Studien undersöker hur kvinnliga chefer inom offentlig sektor upplever sina möjligheter och hinder i karriären . Kvinnor i maktposition har motsägelsefulla roller vilket i sig kan upplevas som ett dilemma.Sex kvinnor på höga chefspositioner inom en offentlig sektor i Sverige deltog. Intervjuer genomfördes med en semistrukturerad intervjuguide baserad på följande områden: struktur, interaktion, individrelatering och symboler. Intervjuguidens struktur och analysen av intervjuerna baserades på en könsteoretisk modell enligt doing gender perspektiv. Doing gender perspektivet användes för att beskriva de praktiker som var av betydelse för den maktstruktur som fanns i organisationen.Analysen av de könsskapande processer som påvisades i organisationen, visade att det främst var värdering av kunskap, värdering av kvinnligt och manligt ledarskap och förutsättningarna för att utföra ledarskapet som utgjorde hinder eller möjligheter för kvinnornas karriär.

Kunskap är en av de viktigaste och mest värdefulla tillgångarna för företag. Under de senaste decennierna har Knowledge Management (KM) fått utökat fokus av både företag och forskare. Parallellt med denna utveckling organiserar allt fler organisationer sitt arbete i projektform. Projektformen innebär ytterligare utmaningar avseende kunskapsöverföring i jämförelse med en typisk hierarkisk organisation, då projekten är temporära vilket påverkar lärandet och kunskapsöverföringen mellan projekt.Med detta som utgångspunkt ämnar detta examensarbete närmre undersöka kunskapsöverföring i en projektorienterad organisation. De frågeställningar som ska besvaras lyder enligt följande:Vilka problem finns vid kunskapsöverföring i en projektorienterad organisationVilken KM-strategi är lämplig i denna typ av organisation?Vilken nytta kan förbättrad kunskapsöverföring generera för organisationen?För att besvara dessa frågor har en djupgående fallstudie utförts på Sweco Management.

Den här undersökningen behandlar frågorna:Hur kan erfarenheter och lärande formuleras genom händernas kreativa arbete hos en grupp elever i ett hantverkspedagogiskt projekt? och Hur kan handens kunskap fungera som språkligt verktyg i en lärandesituation? Undersökningen tog plats i en workshop utformad kring handens kunskap och kreativitet. En grupp döva och hörselskadade elever fick arbeta kreativt med händerna med broderi och praktiskt arbete i ett försök att se hur erfarenheter och lärande formuleras i grupp och individuellt. Min ambition var även att utforska hur det går att kommunicera med handens kunskap.Jag har utfört en hantverkspedagogisk undersökning inspirerad av etnografisk metod, vilket i praktiken har inneburit deltagande observationer och samtal med deltagare i en workshop. Jag har arbetat utifrån sociokulturell teori med rötter i Lev S Vygotskijs tänkande och som utvecklats av bland andra Roger Säljö.

AbstractThis study examines how knowledge transfer works within the student nations of Uppsala. The purpose is to describe and analyze how the knowledge is transferred when the officials are being exchanged within the student nation. Furthermore the purpose is to explore if the student nations work active to preserve the knowledge and how it is done in such case. Eight out of Uppsalas thirteen nations are part of the study and the survey was conducted by qualitative interview. The study mainly assumes from Argotes theories on the organizational memory, Davenport and Prusaks theories on knowledge transfer and Nonaka and Konnos SECI-model. The study reveals that the student nations work in different ways and more and less active with knowledge transfer.

Bakgrund: Trycksår är en kvalitetsindikator på omvårdnaden, med rätt använda metoder kan trycksår helt förebyggas. Trots detta förekommer trycksår fortfarande och orsakar stort lidande för de som drabbas. En attityd till någonting (attitydobjekt) kan bestå av en uppfattning som kommer sig av kunskap och erfarenhet, en känsla för attitydobjektet och en intention bakom handlingen. Attityden kan ge sig i uttryck i form av ett beteende, sk manifest attityd. En del i attitydbegreppet är kunskap och kunskap i sig själv kan delas upp i teoretisk och praktisk kunskap.

I denna studie underso?ks hur nyfo?rva?rvade kunskaper hos repatriater ? ansta?llda som kommit tillbaka efter utlandstja?nstgo?ring ? tas tillvara. Trots att det visats att denna kunskap kan bidra till en verksamhets framga?ng a?r det ma?nga fo?retag som misslyckas med att ta vara pa? repatriaters nya erfarenheter och sprida dessa inom fo?rtaget. Fo?r att underso?ka hur repatriaternas kunskap tas tillvara har studien utformats som en fallstudie da?r Syncron (ett fo?retag med erfarenhet av att skicka iva?g ansta?llda pa? la?ngre utlandsuppdrag) studerats.

Sammanfattning: Vi står inför en tid med stora pensionsavgångar, endast under 2011 kommer 124 000 svenskar att fylla 65 år. Då äldre anställda ofta innehar mycket kunskap efter lång erfarenhet inom en organisation finns en risk att kunskapen följer med dem när de slutar till följd av en pensionering. Med denna studie önskar vi kunna bidra med en större förståelse för betydelsen av en tydligt utarbetad pensionerings- och kunskapsledningsstrategi för en organisation då dessa stora pensionsavgångar väntar. Vi önskar även bidra med en ökad medvetenhet om kunskapsledningens relevans i organisationer, och att denna medvetenhet bör finnas hos alla anställda och inte endast vara individspecifik.Syftet med denna studie var att kartlägga och analysera det personliga nätverket runt en nyckelperson i en organisation för att kunna utvärdera nätverkets roll i bevarandet av kunskap vid nyckelpersonens pensionering samt identifiera kunskapsbevarande faktorer. Studien genomfördes som en kvalitativ fallstudie där både intervjuer och dagböcker användes för att samla in det empiriska materialet.

Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vad ett dramapedagogiskt förhållningssätt är samt att sprida det till andra som arbetar med drama utan att vara utbildade. Dessutom vill författaren hitta tydliga exempel från barnlitteraturen för att konkretisera det abstrakta som ett förhållningssätt innebär.    Frågeställningarna är: Vad är ett dramapedagogiskt förhållningssätt? Hur kan man konkretisera det för att göra det mer gripbart och förståeligt?  Det är en kvalitativ undersökning gjord enligt grounded theory och med tankar från symbolisk interaktionism. Metoden är fokussamtal kombinerat med intervju via e-post. Informanter är dramapedagogutbildarna på Västerbergs folkhögskola samt verksamma dramapedagoger som har genomgått utbildningen.

Denna undersökning syftar till att undersöka några lärares syn på social kompetens och hur de arbetar med det. Enligt forskning har akademisk kompetens och social kompetens en ömsesidig påverkan på utvecklandet av varandra. Forskningen är dock övervägande till fördel för att social kompetens är en förutsättning för lärande. Detta utgår även läroplanen från i och med dess prägling av det sociokulturella perspektivet. Sex lärare intervjuades angående deras syn på begreppet, hur de arbetar med det och vilken betydelse det har för lärandet.

Det estetiska programmet med inriktning dans finns på gymnasieskolor runt om i Sverige. Det är ett program som vilar på praktisk kunskap och denna uppsats avser att undersöka om utformningen av riktlinjerna i Gy11:s kursplaner för dans ger tillfredsställande verktyg för god validitet och reliabilitet vid bedömning. Det mer precisa syftet med uppsatsen är att med filosofen Jürgen Habermas teori kring det kommunikativa handlandet utforska kursplanernas språkliga redskap, samt användandet av värderande och graderande ord i kursplanerna för fyra obligatoriska danskurser för eleverna som går det estetiska programmet med inriktning dans. Jag har själv dansat i över 20 år, varit en tidigare elev på det nämnda programmet och finner mig i en position där jag snart är på väg att bedöma elever i det som jag själv blivit bedömd i; dans som ett konstnärligt ämne. Tidigare forskning pekar på att dans bär en lång tradition av mästarlära, där eleven ärver en Tyst kunskap och lär sig att bemästra dans som hantverk från sin lärare.

Syftet med denna undersökning var att studera hur en lärare i en årskurs 4 använder sig av konkretisering och individualisering i sin matematikundervisning för att därefter kunna analysera i vilken utsträckning detta gav eleverna procedurell och konceptuell kunskap. Genom observationer av lektioner i den utvalda klassen samt en mer djupgående, kvalitativ intervju med läraren har användningen synliggjorts. Vidare har även en för- och en efterdiagnos genomförts i klassen för att kunna fastställa vilka, och vilken typ av, kunskaper som eleverna har tagit till sig under det observerade momentets gång. Resultaten av såväl diagnoserna som observationerna och intervjun har sedan ställts i relation till de krav som finns för skapandet av en konceptuellt respektive procedurellt inriktad undervisning. Många forskare talar idag om vikten av en mer konkret och lustfylld undervisning inom matematiken. Denna undersökning visar dock på att en sådan undervisning av sig själv inte leder till en djupare förståelse för matematiken hos eleverna.

Att arbeta i projekt är en allt vanligare arbetsform som tillskrivs vara mer effektiv än den traditionella. Trots detta har projektorganisationer svårt att dra lärdomar av tidigare misstag, därför riskeras de att återupprepas i andra projekt. Det finns påtagliga brister i inhämtningen av kunskap från tidigare projekt, men också i lagrandet av dessa erfarenheter. Utvärdering är ett verktyg som syftar till att reflektera och samla in erfarenheter och kunskaper som genererats i ett projekt. Det är också en förutsättning för att de ska kunna vidareförmedlas.

SAMMANFATTNING__________________________________________________________________________Eva Öierstedt-Christiansen & Louise RundlöfSitt still och var tyst!Fördelar och nackdelar med diagnostisering av ADHD enligt nio lärareSit still and be quiet!Advantages and disadvantages of the diagnosis of ADHD according to nine teachers Antal sidor: 27 __________________________________________________________________________Vårt syfte med studien är att undersöka vad nio lärare inom förskola/förskoleklass och grundskolans tidigare år anser om att barn/elever diagnostiseras med ADHD.Vår undersökning kommer att utgå från följande frågeställningar:Vilka fördelar respektive nackdelar ser lärarna med att barn/elever diagnostiseras med ADHD?Vilka är det enligt lärarna som gynnas av en ställd diagnos, barnet/eleven, lärarna eller föräldrarna?På vilket sätt skiljer sig åsikterna mellan lärare i förskolan, förskoleklassen och grundskolans tidigare år gällande diagnostisering?Vi har genomfört intervjuer med nio lärare som är verksamma inom olika åldrar. Resultatet av vår studie visar att lärarna överlag är kritiska till en diagnos, däremot menar de att om barnet/eleven visar starka symptom är en diagnos nödvändig för att barnet/eleven ska få rätt hjälp och stöd. Frågan om när en diagnos bör ställas skiljer sig mellan lärarna i förskolan/ förskoleklassen och grundskollärarna. Lärarna i förskolan/förskoleklassen menar att en diagnos inte bör ställas förrän i skolan medan lärarna i grundskolans tidigare år hävdar att en diagnos bör ställas så tidigt som möjligt.

Syfte ? Studien ämnar utveckla en större förståelse för små- och medelstora företags internationaliseringsprocesser och entreprenörskap över tid, samt vilka entreprenöriella element som kan ligga till grund för en global framgång och konkurrenskraft. Studien undersöker svenska företag inom cleantech-sektorerna solenergi, bioenergi, samt transport i syfte att finna insiktsfulla skillnader mellan sektorerna. Design och metod ? Studien är designad som en kvalitativ undersökning, i syfte att tillvarata rik och insiktsfull förståelse från tolv svenska cleantech-entreprenörer, med intervjudata som samlats in i ett tidigare forskningsprojekt. Den kvalitativa inriktningen karaktäriseras av en ambition att utveckla och använda olika teorier inom det aktuella forskningsområdet, där studiens empiri är styrande. Resultat ? Studiens resultat betonar att de tolv cleantech-entreprenörerna växer olika på internationella marknader och har olika behov, beroende på cleantech-sektor.

Syftet med uppsatsen är att se hur elever värderar matematikkunskaperna som fås i undervisningen i gymnasieskolan och om eleverna kan dra nytta av kunskaperna i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Med hjälp av gruppintervjuer kom jag fram till att eleverna värderar matematikkunskaperna högt, framförallt kunskaper i den ?grundläggande matematiken? som innebär addition, subtraktion, multiplikation och division. Matematikkunskapen värderas högt och ses i relation till vardagen, kommande studier och yrkesroll. Elevernas positiva attityd till ämnet finns och eleverna beskriver att lärarens motivation till vad och varför de skall lära sig en viss kunskap, ses som betydelsefull.