Bakgrund: Ansvarstagande inom miljö och sociala frågor är ett ämne som på senare tid har blivit mer och mer uppmärksammat. I samband med att Brundtlandrapporten publicerades 1987 fick hållbarhetsredovisningen sitt stora uppsving, vilket kom att ge en ökad medvetenhet kring ämnet. Även trycket från omgivningen ökade mot företagen och deras ansvar i att redovisa miljömässiga och sociala frågor.Problem: De problem som finns i samband med hållbarhetsredovisningar är att det dels är frivilligt att redovisa, dels att de riktlinjer som ges ut av GRI inte är tvingande utan snarare flexibla, vilket i sin tur innebär svårigheter vid jämförelser av presenterad data. Det faktum att det enbart är hälften av alla hållbarhetsredovisande företag som granskar sin rapport externt är också ett problem. Det är av intresse att få veta varför företag väljer att upprätta hållbarhetsredovisningar, och vilka påverkande faktorer som finns, särskilt då upprättandet är en frivillig handling.Syfte: Att visa varför svenska bolag hållbarhetsredovisar med hjälp av legitimitetsteori, institutionell teori eller intressentteori.

I denna uppsats har några av kränknings- och diskrimineringsersättningens likheter, skillnader och speciella problem behandlats. Kränkningsersättning regleras i Skadeståndslagen (SkL) och diskrimineringsersättning i Diskrimineringslagen (DiskL). Ett delsyfte har varit att besvara ett antal frågeställningar om dessa ersättningsformer i ett jämförande perspektiv. Frågorna har handlat om de två lagarnas tillämpningsområden och förutsättningar för ersättning. Även frågor om hur ersättningarnas storlek bestäms, samt vilka funktioner ersättningarna är avsedda att fylla, har besvarats.

I uppsatsen undersöks vad gyllene aktier är och hur de legitimeras under EU-rätten.Vidare undersöks gyllene aktiers betydelse för den svenska staten i egenskap avaktieägare i privatiserade företag.En gyllene aktie är en aktie som är förknippad med särskilda rättigheter vilkaoffentliga ägare innehar i helt eller delvis privatiserade aktiebolag. Särskilda rättigheterinnebär att den offentliga ägaren kan utöva en viss kontroll över dels ägarstrukturenoch/eller över beslutsfattandet i bolaget. Särskilda rättigheter kan skapas genom generelllagstiftning, privatiseringslagar, bolagsordningen och aktieägaravtal vilket vanligtvissker i samband med privatiseringen av ett statligt företag. Det krävs enligt EUdomstolenspraxis att det föreligger en nationell åtgärd bakom särskilda rättigheter.Den främsta anledningen till att staten behåller gyllene aktier i privatiserade företagär oftast att skydda nationella intressen eftersom företagen i fråga oftast är verksamma isamhällsnyttiga sektorer såsom energi eller transport. Staten vill därför behålla visskontroll över bolagen med hänsyn till nationell säkerhet eller ordning, exempelvis föratt trygga energiförsörjningen eller säkra landets infrastruktur.Gyllene aktier utgör som huvudregel en restriktion av den fria rörligheten förkapital eftersom offentliga ägare kan hindra utländska investerare ägarskap eller attdelta i beslutsfattandet i bolaget.

En ny trend inom internethandeln är företeelsen av så kallade rabatt- och upplevelsesajter. På den svenska marknaden är Groupon marknadsledande rabattsajt samtidigt som LiveIt anses störst inom upplevelseförmedling. Affärskonceptet ? att marknadsföra priserbjudanden eller upplevelser och sedan hänvisa konsumenter vidare till leverantörer ? har tagits efter av en rad aktörer och den nya trenden får antas fortsätta en tid framöver.Det faktum att den aktuella typen av förmedling är relativt ny har lett till en osäkerhet kring vilket ansvar rabatt- och upplevelseföretagen har gentemot konsumenter. Inte sällan använder de sig av varierande affärsupplägg vilket bidragit till ytterligare oklarhet.Det saknas direkt tillämplig tvingande lagstiftning och företagen begränsar ofta, genom mer eller mindre långtgående friskrivningar, sitt civilrättsliga ansvar.Syftet med förevarande uppsats är att undersöka vilket civilrättsligt ansvar som företagen har gentemot konsumenter vid dröjsmål och fel i vara och tjänst.I uppsatsen, som inledningsvis diskuterar innebörden av termerna kollektiv shopping och gruppköp, redogörs för de tre affärsmodeller som det marknadsledande rabattföretaget Groupon använder sig av.

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

Bakgrund: 1 januari 2014 blev det tvingande för mindre företag att tillämpa det nya K-regelverket i form av antingen K2 eller K3. Av den anledningen är det både aktuellt och intressant att identifiera och studera de kostnader som organisationer kan tänkas ha i samband med införandet av en redovisningsrekommendation. Vidare har det i media förts en debatt huruvida det nya Kregelverket är anpassat för bostadsrättsföreningar, varför det blir särskilt intressant och aktuellt att studera denna typ av organisation. Det saknas, enligt vår genomgång av tidigare forskning, studier som belyser kostnadsaspekten vid införandet av en ny redovisningsrekommendation för svenska organisationer. Med denna studie vill vi fylla den kunskapslucka som finns inom forskningsområdet redovisningsimplementering.Problemformulering: Vilka är kostnaderna för organisationer vid implementering av en redovisningsrekommendation och vad förklarar dessa kostnader?Syfte: Syftet med studien är att identifiera de kostnader som uppstår i samband med att en ny redovisningsrekommendation implementeras i organisationer.

Problembakgrund: Under 1980-talet kritiserades ekonomistyrningen inomorganisationer då den ansågs vara allt för finansiellt inriktad. En ekonomistyrningsmodellsom presenterades av Kaplan och Norton, med löftet om att effektivisera och förbättra denekonomiska styrningen var balanserat styrkort. Styrmodellen fick en stor genomslagskraftinternationellt sett men också i Sverige. I början implementerades modellen av mångaprivata företag för att sedan användas även inom den offentliga sektorn.I traditionell litteratur förklaras organisationers adoption ? implementering av olika styrmodellersom ett rationellt val för att kontinuerligt kunna förbättra sin verksamhet.Abrahamsons typologi som presenteras i arbetet pekar på påverkande faktorer vidadoption av styrmodeller.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående.Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske.

Utredning och avgörande genom partikulärdispasch är en sjörättslig konfliktlösningsmetod vid tvister om sjöförsäkringar. Dispaschören har att som första instans befatta sig med tvisten, och grundar sin behörighet på en tvingande forumregel i 17:9 sjölagen. I den här uppsatsen undersöks om förfarandet även måste iakttas vid tillämpningen av Bryssel I bis-förordningen. I NJA 2000 s. 3, ansågs försäkringstagarens rätt enligt art.

Utgångspunkten i uppsatsen var att undersöka om och hur oönskade effekter av kosmetiska operationer kan ge ekonomisk ersättning. En patient som skadas i samband med behandling eller liknande åtgärd inom hälso- och sjukvård, kan genom olika regelsystem yrka på ekonomisk ersättning för en eventuell personskada. Ett sätt är att yrka på skadestånd med stöd av bestämmelserna i skadeståndslagen. Ett annat för patienten enklare sätt är att begära patientskadeersättning från den så kallade patientförsäkringen enligt patientskadelagen. Oavsett om den enskilde får patientskadeersättning eller inte, kan hon/han även yrka på skadestånd enligt skadeståndslagen.

Problemdiskussion: Bokföringsnämnden fick år 2004, i uppdrag av Regeringen, att förenkla redovisningen i Sverige då den ansågs vara för komplex. BFN valde att lösa den komplexa redovisningen genom att införa fyra olika regelverk, som delar in företagen, efter deras storlek. Genom indelningen skapade BFN regelverken K1, K2, K3 och K4, där K1 riktar sig till de minsta företagen och K4 till företag som redovisar enligt IFRS-reglerna. Regelverket K2, som studien behandlar, riktar sig till mindre aktiebolag, enligt ÅRL:s äldre definition av mindre aktiebolag. Dessa bolag kännetecknas av, att de understiger samma två av dessa tre rekvisit de senaste två åren: mindre än 50 stycken anställda, en balansomslutning lägre än 25 miljoner kronor samt en nettoomsättning som understiger 50 miljoner kronor.

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rätt till, såsom friheten att utöva tjänster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall värna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hämmar den fria konkurrensen men har ändå tillåtits om en viss marknadutgörs av allmänfarliga produkter såsom alkohol eller tobak och bedöms då kunna skötas bättre genom statlig reglering. Spelmarknaden är inte allmänfarlig men bedöms ändå kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter på medborgarna. En medlemsstat får inskränka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestämmelser i den nationella lagen, om en åtgärd är av tvingande hänsyn för allmänheten.

Ekonomistyrning avser de system, regler, tillvägagångssätt, värderingar och andra aktiviteter ledningar tillämpar i syfte att utstaka anställdas väg - ett forskningsområde som inkorporerar viktiga icke-konsensuella konceptdefinitioner som stör möjligheterna att bygga ett kumulativt forskningsområde och reducerar jämförbarheten studier emellan. Mot sagd bakgrund sökte Otley & Tessier (2012) att konceptuellt utveckla en synnerligen välciterad styrmodell, Simons Levers of control, som i denna studie, tillsammans med den paradigmatiska neoinstitutionella teorin, anlades mikroekonomiskt på en pionjärsorganisations tillämpade och upplevda styrning. Syftet med denna studie var att öka förståelsen för institutionella strukturer inom den strategiska ekonomistyrningen i en pionjärsorganisation genom att, (1) beskriva den tillämpade och upplevda ekonomistyrningen, (2) identifiera institutionella mekanismer samt (3) framtaga en analysmodell för strategisk ekonomistyrning i organiska miljöer. För att uppnå uppsatsens syfte har ett deduktivt/abduktivt forskningsupplägg tillämpats inom ramen för vilket befintlig essentiell teori- och modellbildning användes för att förstå en specifik händelse. Valt forskningsupplägg kompletterades med ett aktörsperspektiv åsyftandes att öka förståelsen för skeenden, uppfattningar och samband i den socialt konstruerade verkligheten som omgav studiens informanter.

Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ?tvingande joint venture-avtal? med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien.Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier.