerier. Deras fo?retagside? a?r att go?ra museibeso?k roligare fo?r beso?kare genom mobila audioguider. I den ha?r underso?kningen studeras utvecklingen av en sa?dan tja?nst som tagits fram fo?r Nationalmuseum, ett av Sveriges ledande museer.