Om kränknings- och diskrimineringsersättning

I denna uppsats har några av kränknings- och diskrimineringsersättningens likheter, skillnader och speciella problem behandlats. Kränkningsersättning regleras i Skadeståndslagen (SkL) och diskrimineringsersättning i Diskrimineringslagen (DiskL). Ett delsyfte har varit att besvara ett antal frågeställningar om dessa ersättningsformer i ett jämförande perspektiv. Frågorna har handlat om de två lagarnas tillämpningsområden och förutsättningar för ersättning. Även frågor om hur ersättningarnas storlek bestäms, samt vilka funktioner ersättningarna är avsedda att fylla, har besvarats. Följande slutsatser har dragits: DiskL är till skillnad från SkL tvingande, men kan trots detta inte tillämpas i lika många situationer som SkL, i och med att fler skadetyper kan ersättas enligt SkL. I fråga om förutsättningar för ersättning är en skillnad att det endast för kränkningsersättning alltid krävs att ett brott har begåtts och att vållande (uppsåt eller oaktsamhet) förelegat. Vid bestämmandet av diskrimineringsersättning beaktas den skadelidandes egna upplevelser, medan så som huvudregel ej är fallet vid bestämmandet av kränkningsersättning. Dessutom beaktas vid diskrimineringsersättningens bestämmande att DiskL:s funktion skiljer sig från SkL:s ? den förra ska fylla en preventiv och en reparativ funktion, medan den senare endast tillskrivs en reparativ funktion. Ett annat delsyfte har varit att diskutera särskild problematik med ersättningsformerna. Det har t.ex. ifrågasatts om det är rimligt att den som diskriminerats kan tilldömas ett lika stort eller större ersättningsbelopp än den som tilldömts kränkningsersättning, bara för att diskrimineringsersättningens preventiva syfte ska tillgodoses. Flera skäl har angivits som talar mot detta, och en ny lösning har presenterats, som tycks ge ett rimligare resultat. Vidare har ställts frågan hur ordet ?kränkning? används inom ramarna för dessa ersättningsformer, och det har konstaterats att ordet används på olika sätt i svenska rättskällor. Den sista frågeställningen ? vilket är en mycket omdiskuterad fråga ? har varit huruvida kränkningsersättning respektive diskrimineringsersättning kan utdömas trots att en skada ej har inträffat. Enligt mina tolkningar av lagtext och praxis, har slutsatsen dragits att skada alltjämt är en förutsättning för att såväl kränkningsersättning som diskrimineringsersättning ska utdömas. Alla frågeställningar har besvarats med hjälp av studier av lagtext, propositioner, praxis samt litteratur som berört ämnet.

Senaste sökningar:

© 2024 Allauppsatser.se | Nyheter Sidkarta