Of all observable societal trends, the proliferation of standardizing processes is striking. Auditing standards are an illustrative example of this. Not only privately owned companies must today make available numbers and key figures to satisfy needs of information and knowledge. Government agencies are increasingly conforming to this trend, adopting standards for quality assurance and monitoring, producing numbers and annual reports ? despite their somewhat ambiguous task and role.

The travelling sector is expanding worldwide, which puts all destinations under pressure to have a functioning social system and good resources to manage the problems and take advantage of the opportunities that the tourism sector can offer a community. The area around Kisumu in Kenya, like much of Africa, tourism can simultaneously ensure a stable financial future while it removes, as a result of a growing population, more and more of the scenery that many tourists want to experience. Responsible travel to natural areas that promotes conservation of the environment and improves the welfare of local people is what defines ecotourism. A concept that implies a closed cycle, where visitor?s needs are met in balance with what can be given back, without risking creating imbalances in society. Along the coast of Lake Victoria, valuable papyrus wetlands provide Kisumu vital ecosystem services such as water purification, climate adaptation while it also serves as a reservoir for biodiversity.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Föreliggande kandidatarbete har till syfte att undersöka fenomenet Webskrapning. Webbskrapnings-program (också kända som Web Wanderers, Crawlers, Spiders eller skrapare) är program som söker igenom webben automatiskt för att extrahera information från webbsidor. Ett exempel på web skrapning är när ett företag samlar in data om prissättningar på en vara eller en tjänst och sen använder informationen för att producera billigare erbjudanden. Detta ger företaget en fördel så att de kan fokusera mera på att marknadsföra sin sida/tjänster. Utöver detta så blir de utsatta företagens servrar också hårt belastade med trafik (skrapning) från ?icke kunder?. Efter att ha genomsökt både akademiska och allmänna källor via informationsinsamling, av denna information så dras slutsatsen att man inte fullt ut kan hindra skrapning av hemsidor. Detta på samma sätt som man inte fullt ut kan hindra någon IT-attack, det finns inga 100 % vattentäta system.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur karaktärerna Harald och Claudia framställs samt hur deras förhållande till varandra karakteriseras i romanen Husvapnet. Med hjälp av olika karaktärsindikatorer analyseras Haralds och Claudias inre och yttre samt deras handlingar och den miljö de befinner sig i. Undersökningen redogör även för vem det är som karakteriserar. Undersökningen har genomförts genom en närläsning av olika avsnitt i romanen där de två ovan nämnda karaktärer förekommer. Undersökningen visar på att Claudia är en kvinna som i och med sonens brott hamnar på de svartas sida. Claudia rannsakar sig själv, sina liberala tankar, sitt moderskap, förhållandet till maken Harald och till den gud hon inte tror på.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

9. SammanfattningIdag finns det människor som tycker att graffiti är en konstform som ungdomar använder föratt få utlopp för sin kreativa förmåga, och andra människor som menar att graffiti bara handlarom vandalism. Graffitin kostar samhället stora summor pengar genom sanering av detolagliga klottrandet. Det sker arbete från flera olika håll med att finna effektiva åtgärder föratt få bort eller minska klottret. Vårt syfte med uppsatsen är att försöka se hur graffitimålarnasjälva konstruerar sin verklighet, hur de skapar mening med sitt målande och hur de självaställer sig till det olagliga och lagliga målandet.

Syftet med undersökningen var att genom intervjuer och enkäter ta reda på elever och lärares attityder kring kursmålen, betygskriterierna, informationen om dessa samt rättvisan kring betygssättningen i kärnämnet engelska. Undersökningen avgränsades till att studera två grundskolor i Kiruna Kommun. I bakgrunden beskrivs vad målen och betygskriterierna står för samt hur dessa ska användas, vilket sedan utgör underlaget för de kvalitativa samt kvantitativa studierna. Undersökningen genomfördes således med hjälp av enkäter och intervjuer och resultatet visade att elever från de utvalda skolorna hade både liknande och skilda attityder i frågor rörande mål och betyg. Även de två intervjuade lärarna skiljde sig åt i sina svar och därmed i sina attityder.

Bakgrunden till studien är att forskningen visar att elever i svårigheter utvecklas mest kunskapsmässigt och mår bäst socialt av att inkluderas i klassens undervisning. Trots detta finns det väldigt ofta en önskan att exkludera dessa elever eftersom många lärare inte anser sig klara elever med specialpedagogiska behov inom den ordinarie undervisningens ram. Detta har lett till en rättvise- och inkluderingsdebatt såväl som en debatt med ekonomiska förtecken. Frågor som lyfts är ?Var mår eleverna bäst och finns det metoder som fungerar så att alla elever kan inkluderas?? Min studie syftar till att undersöka möjligheten till ett inkluderande arbetssätt i engelskundervisningen med hjälp av Europeisk Språk Portfolio och Autonomous Learning.

Ett skyltfönster är en möjlighet för företag som Telia att marknadsföra sina budskap, produkter och tjänster. En tidigare undersökning har dock visat att det bara är ett fåtal av konsumenterna som faktiskt lägger märke till skyltfönstret i Telia butiken Karlstad. Frågan är hur Telia och andra företag kan kommunicera i skyltfönstret på ett effektivare sätt. Vi observerade våra respondenter i labbmiljö där vi lät dem titta på olika varianter av Telias skyltfönster. Syftet var att reda ut ansiktens påverkan i denna typ av marknadskommunikation samt om själva placeringen av bilder och texter har någon betydelse.Det praktiska syftet var att se vad som uppmärksammades först i skyltfönstret och vad respondenterna kunde återge av det som de exponerats för.

Samhället erbjuder flera vägar till yrkesutbildningen. De dominerande utbildningsvägarna idag är privat frisörskola och gymnasial programskola. Den här uppsatsen har varit inriktad på att undersöka om det finns kvalitetsskillnader mellan Skolverkets nationella program på gymnasiet och fristående skolors Hantverksprogram med inriktning för frisör och de fem privata frisörskolor som är godkända av Sveriges Frisörföretagares Förbund. Svaret på den frågan är inte given. Nej, en handfull intervjuer av åtta frisörföretagare och en observation i frisörmiljö visar dock, att elever som genomgått privat utbildning godkänd av SFF, har lättare att få anställning som frisör beroende på vilja intresse och motivation.

Det första mötet mellan polisen och brottsoffret är viktigt, dels för den drabbades återhämtningsprocess och polisens fortsatta utredning av brottet. Det finns flera olika typer av brottsoffer. Att offret uppträtt icke idealiskt får inte leda till att de formella rättigheterna åsidosätts eller ifrågasätts från polisens sida. I anslutning till ett brott har polisen vissa skyldigheter gentemot brottsoffret. Detta regleras i regeringsformen, polisförordningen och förundersökningskungörelsen och syftar till att brottsoffret ska få veta vad som kommer att hända och vad för stöd och hjälp som kan förordnas.

Utifrån tanken om ett kulturarvsarbete som är inspirerat av mångfald och delaktighet vill jag undersöka två olika arkeologiprojekt riktade till skolbarn. Kan den här typen av arkeologiverksamheter hjälpa barn och ungdomar med olika ursprung att finna en förankring i sin närmiljö? Kan man på det här sättet öka barn och ungdomars förståelse för att människor på olika platser lever och har levt väldigt olika, men att vi kanske ändå är ganska lika? Skiljer sig Malmö kulturmiljös verksamhet och projektet i Göteborg åt på de här båda punkterna? metod: Studien bygger främst på intervjuer gjorda med barn, lärare och arkeologer som deltagit i verksamheterna. huvudresultat: Arkeologiprojektet i Malmö har sin starka sida i lokal förankring medan Bergsjöprojektets starka sida är att bygga broar. Malmöbarnen har en nyanserad bild av förhistorien, tiden är annorlunda men inte sämre och det finns både för- och nackdelar med hur människor hade det förr. Bergsjöbarnen har klart för sig att liknande fenomen funnits på olika platser i världen under förhistorien. Alla barn har dock gemensamt att deras tänkande är präglat av ett slags framstegstanke ? avsaknaden av modern teknik är en begränsning framförallt när det gäller kontakter och resor. Alla barn, oavsett ursprung, är intresserade och engagerade ? det spelar ingen roll om man har sina rötter på plasten eller ej. Bergsjöbarnens relation till sin hembyggd är präglad av en spänning mellan polerna ?jag? och ?andra?, medan Malmöbarnens resonemang rör sig emellan polerna ?jag? och ?omgivningen?. Arkeologiprojektet i Bergsjön innebar för barnen att de å ena sidan fick upp ögonen för att det funnits människor på platsen väldigt länge och å andra sidan att de genom att visa detta för omvärlden såg en möjlighet att visa på att det finns spännande och intressanta saker i deras hembygd. För Malmöbarnen var det viktigt att utgrävningen var i deras hemmiljö..

Att utveckla IT-system som löser de problem det är ämnat att lösa är en förutsättning för systemutvecklingen. Trots att detta kan ses som en självklarhet samt att forskning sker inom området klarar inte verksamheterna, som utvecklingen ser ut idag, alltid av att lösa detta problem (Standish Group 1994; Standish Group 2003). Andra exempel på problem som kan finnas i ett systemutvecklingsprojekt är dålig kommunikation i projektgruppen, otydliga mål inom den, dålig grund att stå på och att en helhetsbild av verksamheten saknas (Goldkuhl & Röstlinger 1988). Vi har tagit fram en alternativ lösning för att tillgodose dessa behov, vilket erbjuder ett alternativt arbetssätt med avsikt att minska risken för att dessa problem uppstår. Vi presenterar ett arbetssätt som utgår från metoden Dialogseminarium, en metod för kunskaps- och erfarenhetsutveckling, vilken har som huvudsyfte att:? Etablera ett gemensamt språk? Skapa en yrkespraxis? Utveckla ett reflektivt och analogiskt tänkande? Bygga kunskap? Utveckla erfarenhetsbaserade kunskaperI det presenterade arbetssättet används Dialogseminariet i början och slutet av systemutvecklingsprojekt samt som ett moment inför och mellan dess olika systemutvecklingsfaser där de bäst lämpar sig att användas.

I Sverige erbjuder tio högskolor minst ett civilingenjörsprogram inom det datavetenskapliga området. Namnen på programmen varierar nästan lika mycket som innehållet, och det är lätt att ställa sig frågan: Vad är egentligen en dataingenjör? Detta examensarbete gör ett försök att besvara den frågan genom att kartlägga ett program per lärosäte. Detta görs med avseende på programmets innehåll dels av ämneskunskaper och -färdigheter (disciplinärt innehåll), dels av generella ingenjörsfärdigheter, allmänna förmågor och olika förhållningssätt (ickedisciplinärt innehåll). Det disciplinära innehållet kartläggs och jämförs med hjälp av ACM/IEEE-CS Computer Science Curriculum 2008.