Uppsatsen behandlar hur Riksarkivet, trots avsaknaden av tvingande juridiska bevarandekrav, agerat i frågan kring bevarandet av personarkiv och hur detta i sin tur har avspeglats i arkivinstitutionens beståndsprofil under perioden 1901-2002. Ämnet är av intresse då tidigare forskning kring personarkiv främst koncentrerats till ordnings- och förteckningsprinciper eller frågor kring personarkivens användningsområden för forskarsamhället. Undersökningens teoretiska ramverk utgår från att arkiven inte är neutrala förmedlare av historien, utan aktivt formas av den rådande tidsandans idéer och förutsättningar. Därigenom blir arkivarierna, genom sina ageranden och ställningstaganden, viktiga aktörer i konstruktionen av det förflutna. En annan viktig teoretisk utgångspunkt för studien är hur minneskategorierna; kollektivt minne, personligt minne, arkivminne och historiskt minne, interagerar med varandra för att forma vår förståelse av det förgångna.           Undersökningen består metodologiskt av två delstudier ? en kvalitativt inspirerad studie av myndighetens egenproducerade handlingar för att utröna agerandet i personarkivsfrågan, och en kvantitativ motsvarighet för att belysa hur detta avspeglats i myndighetens personarkivsbestånd, där källmaterialet bestått i Riksarkivets beståndsöversikt över person- släkt- och gårdsarkiv. Resultatet visar att Riksarkivet under åren 1901-2002 går från att vara en institution med ett ganska svalt intresse för personarkiv till att bli en aktör som på ett aktivt sätt både insamlar och genererar nytt personarkivsmaterial.

SammanfattningTitel:Redovisningsproblematik i gruvbolag noterade på stockholmsbörsen ? en praxisstudie Nivå: D-uppsats i ämnet företagsekonomi Författare: David Åsenlund och Martin Hammarsten Handledare: Arne Fagerström Datum: Maj 2014 Syfte: Syftet med denna studie är att ge en bild av hur gruvföretag noterade på Stockholmsbörsen tar sig an valmöjligheter som finns i nuvarande redovisningsstandarder. För att kunna ge en bild identifieras faktorer som påverkar redovisningspraxis. Genom att göra detta kan studien hjälpa till att skapa en bredare medvetenhet hos användare av de finansiella rapporterna. Metod: Studiens syfte är att ge en helhetsbild av redovisningspraxis bland g ruvbolag som finns noterade på Stockholmsbörsen.

Denna uppsats handlar om mobilitet inom hållbar stadsutveckling. Anledningen till valet av ämne är de utmaningar som stadsutveckling och transportplanering i synnerhet, står inför idag. Resurs- och miljöproblem ställer krav på en ny rumslig organisering av samhälleliga och sociala relationer för att en hållbar utveckling ska kunna åstadkommas i framtiden. I dagens samhällsplanering är det därför viktigt att planera för städer med en blandstadskaraktär, där nya stadsdelar innefattar flera funktioner. Detta dels för att öka den sociala hållbarheten och dels för att underlätta för ett minskat resande i vardagen.

Bakgrund: Nedskrivningar ska redovisas då tillgångens verkliga värde understiger detredovisade värdet. En viktig fråga är därför hur värdet på tillgångar ska beräknas och hurprövningar för nedskrivningsbehov ska genomföras där rådande redovisningsstandarderkräver subjektiva bedömningar. Dessa bedömningar ger utrymme för ledningen att göraredovisningsval. Tidigare studier har visat att bolagens finansiella stabilitet kan påverkastorleken och frekvensen i förekomsten av nedskrivningar.Syfte: Syftet med uppsatsen är att undersöka hur väl de samband mellan soliditet ochnedskrivningar som Pettersson (2014) finner i sin doktorsavhandling gällande nedskrivningarav materiella tillgångar (fartyg) och tillämpningen av IAS 36. Sambandet ska undersökas påen mer övergripande nivå oberoende av bransch till skillnad från Petterssons avhandling somundersöker ett urval av europeiska rederier.

Vår omvärld ser inte längre ut som den gjorde efter andra världskriget och inte heller som den gjorde efter det kalla kriget. Vi befinner oss nu i en värld med allt öppnare gränser där de inre och yttre säkerhetsaspekterna är förenade. De säkerhetspolitiska hotbilderna ser inte längre ut som förr. Att det skulle uppblossa ett krig mellan några av EU:s medlemsstater är idag näst intill osannolikt. En storskalig aggression mot någon medlemsstat är inte heller trolig.

I Sverige är det förbjudet att både anordna och främja deltagande i hasardspel om inte tillstånd har meddelats. Genom att kontrollera spelverksamheten, eftersträvas en sund och säker spelmarknad utan privata vinstintressen, där de bakomliggande skyddsintressena (att skydda konsumenter, att förhindra brott, att motverka sociala och ekonomiska skadeverkningar samt att styra överskottet) ska tillgodoses. I Sverige är det endast Svenska Spel och ATG som har tillstånd att tillhandahålla hasardspel över internet, men trots det både tillhandahåller och främjar spelleverantörer som är etablerade i andra medlemsstater hasardspel över internet på den svenska marknaden, vilket aktualiserar frågan huruvida EU-rätten ger något stöd för sådant gränsöverskridande hasardspel.Hasardspel faller in under bestämmelserna om fri rörlighet för tjänster förutsatt att spelleverantören är etablerad i en annan medlemsstat än mottagaren av tjänsten. Denna frihet kan begränsas på grund av tvingande skäl av allmänintresse såsom exempelvis konsumentskydd, uteslutande av privata vinstintressen och förhindrande av brott. Med anledning av de kulturella och moraliska skiljaktigheter som föreligger mellan medlemsstaterna, har EU-domstolen tillerkänt de nationella myndigheterna ett stort utrymme att själva avgöra vad som krävs för att skydda medborgarna.

Vid ett möte i Lissabon år 2000 bestämdes att det fanns behov av att öka jämförbarheten mellan företags årsredovisningar i olika länder. Detta skulle åstadkommas genom att företag inom EU skulle bli tvungna att följa samma redovisningsstandarder vid upprättande av sina årsredovisningar. Som följd av detta blev IFRS/IAS(International Financial Reporting Standards/International Accounting Standards) år 2005 tvingande för alla börsnoteradeföretag i Sverige. I denna uppsats har vi valt att studera en del i denna standard nämligen IAS 24, Upplysningar om närstående.Med en närstående relation menas en part som, direkt eller indirekt, har betydande eller bestämmande inflytande över ett företag. Med detta menas att parten kan påverka ett företags finansiella och operativa strategier.

Bakgrund och problem: Bokföringsnämnden bestämde sig 2004 att ändra inriktning isin normgivning, detta eftersom reglerna för de mindre företagen var alltför omfattandeoch komplexa. Bakgrundet till att det blivit såhär är att grundtanken i svensk lagstiftninginnebar att alla företag skulle följa samma regler. Den nya norminriktningen leddefram till att ett nytt regelverk togs fram, K-projektet som innehåller avsnitten K1, K2,K3 och K4 för olika företagsformer. K2-regelverket kunde börja tillämpas från år 2008,det har varit sparsamt med undersökningar gällande om företag valt att tillämpa regelverketeller inte. KPMG har dock försökt kartlägga detta vilket visade att regelverketanvänts av ytterst få företag.

När företag får möjlighet att verka på en väl fungerande marknad med ett minimum av offentliga regleringar skapas samhällsekonomisk effektivitet. Samtidigt är förtroendet för företagen en viktig grundbult för samhällsekonomisk tillväxt - om förtroendet skadas minskar investeringsviljan, vilket på sikt skadar såväl företagens som samhällets tillväxt. Efter företagsskandaler som Enron, Trustor och Skandia har det skapats en diskussion om den interna kontrollen ? såväl nationellt som internationellt ? vilket lett till att regelverk, normbildning och praxis världen över har granskats och reviderats. Med bakgrund i detta har ?Svensk kod för bolagsstyrning? utvecklats i Sverige.

Vid ett entreprenörsbyte till följd av offentlig upphandling kan under vissa förutsättningar det arbetsrättsliga skyddsregelverket vid verksamhetsövergångar, baserat på direktiv 2001/23/EG, bli tillämpligt. Skyddsregleringens tillämplighet kan betraktas som konkurrenshämmande i sammanhanget, vilket går emot grundändamålet med offentlig upphandling. Samtidigt är skyddsregleringens extensiva tillämplighet en förutsättning för att dess ändamål, att trygga arbetstagarnas anställningsvillkor vid ett arbetsgivarbyte, ska kunna uppfyllas. Denna uppsats belyser hur entreprenörerna och den upphandlande myndigheten kan påverka huruvida skyddsregleringen ska bli tillämplig eller inte, och vilka följder detta får för det arbetsrättsliga respektive upphandlingsrättsliga regelverkets möjlighet att uppnå sina motstridiga ändamål.EU-domstolen har i sin praxis kring vad som anses utgöra en verksamhetsövergång lagt stor vikt vid huruvida den tidigare entreprenörens personal övergått till den övertagande personalen. Detta leder till att om en övertagande entreprenör väljer att inte anställa den tidigare entreprenörens personal så föreligger ingen verksamhetsövergång, och de anställda har ingen lagstadgad rätt till fortsatt anställning hos den nya entreprenören.

Denna uppsats undersöker den reparativa rättvisans värden och målsättningar samt filosofins förhållande till det etablerade straffrättssystemet. Uppsatsen förankras på det praktiska planet genom att undersöka medling som reparativ process. I fokus står lag (2002:445) om medling med anledning av brott. Denna uppsats fokuserar främst på dessa specifika frågeställningar:- Vad är reparativ rättvisa och vilka grundläggande värden står den för?- Hur förhåller sig den reparativa rättvisan till det etablerade straffrätts¬systemet?- Vilka är de grundläggande målen och syftena med medling enligt medlings¬lagen?- Vilket förhållande har medling till det svenska straffrättssystemet?Reparativ rättvisa är en rättsfilosofi som har etablerats de senaste 30 åren och som kännetecknas av att den har formulerat en kritik mot det rådande västerländska straffrättssystemet.

I sta?der byggs va?gtunnlar fo?r att ge rum a?t bosta?der och kontor, i dessa trafikplatser fa?rdas a?rligen miljontals fordon. Bra?nder i dessa insta?ngda utrymmen kan fa? allvarliga konsekvenser och arbetas aktivt med att fo?rhindras. I Va?rtahamnen i Stockholm projekteras mellan 2011 och 2013 en kortare va?gtunnel i slutet av E20.

SammanfattningBokföringsnämnden (BFN) är en statlig myndighet under regeringen som är statens expertorgan på redovisningsområdet. De ansvarar för att främja utvecklingen av den goda redovisningsseden som enligt definitionen skall grundas utifrån praxis. Redovisningen har dock gått från att ha styrts utifrån principer och sed till att bli allt mer styrt av regler. På senare tid har nämligen BFN antagit en ny strategi genom att utfärda regelverk vilket de aldrig tidigare har gjort. De nya regelverken vid namn K-regelverken grundar sig i internationella redovisningsnormer och blir aktuella att tillämpa från 2014.Problematiken är att BFN inte har någon föreskriftsmakt utan endast får ge ut allmänna råd. Dessa uppfattas dock ofta som obligatoriska i praktiken vilket leder till att det uppstår en konflikt både gällande hur reglerna skall tolkas samt vad som gäller juridiskt.Vårt syfte är att förstå hur de kommande regelverken från bokföringsnämnden uppfattas samt hur de kommer att påverka företagen och den goda redovisningsseden. I uppsatsen använder vi oss av en kvalitativ studie med induktiv ansats.

Revisionsplikten omfattar många företag i Sverige. Gränsen för vilka som omfattas går när företaget uppfyller två av tre gränsvärden i de senaste två årens redovisningar; Fler än tre anställda i medeltal, mer än tre miljoner i nettoomsättning eller mer än 1,5 miljoner i balansomslutning. Företag som inte omfattas kan själva välja om de vill ha revision. Det finns argument som talar för att revisionsplikten utgör en ekonomisk och administrativ börda för små företag, och att nyttan knappast överstiger kostnaden. Flera länder i Europa har valt att avskaffa revisionen för de flesta mindre företag genom att höja gränsvärdena, och det är troligt att Sverige följer samma trend.Revisorn är skyldig enligt lagen att lämna tips och råd i samband med revisionen som kan leda till en bättre redovisning och effektivare rutiner inom företaget, så att felaktigheter undviks i framtiden.

Denna studie unders?ker vilken p?verkan det nya EU-direktivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) har p? revisionsbranschen. Studien syftar till att f? en djupare f?rst?else f?r hur direktivet kommer att p?verka revisorernas arbete inom h?llbarhetsgranskning. Genom att unders?ka hur svenska revisionsbyr?er f?rbereder sig f?r implementeringen av CSRD och identifiera de huvudsakliga utmaningarna och m?jligheterna i denna process uppfyller studien sitt syfte.