Operationskonst som begrepp är relativt nytt men fenomenet har funnits under lång tid. Taktikär en annan del av krigskonsten nära knuten till operationskonsten då det är de taktiska avgörandenapå slagfältet som skall leda till att operativa mål uppnås.Tysk operationskonst som den utövades i början av andra världskriget samt amerikansk operationskonstsom den utövades i Irak 2003 får anses som två framgångsrika tillämpningar av operationskonst.Men vad innebar dessa typer av operationskonst och hur påverkade de taktiken iform av markförbandens strid?Syftet med denna uppsats är att undersöka hur operationskonst påverkar taktik och vilka konsekvenserdetta innebär samt om typen av operationskonst har någon betydelse för detta.Denna uppsats är en beskrivande studie. Den bygger på kvalitativ textanalys samt en analys avhur operationskonsten påverkar taktiken följt av en fallstudie.Resultatet visar att operationskonst påverkar taktik genom att begränsa eller främja handlingsfrihetenför förbandschefer. Taktiken påverkas också genom var man väljer att samla resurser:centraliserat eller decentraliserat.

Since the mid 60?s, Germany has seen dropping fertility rates and yet next to nothinghas been done to combat this trend until the current regime led by Angela Merkel andher minister of family affairs, Ursula von der Leyen initiated a number ofcomprehensive reforms of Germany?s family policies.Family policy in Germany is being reformed in three ways. First of all parents arenow eligible to receive substantial financial support in order to compensate the loss ofincome associated with a pregnancy and or parental leave. Second, the all but nonexistentpublic child care services are being vastly expanded with the goal of beingable to offer child care service for every child age 0-3. Thirdly the tradition of schoolsending classes midday is being reformed with the aim of letting kids stay in schoolmuch longer thus enabling parents to work full-time as opposed to part-time in orderto be able to take care of kids returning from school.The hopes for these ambitious reforms are tremendous.

Under andra världskriget vidtogs i Sverige ett antal åtgärder som gick på tvärs mot den traditionella svenska pressfriheten. Ett inslag i denna politik var inrättandet av Statens Informationsstyrelse, SIS, med uppgift att bland annat leda och övervaka den svenska pressen. Informationsstyrelsen har i efterhand blivit mest känd för de så kallade ?grå lapparna?, förtroliga meddelanden till tidningarnas redaktörer om vad som inte fick publiceras.Under kriget utkom på Gotland tre dagstidningar. Gotlänningen som ägdes av bondeförbundsintressen, konservativa Gotlands Allehanda vars huvudägare C E Ekman även var tysk konsul och tidningen har betraktats som mycket pronazistisk samt socialdemokratiska Gotlands Folkblad som framställts som ytterst anti-nazistisk.Utifrån SIS arkiv beskrivs SIS styrning av tidningarna genom de grå lapparna och påpekanden av överträdelser.

Syftet med detta arbete är att visa hur tilltalet gestaltas i vardera tre läroböcker för gymnasieskolans nybörjartyska, tyska 1, och fortsättningstyska från grundskolan, tyska 3. Tilltalet i tyska summeras i orden Sie, som på svenska betyder ni, och du som i överensstämmelse med svenskan heter du. För att ta reda på hur tilltalet framställs beräknas dels andelen Sie- respektive du-dialoger, dels andelen tilltalsord i undersökta dialoger, en kvantitativ undersökning. Dessutom undersöks i varje lärobok hur olika åldersgrupper finns representerade i konversationer. Arbetet studerar även kvalitativa data.

Denna uppsats belyser vad som är utmärkande för en tysk myndighetstext om EU som är skriven för Internet och vilka översättningsproblem som kan uppstå i arbetet med att överföra den tyska källtexten till målspråket svenska. Uppsatsens empiriska undersökning tar upp vilka rekommendationer svenska klarspråksregler ger om hur framförställda attributiva satsförkortningar, pronominaladverb och relativpronomen ska skrivas på svenska. Hypotesen för uppsatsen är att en översättning ibland kan bli tydligare och klarare i sitt språk om man ibland avviker från de moderna klarspråksreglerna och istället använder sig av äldre stilideal. Genom att undersöka hur konstruktionerna har översatts från tyska till svenska förs en diskussion om när klarspråksreglerna är tillämpbara och när det är motiverat att avvika från dem för att få en så klar och tydlig översättning som möjligt.Examensarbetet på Facköversättarutbildningen vid Lunds universitet är uppdelat i en översättning (10 p.) och en analysdel (10 p.). Denna uppsats är examensarbetets analysdel (översättningen publiceras ej).

Det har på senare tid uppstått en diskussion angående det asymmetriska vinstdelningssystemet i riskkapitalfonder. Diskussionen gäller hur s.k. carried interest ska beskattas. Uppsatsens fokus har legat på vilket inkomstslag carried interest är hänförligt till samt vem som är skattesubjekt. Skatteverket anser att carried interest är en prestationsbaserad ersättning och därför ska beskattas som en tjänsteinkomst.

The present study is primarily of historiographical type, but also uses comparative method and qualitative text analysis. It mainly aims to explore how Germany and the issue of guilt have been portrayed in Swedish and German nonfiction literature (excluding teaching materials) during the years 1996-2010, in the context of the Holocaust, but also makes a comparison between these two countries' depictions. Furthermore, it also examines whether it is possible to link the various depictions to specific theories, in this case determinism together with the actor and structural perspectives, as well as to other potential factors such as the authors' personal connections to the Holocaust or the millennium. In addition, overall trends is an aspect which is examined. Despite the fact that the Holocaust has been the subject of extensive research, no study with the same selection as this one has been carried out before.

Fo?religgande studie redogo?r fo?r faktorer som pa?verkar elever i sina val av moderna spra?k i a?rskurs 6, da?r na?gra utav Pierre Bourdieus sociologiska begrepp om symboliskt kapital utgo?r en teoretisk ka?rna. Studien bygger pa? en enka?tunderso?kning da?r sammantaget 82 elever fra?n Tiundaskolan, Vaksalaskolan och Tunabergsskolan i Uppsala deltog. Resultaten ger indikationer pa? att elevernas sociala klasstillho?righet och ko?n i viss ma?n tycks pa?verka spra?kvalet, vilket blir tydligt i en klassanalys av de medverkande eleverna inom de olika spra?ken.

I den här uppsatsen har jag valt att undersöka pressbilden av Nazitysklands erövringar av under 1938. Först det så kallade Anschluss i Österrike och sen ockupationen av delar av dåvarande Tjeckoslovakien, det så kallade Sudetenlandet. Som forskningsmaterial har jag valt att undersöka två tidningar, Social-Demokraten och Stockholms-Tidningen. Syftet har varit att försöka förstå den vilken bild en läsare fick av de här händelserna när de föregav sig samt undersöka hur tidningarna förhöll sig till sina källor och hur de beskrev frågorna kring folk och minoriteter som de här kriserna handlade om.Som utgångspunkt för min undersökning har jag anlagt ett moraliskt perspektiv som det målats upp av Klas Åmark i hans bok Att bo granne med ondskan. Jag har utfört en kvalitativ hermeneutisk studie av 135 antal artiklar jämt fördelade mellan de två tidningarna där jag dels jämfört tidningarna med varandra men även jämfört det som skrivs med vad som faktiskt skedde rent historiskt.Jag har kommit fram till att tidningarna skiljer sig markant åt i sin rapportering, Social-Demokraten presenterar en mycket negativ bild av det som sker och ger klart Nazityskland skulden för det som sker medan den bild av händelserna som Stockholms-Tidningen framför är mycket mer ?neutral? och bitvis pro-tysk.Båda tidningarna rapporterar om minoritetsfrågan, både den judiska och den sudettyska och intar olika attityder mot dessa men upphör sedan att vidare beskriva dessa minoriteters öden allt eftersom kriserna går mot sitt slut..

SammanfattningDenna uppsats underso?ker hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever som tappar sin koncentrationsfo?rma?ga, inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet. Fokus ligger pa? hur olika la?rare agerar i bemo?tandet na?r en elev tappar sin koncentration, om det fanns na?gra skillnader i hur la?rare agerar na?r det ga?ller barn med generella koncentrationssva?righeter ja?mfo?rt med barn utan generella koncentrationssva?righeter, samt vilken effekt la?rarens agerande fa?r fo?r den fortsatta undervisningen.MetodDenna underso?kning besta?r av 14 strukturerade observationer, vilket inneba?r att vi pa? fo?rhand vet vilka situationer och beteenden vi vill studera.Teoretiska perspektivDet kategoriska och det relationella perspektivet a?r de tva? perspektiv som denna uppsats kretsar kring. Inom det kategoriska perspektivet anses eleven vara problemet, medan i det relationella perspektivet anses miljo?n vara problemet.SyfteSyftet med underso?kningen a?r att studera hur olika la?rare fo?rha?ller sig till elever na?r de tappar sin koncentration inom ramen fo?r skolans undervisningsverksamhet.ResultatUnderso?kningen visar pa? skillnader i elevers koncentrationsfo?rma?ga i hel- respektive halvklass och eleverna tappar koncentrationen betydligt oftare i helklass.

Porsche är ett tysk bilföretag mest känt för sportbilar och är en del av Volkswagen koncernen. Volkswagen Group Sverige tillgodoser Porsche Sverige med ett reklamationssystem som heter PRT.PRT är en webbapplikation som är skriven med Active Server Pages och Visual Basic 6 komponenter. PRT är i dagsläget svårunderhållet och allmänt småbuggit att använda och jobba med. Systemet körs även på gamla servrar som Volkswagen Group Sverige vill sluta att använda. Detta har gett att Volkswagen Group Sverige vill avveckla detta system och skriva om PRT till en klient som kan nås remote istället för via webben.

Denna studie baserar sig på det faktum att Läroplanen för de frivilliga skolformerna (Lpf94) slår fast att skolan i allmänhet och de utbildade lärarna i synnerhet ska arbeta för att alla elever ska stimuleras till att utifrån sina förutsättningar och behov få vidareutvecklas i sitt lärande. I detta arbete spelar elevers motivation en avgörande roll. Syftet med studien består i att beskriva lärare och elevers motivation vad gäller grammatik och grammatikundervisning i tyska samt att ge en förståelse för relationer däremellan. Studien innefattar både en enkät-undersökning, som besvarats av elever vid en gymnasieskola i en kommun i Norrbotten, och en kvalitativ undersökning, där fyra gymnasielärare i tyska tillfrågats. Lärarenkäten har utförts och analyserats med hjälp av metoden self report.

Syftet med denna studie är att undersöka huruvida den tyska ubåtskrigföringen under andra världskriget använde sig av sjökrigsmetoder som beskrevs av Sir Julian Corbett i början av 1900-talet. För att testa Corbetts teorier studeras slaget om Atlanten 1939 ? 1945 som ett empiriskt fall.Frågeställningen i denna rapport är: Vilka likheter och/eller skillnader finns mellan Sir Julian Corbetts sjökrigsmetoder och det tyska ubåtsvapens agerande under slaget om Atlanten? Metoden som används för denna undersökning är en komparativ metod där slaget om Atlanten studeras som ett fall. Resultatet visar att det finns en del likheter men också skillnader mellan tyskarnas ubåtskrigföring och Corbetts teorier. Corbett menar att syftet med all sjökrigföring är att alltid direkt eller indirekt säkra ett sjöherravälde eller att hindra motståndaren från att säkra den.

Bakgrunden till denna rapport är det stora antal vindkraftverk som det idag finns planer på att bygga i Sverige. I Jokkmokksliden utanför Malå i Västerbotten påbörjades byggnationen av en vindkraftverkspark under 2010 vilken kommer att bestå av 18 vindkraftverk ritade av en tysk konstruktör. Fundamenten för vindkraftverken är massiva gravitationsfundament där armeringen är särskilt komplicerad att montera och kräver en stor arbetsinsatts. Syftet med denna rapport är att undersöka om och hur man genom att tillämpa nya metoder och planeringsverktyg kan öka produktiviteten och därmed minska arbetsinsatsen. För att uppnå detta har en djupstudie inom Lean Production utförts.

Har du någon gång varit med om att du inte förstår att din samtalspartner är ironisk, eller att du själv blivit missförstådd av samma anledning? Ironi är svårt att uppfatta och om hänsyn inte tas till kontexten, vad särskiljer då ironi från andra emotionella uttryck? Akustiska ledtrådar, som grundtonsfrekvens, intensitet och duration, har tidigare kartlagts för att till viss del kunna förklara skillnaderna mellan olika emotionella uttryckssätt. Ironiska och sarkastiska yttranden har i tidigare studier visats ha högre grundtonsfrekvens, intensitet samt längre duration i jämförelse med andra emotionella uttryckssätt. I detta arbete har 20 deltagare fått bedöma olika emotionella uttryckssätt för 26 ljudfiler, från ett testmaterial skapad av Peder Palmér, Institutionen för Beteendevetenskap och Lärande vid Linköpings universitet. Emotionerna som gestaltades var ironi, sarkasm, ilska, glädje och allvarlighet.