Kina har blivit ett finansiellt centrum i världen då stora som små investerare ser potentialen av ett land med hög ekonomisk tillväxt och investeringsalternativ med stora vinstmöjligheter. Vi har värderat de åtta största bankerna i Kina och jämfört med de åtta största bankerna i EU. Detta eftersom bankerna i Kina står för nära 50 procent av värdet av Hong Kong Stock Exchange (HKEx). Vi har använt oss av beta-värdena och avkastningskraven på respektivebank för att kunna värdera samtliga banker i vår undersökning. Med dessa resultat från värderingen har vi kunnat analysera och hitta svar på vår frågeställning.

Majoriteten av världens extremt fattiga bor i rurala områden och 300 miljoner av dem i Indien och Kina. Trots att länderna kommit en bit på vägen i sin strukturella omvandling arbetar fortfarande runt hälften av befolkningen på landsbygden inom jordbruket. De direkta och indirekta effekterna som den primära sektorn skapar har visat sig viktiga av olika anledningar. Hur detta kommer sig undersöks närmare i denna uppsats som är en litteraturstudie om rural fattigdom och jordbrukssektorn roll för att minska denna i Indien och Kina. Dessutom kommer även den makroekonomiska politik som förts i länderna samt andra jordbruksspecifika faktorers inverkan på sektorn att granskas.

Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida Kina har lyckats implementera den lagstiftning IPRs (Intellectual Property Rights) som togs i bruk 2001. Vidare undersöks de effekter som lagen har haft på viljan att satsa resurser och medel på FoU. I uppsatsen redogörs det för de för- och nackdelar som en stärkt IPRs lagstiftning medför. Bland de fördelar som nämns läggs tonvikten på teknologiöverföring, teknologi som överförs från utvecklade länder till utvecklingsländer genom bland annat import av varor. Bland de nackdelar som nämns finns de stora kostnader som implementeringen av lagstiftningen medför.

Since the beginning of the new millennium, China has opened itself to the outside world and in an enormous pace increased its contacts and relationships with other countries. The trigger to these dramatic changes of economic and foreign policies is the insight that China can no longer sustain its rapid economic growth, largely based on industrial production, on energy and raw materials from China alone.Good relations with African countries have been of highest priority in China?s strategy of ?Going global?. The new African policy is based on the two principles of mutual benefit and non-interference in internal affairs ? as opposite to the West?s strategy of structural adjustment programmes (SAP), which include massive interference in internal affairs.

Sammanfattning Vi har i denna uppsats valt att studera hur företag arbetar med finansiering på den kinesiska marknaden. Vi har gjort detta genom att analysera dels hur etableringssättet påverkat företagens riskhantering samt hur den kinesiska politiken påverkat företagets finansiering. För att uppfylla uppsatsens syfte har vi arbetat utefter en kvalitativ forskningsmetod och genomfört en fallstudie där vi intervjuat sex personer som innehar kunskap som är relevant för uppsatsen. Vi ger också rekommendationer om hur företag kan arbeta med att hantera finansiella risker på den kinesiska marknaden.Den teoretiska referensramen innefattar företagsfinansiering, etableringssätt och den politiska risken. Teorikapitlet behandlar dessa dels ur ett generellt perspektiv men också i relation till den företagsfinansiella kulturen i Kina.

Textil- och konfektionsindustrin blir alltmer globaliserad och ställs inför hårdare krav då konsumenterna efterfrågar allt billigare varor i snabb förändring. Sedan flera decennier har europeiska konfektionsföretag flyttat sin tillverkning till länder med lägre arbetskostnader för att uppfylla kraven om låga priser som europiska tillverkare har svårt att uppfylla. En stor del har flyttats till Kina men även till andra länder i Asien. Nu håller marknadsförhållandena på att förändras igen genom tillväxt- och utvecklingsländernas starka utveckling. Förändringarna syns tydligast på Kinas marknad genom stigande priser och mindre kapacitet för europeisk produktion.

Kina, en marknad som började öppnas upp för omvärlden i slutet av 70-talet, har idag minskat på regleringarna gällande utländska företagsetableringar i landet. I och med Kinas medlemskap i World Trade Organisation har yttre påtryckningar från WTO gjort att det idag inte ställs samma krav i alla branscher på Joint Venture för direktinvesteringar gällande företag med produktionsverksamheter i landet. Många stora svenska produktionsföretag har idag valet att agera självständigt med innebörden att de antingen går ur sina samarbeten eller köper upp sin kinesiska partner. Anledningarna till att samarbetena ingicks var självklara, men vilka är premisserna för att företagen ska stanna kvar i dem? Syftet är att finna motiven bakom Joint Ventures i Kina och se för- och nackdelarna med dessa och vilken inverkan de har på de svenska produktionsföretagen efter det att marknaden öppnats ytterligare.

Severe acute respiratory syndrome (SARS) är den epidemi som 2003 spred sig från Guangdong provinsen i Kina till 26 länder runt om i världen. Sjukdomen som orksakades av SARS-coronavirus (SARS-CoV), drabbade under utbrottet 8098 personer och tog 774 liv. SARS är ett utmärkt exempel på hur en dödlig sjukdom kan komma från ?ingenstans? för att snabbt, spridas med hjälp av vårt globaliserade samhälle. Viruset utsöndras med luftvägssekret, feces och urin och kan under fuktiga och gynnsamma omständigheter vara infektionsdugligt i upp till fyra dygn. I regel krävs direktkontakt eller nära kontakt mellan smittbärare och frisk individ för att sprida viruset vidare.

Bakgrund och problem: Kinas ekonomi växer sig allt större och får allt mer betydelsesamtidigt som investeringar i servicebaserade företag ökar och investeringar i tillverkningavtar. Större krav ställs därmed på produktivitet och de aktiviteter medarbetare skahantera. Företag baserade på utländska investeringar visar en högre produktivitet i Kinaän de inhemska, en anledning skulle kunna vara deras användning av belöningssystem.Således finner vi en studie av huruvida man kan skapa motivation utifrån västerländskbelöningsteori i en kinesisk managementkontext av värde. Vi vill med studien ocksåskapa en ökad förståelse för hur kinesisk managementstil interagerar med västerländskbelöningssystemsteori.Syfte: Syftet med uppsatsen är att beskriva den västerländska belöningssystemsteorin ochsvara på om och i så fall hur den skulle kunna användas för att skapa motivation i ettföretag där kinesisk managementstil råder. Vi vill därmed skapa en ökad förståelse förhur kinesisk managementstil interagerar med västerländsk belöningssystemsteori.Metod: Studien bygger på litteraturstudier och expertintervjuer utgörandes av tvåsvenska företagare verksamma i Kina.

Titel: Lika som bär? ? En jämförelse mellan svenskt och kinesiskt ledarskap ur svenskt perspektiv. Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomi. Författare: Mattias Brunnström och Anna-Karin Åslund. Handledare: Lars Ekstrand Datum: 2010-06 Syfte: Kina är ett land med en starkt växande ekonomi och allt fler svenska företag har börjat få upp ögonen för denna nya kraftfulla marknad. En etablering i Kina kan dock försvåras avsevärt eftersom kulturen skiljer sig från den svenska i många avseenden. Denna kulturella skillnad väcker frågor gällande det ledarskap som är nödvändigt för att kunna utnyttja Kinas potential. Syftet med detta arbete är att ta reda på hur svenska ledare upplever de utmaningar avseende kulturella skillnader som det innebär att vara verksam ledare i Kina.

SammanfattningExamensarbete i företagsekonomi, Ekonomihögskolan vid Linnéuniversitetet, Marknadsföring, 2012.Författare:Therése Carlbrant, Stephanie Ellfors Handledare:Anders Pehrsson Titel:Svenska miljöteknikföretag i Kina Bakgrund:Det satsas just nu mycket resurser på svensk miljöteknik eftersom dagens klimatomställningar är en stor utmaning och är en utav Regeringens prioriterade områden. På senare år har exporten av miljöteknik ökat men i förhållande till den totala andelen varuexport är den fortfarande låg. En av Sveriges största mottagarland är Kina. Kinas miljöproblem förväntas bli värre för varje år och landets ledare har utvecklat en viss insikt på senare år i den växande miljöproblematiken men det finns mycket kvar att arbeta med. Regeringen har tagit fram åtgärder och strategier för att främja svensk miljöteknik bland annat är Kina ett prioriterat land.

Detta arbete utförs efter en förfrågan från Uddeholm Tooling om att försöka kartlägga riskerna på inköpsmarknaden för metallerna krom, molybden och vanadin. Då detta anses vara mycket svårt föreslås här istället en kartläggning av marknaden för respektive metall, detta för att ge en bild av hur marknaden ser ut och vilka aktörer som finns.Frågorna som behandlas är var bryts, förädlas, konsumeras respektive metall? Hur varierar priserna, beskrivs priserna bäst med en random walk eller med en mean reverting stokastisk process.Det visar sig relativt snart att det är mycket problematiskt att inhämta relevant data. Speciellt då dessa metaller inte handlas öppet utan där kontrakten mellan köpare och säljare är konfidentiella. Priserna som rapporteras baseras på månatliga intervjuer med köpare, säljare och traders som utförs av branschmagasin.

Syfte: Syftet med denna uppsats är att se hur kunskap överförs och information hanteras från svenska företag till deras samarbetspartners eller dotterbolag i staden Qingdao i Kina, men även att se vilka problem som kan uppstå när dessa processer genomförs. Författarna vill även utreda vilken informationshantering som är mest effektiv samt om det uppstår några problem i samband med de kulturella skillnaderna mellan Sverige och Kina.Den allmänna anledningen till att ett företag investerar i ett annat land är de ekonomiska utvecklingsmöjligheter som kan ge stor avkastning, men vilket land ett företag väljer att investera i varierar. De tio senaste åren har Sveriges ekonomiska relationer med Kina utvecklats snabbt och idag är Sveriges största handelspartner i Asien, landet Kina. När utländska företag etablerar sig i Kina överförs kunskap och information till de kinesiska företagen och deras arbetstagare. Detta kan skapa ekonomiska möjligheter för de utländska företagen men innebär även en utmaning.

Kina har de senaste åren genomgått en omfattande utveckling på det informationstekniska området och den ekonomiska tillväxten i landet har ökat explosionsartat. Medieklimatet och den kinesiska statens kontroll över Internet genomgår i och med det här stora förändringar. Trots att Internet skapar en till synes större frihet och ger nya möjligheter, använder den kinesiska staten Internet för att ytterligare öka sin kontroll över informationsflödet i landet. Genom cyberattacker från kinesiska IP-adresser mot Internetjätten Google i början av 2010 lyftes Kinas Internetpolitik fram även i internationella medier, inklusive svenska. Genom att undersöka engelskspråkiga kinesiska nyhetsartiklar i dagstidningar på Internet, om Google och Internetcensuren i Kina, ämnade vi granska hur regimsupport respektive regimkritik yttrar sig i två kinesiska nyhetstidningar.

Syftet med arbetet är att ge en generell presentation av Den gyllene blommans hemlighets innehåll och funktion samt introducera två olika kommentarer och synliggöra deras specifika synsätt. De generella frågorna jag har ställt mig är följande: Vad är textens innehåll? På vilka filosofiska grunder vilar metoden? Vilka är de viktigaste skillnaderna mellan Jungs och Clearys kommentarer?Wilhelm var den person som hittade texten och som först översatte den till ett västerländskt språk år 1928. Han har både översatt och kommenterat bl. a.