Detta arbete handlar om provokativa åtgärder. Vår uppfattning är att det är viktigt att den enskilde polismannen har kännedom kring juridiken i detta ämne. Syftet med denna rapport är att undersöka hur bevis- och brottsprovokation får användas vid bekämpningen av brottslighet. Vi har även försökt att klargöra begreppen, samt peka på oklarheter som råder inom detta område för att på så sätt visa på dess komplexitet. Vi har genom studier av lagtext, propositioner, Statens offentliga utredningar (SOU), utlåtanden av Justitieombudsmannen (JO) och justitiekanslern (JK), juridisk litteratur samt rättsfall satt oss in i rådande rättsläge.

Examensarbetet syftar till att ge en bild av elevers attityder och uppfattningar om betyg. Efter en inledande genomgång av de svenska betygssystemens historia samt en litteraturstudie kring det nu rådande betygssystemet, presenteras resultatet av en enkätundersökning utförd bland 88 elever i årskurs 9. Studien innefattar betygens påverkan på elever i avseende på motivation, stress och press, självförtroende och identitet samt tävlan mellan elever. Vidare uttalar eleverna sig om kraven på godkänd i kärnämnena inför gymnaiset, en betygsfri skola, det nuvarande betygssystemets för- och nackdelar samt hur väl rättvisa och god information från lärarnas sida stämmer överens med deras erfarenheter. Resultatet överensstämmer till stor del med tidigare forskning och visar att flertalet elever upplever stress över betygen, att ett dålig betyg sänker självförtroendet och att det i viss mån förekommer tävlan mellan elever om betyg.

Många företag fokuserar allt mer på att bygga en stark öretagskultur vilket kan vara en följd av att debatten under senare år har kretsat mycket kring företeelsen. Att bygga en stark företagskultur kan ses som ett sätt att locka till sig rätt medarbetare. Den starka kulturen anses även främja en god intern kommunikation, och i vissa fall också vara ett effektivt styrmedel från ledningens sida.I företagens intresse ligger också att hålla sig med lojala medarbetare då de bland mycket annat kan bidra med kostruktiv kritik samtidigt som de är villiga att stanna kvar och genomföra förändringar. Det är en av orsakerna till att företag satsar mycket på att locka till sig dessa medarbetare och att se till att de stannar kvar i organisationen.Syftet med undersökningen var att se huruvida det finns ett samband mellan en stark företagskultur och lojaliteten hos medarbetarna. I egenskap av att vara ett företag med stark kultur agerar Ikea studiens undersökningsobjekt.

Vår examensuppsats handlar om det utagerande barnet i förskolan och skolans yngre år. Trots att vi är medvetna om att undersökningen är i liten skala är det ändå vårt syfte att göra en jämförelse mellan pedagogens bemötande av barnet med ett utagerande beteende i förskolan och skolan samt kunna se om det finns skillnader mellan pedagogens bemötande i förskolan och skolan av detta barn. I den empiriska delen beskrivs tillvägagångssättet i vår kvalitativa undersökning, som består av semistrukturerade intervjuer. Efter den empiriska delen kommer en resultatredovisning. Där fick vi fram informanternas syn på det utagerande barnet samt hur de bemöter detta barn i förskolan och skolan.

Arbetet handlar om sökmotoroptimering med hjälp av microdata. Hamnar webbsidor som använder sig av det högre upp i det organiska sökresultatet? Eller kan det ge mindre önskvärda konsekvenser?Från början åtogs arbetet att skapa en sökmotoroptimerad sida åt företaget Hårmakarna i Motala och som en naturlig del i arbetet dök användandet av microdataupp. Det tycks vara allmänt vedertaget att tekniker som microdata är gynnsamma vid sökmotoroptimering och frågeställningen kring huruvida ett sådant användande kunde ge en bättre placering i det organiska sökresultatet eller ej tog form. Det var särskilt intressant eftersom det inte verkade finnas några studier som bekräftade frågeställningen.

Problemformulering: Hur kan företag använda varumärken som värdeskapare? Vi använder oss av Skanska och Skanska Nya Hem som exempel för att tydliggöra detta. Kan Skanska Nya Hem använda sig av varumärket Skanska på ett sådant sätt att det skapar ett mervärde? Finns det några eventuella nackdelar med att använda namnet Skanska för Skanska Nya Hems sida? Syfte:Vårt syfte är att genom teoretiska och empiriska studier utreda varumärket Skanska som värdeskapare utifrån Skanska Nya Hems perspektiv. Vårt syfte är även att pröva och utveckla teoribildningen.

Denna rapport syftar till att finna vilka fördelar som finns med ett gott bemötande från polisens sida, mot kriminella. Rapporten ska således motivera till ett bättre förhållningssätt mellan polis och kriminella. Som polisstuderande har jag funnit att det finns problem i relationen mellan poliser och kriminella. Dessa problem torde vara missgynnande för båda sidor. Stor vikt har i rapporten lagts på vilka faktorer som är viktiga vid arbetet att skapa förtroende.

Syftet med denna uppsats har varit att undersöka hur stor mängd av artiklarna om kommunal verksamhet i Piteå-Tidningen och Norra Skåne som är kritiskt granskande. Det finns en brist på undersökande journalistik i svenska lokaltidningar. Det visar både resultaten från tidigare forskningar och resultatet från undersökningen som gjorts i den här uppsatsen. Slutsatsen är ganska deprimerande för den som hyllar granskningsidealet. Cirka nio procent av texterna är undersökande och tre procent av dem har nått upp till det hårdare kravet på en kritisk granskning.

Den fundamentala resursen i en kunskapsekonomi är humankapital och jakten på denna resurs tar sig många olika utryck. Många näringslivsaktörer knyter starka band till universitet och högskolor för att positionera sig som attraktiva arbetsgivare för att rekrytera kompetenta medarbetare. Två begrepp som aktualiseras i denna kontext är employer branding och talent management. Denna studie undersöker hur företag inom revision och rådgivningsbranschen engagerar sig på svenska universitet och högskolor utifrån de två koncepten. Frågor som hur och varför de engagerar sig i en akademisk kontext undersöks utifrån en kvalitativ ansats och 10 intervjuer har genomförts med personer med god insyn i företagens relationer med akademin.

I den här uppsatsen görs en kvalitativ samtalsanalytisk analys av sammanlagt åtta narrativer. Dessa är hämtade ur intervjuer med en lärare och en elev vid Cirkus Cirkörs dåvarande utbildning Cirkuspiloterna - en internationell utbildning där lärare och elever ofta inte hade ett gemensamt språk att mötas i. Syftet med analysen är att synliggöra likheter och skillnader mellan hur läraren och eleven berättar berättelser om händelser som har att göra med den språkliga situationen på skolan - vilken funktion berättelserna har i respektive intervju, samt vilka attityder till språksituationen som speglas i narrativerna. Analysen visar att läraren, till skillnad från eleven, verkar ha en färdig berättelserepertoar och att berättelserna fungerar som exempel i lärarens argumentation. För eleven verkar istället berättelserna utgöra en resurs att resonera sig fram till svar på intervjufrågorna, och elevens berättelser ger ett intryck av att födas i ögonblicket snarare än att vara en del av ett etablerat berättande.

Syftet med uppsatsen är att undersöka hur några idrottslärare upplever simkunnigheten hos eleverna, samt vad som görs för att uppnå målen i simning.För att uppfylla syftet utgår denna undersökning från två huvudfrågor:Hur bedrivs simundervisningen i de undersökta skolorna och hur upplevs simkunnigheten hos eleverna?Har de undersökta skolorna åtgärder för de elever som inte når målen inom simning? Jag har använt mig av semistruktuerade direkt- och telefonintervjuer som undersökningsmetod. Respondenterna var sammanlagt åtta där kravet var att respondenten skulle undervisa i idrott år 6. Urvalet gjordes via personliga kontakter.Simundervisningen på de aktuella skolorna skiljer sig beroende på stad, ekonomi samt skolans prioritering angående simning. Detta är faktorer som bidrar till orättvis möjlighetsgrad till simutveckling för elever på respondenternas skolor.

I denna designpedagogiska undersökning behandlar jag frågeställningen: Vad händer i mötet mellan olika generationer när man använder det textila handarbetet som en social plattform där kunskap förmedlas? Med underfrågorna: Vilken roll spelar handarbetet i mötet mellan generationer? Hur påverkar skillnader i förhållningssätt till handarbetet mötet mellan generationer? Syftet med min undersökning är att undersöka handarbetets möjlighet att skapa en social plattform där generationer kan mötas. Jag undrar om det går att synliggöra och tillgängliggöra en äldre generation och dess kunskap för en yngre generation.Undersökningen består av två träffar där en grupp äldre kvinnor träffas tillsammans med en grupp yngre kvinnor för att handarbeta. Det finns i och med träffarna även en uttalad önskan om förmedling av handarbetskunskap. Både de äldre och de yngre deltagarna har medverkat utifrån ett eget intresse och initiativ.

Större delen av vår skolgång tillbringar vi i olika klassrum. Ett klassrums utformning och inredning kan påverka hur vi trivs och kan även påverka inlärningen på olika sätt. Det här arbetet behandlar hur den fysiska klassrumsmiljön påverkar inlärningen. Syftet med mitt arbete har varit att få fördjupad kunskap om hur man på bästa möjliga sätt kan inreda ett klassrum för att skapa ett gott inlärningsklimat. Jag har valt att undersöka hur elever vill att deras klassrum ska vara utformade och hur de vill att de ska vara inredda så att de trivs och inspireras till kunskapande.

Vid införandet av tredimensionell fastighetsbildning i Sverige fanns det en oro för att det befintliga fastighetsbeståndet skulle fragmentiseras, något som skulle medföra stora kostnader för det allmänna vid planläggning och inventering av beståndet. Det har nu gått drygt sju år sedan det blev tillåtet att indela fastigheter i tre dimensioner i Sverige och det är nu möjligt att studera hur laginstitutet används idag och i vilken omfattning det används. Informationen som behövts för att genomföra denna studie har hämtats från förarbeten men har också till stor del inhämtats från Olof Sjöblom, förrättningshandläggare med stor erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning och Björn Hedlund, bolagslantmätare vid JM som har erfarenhet av tredimensionell fastighetsbildning från byggbolagens sida.Studien visar att tredimensionell fastighetsbildning fortfarande sker i begränsad omfattning, även om det sakta ökat sedan möjligheten att fastighetsindela i tre dimensioner öppnades. Det svaga intresset kan starkt kopplas till den skepsis och osäkerhet inför tredimensionell fastighetsbildning som fortfarande finns hos de stora aktörerna, främst förenat med ännu ouppklarade spörsmål grannar och försäkringsbolag emellan.Trots det svaga intresset kan vi se att rättsinstitutet fungerar så som det var tänkt. Den nya lagstiftningen har gett en möjlighet att förenkla förvaltningssituationer och möjliggöra en effektivare markanvändning..

De svenska stränderna och de strandnära områdena utgör i många avseenden en värdefull miljö för allmänheten. I Sverige skyddas sådana områden i lag, strandskyddslagstiftningen, där den senaste mer omfattande lagändringen ägde rum 2009-2010. Strandskyddslagstiftningens syfte är att trygga allmänhetens tillgång till stränder och bevara goda livsvillkor för växt- och djurlivet. Dessutom finns "allemansrätten" som i lag värnar om allmänhetens rättighet att vistas i naturen, även på mark som är privatägd. Strandområden är tydligt exempel på hur två motstridiga intressen kan stå i konflikt med varandra; det allmänna intresset av en tätortsnära rekreation, mot kommunens intresse att utveckla kommunen och exploaterings intressen att bygga i strandnära områden.Syftet med detta examensarbete har varit att belysa hur den praktiska tillämpningen av strandskyddslagstiftningen fungerar när intresset för tätortsnära rekreation kommer i konflikt med tätortsutveckling i den kommunala planeringen.