Syftet med denna studie har varit att undersöka de multinationella företagens ?tvingande joint venture-avtal? med de kinesiska tillverkarna, och hur det påverkar teknologisk överföring. Som metod för att samla in information valde uppsatsförfattaren att genomföra kvalitativa intervjuer, vilka var semi-strukturerade. Genom ett icke-sannolikhetsurval valdes tre företag ut för att delta i studien.Studiens slutsatser tyder på förutsatt att den kinesiska regeringens krav på joint venture-avtal reviderades eller helt slopades och de multinationella fordonstillverkarna därmed fick valfri möjlighet till FDI, då skulle det leda till att färre företag ingår joint ventures med kinesiska tillverkare. Dessutom ökar incitamenten för de multinationella företagen att överföra teknologier till den kinesiska fordonsindustrin om de har möjligheten att fritt bestämma FDI, däremot är det ingen garanti för mer effektiva teknologier.

Efter införandet av Lagen om valfrihetssystem (LOV) och dess tvingande regler för primärvården började en ny marknad att skapas, en så kallad kvasimarknad. En kvasimarknad består av både offentliga och privata verksamheter där båda parter finansieras av staten, landstingen eller kommunerna. Samarbetet mellan landstingen och privata vårdcentraler kan ses som ett interorganisatoriskt samarbete där ett ömsesidigt beroende skapar ett behov av att kontrollera varandra. Landstinget behöver kontrollera att de privata vårdcentralerna agerar enligt överenskommelsen, som huvudsakligen är att skapa lättillgänglig vård med hög kvalitet till medborgarna.Syftet med studien är att undersöka hur landstingen styr de privata vårdcentralerna och varför de styr som de gör.För att uppfylla vårt syfte med studien har vi arbetat med en kvalitativ metod. Den kvalitativa metoden vi använde var fallstudie.

Titel:              K2 i årsredovisningsprogram-          Är årsredovisningsprogrammen anpassad för K2? Nivå:             Examensarbete, kandidatnivå, 15 hp i ämnet företagsekonomi Författare:     Helena Sjödén Handledare:  Fredrik Hartwig Datum:          2012-03-10 Syfte:            Syftet med studien är att undersöka om årsredovisningsprogrammen har anpassats så att ett mindre aktiebolag kan upprätta sin årsredovisning enligt BFNAR 2008:1 (K2). Mina forskningsfrågor är:-          Har årsredovisningsprogrammen anpassats till att upprätta årsredovisning utifrån kraven i K2?-          Finns möjligheten att ge fler upplysningar i årsredovisningen är minimikravet i K2? Metod:          Utifrån skillnaderna i K2 och Årsredovisningslagen (ÅRL) har årsredovisningsprogram på marknaden undersökts i syfte att se om man kan upprätta en årsredovisning utifrån K2-reglerna. Jag har valt ett hermeneutiskt förhållningssätt då jag utgått från teori och min förförståelse för att gå vidare med att bearbeta och tolka mina undersökningar. Resultat och slutsats:  Utifrån min undersökning av tre utvalda årsredovisningsprogram anser jag mig kunna konstatera att för de allra minsta företagen med en okomplicerad redovisning har årsredovisningsprogrammen anpassats till att kunna upprätta en årsredovisning utifrån K2.

Tillämpningen av de nya K-regelverken blev tvingande från och med 1 januari 2014. För mindre aktiebolag stod valet mellan det regelbaserade regelverket K2 och det principbaserade regelverket K3. En rad studier och artiklar är publicerade i syfte att beskriva hur valet dem emellan bör ske. Resultaten har varierat men man har kunnat enas om att bransch, företagets storlek, konsulters inrådan, intressenter samt bolagets finansiella ställning har betydelse vid valet av regelverk. Ingen entydig bild har däremot framkommit om när K3 kan anses ge ökad nytta för bolaget.

En ny trend inom internethandeln är företeelsen av så kallade rabatt- och upplevelsesajter. På den svenska marknaden är Groupon marknadsledande rabattsajt samtidigt som LiveIt anses störst inom upplevelseförmedling. Affärskonceptet ? att marknadsföra priserbjudanden eller upplevelser och sedan hänvisa konsumenter vidare till leverantörer ? har tagits efter av en rad aktörer och den nya trenden får antas fortsätta en tid framöver.Det faktum att den aktuella typen av förmedling är relativt ny har lett till en osäkerhet kring vilket ansvar rabatt- och upplevelseföretagen har gentemot konsumenter. Inte sällan använder de sig av varierande affärsupplägg vilket bidragit till ytterligare oklarhet.Det saknas direkt tillämplig tvingande lagstiftning och företagen begränsar ofta, genom mer eller mindre långtgående friskrivningar, sitt civilrättsliga ansvar.Syftet med förevarande uppsats är att undersöka vilket civilrättsligt ansvar som företagen har gentemot konsumenter vid dröjsmål och fel i vara och tjänst.I uppsatsen, som inledningsvis diskuterar innebörden av termerna kollektiv shopping och gruppköp, redogörs för de tre affärsmodeller som det marknadsledande rabattföretaget Groupon använder sig av.

I svensk rätt är området insiderhandel kriminaliserat för att genom straffhot påverka individer att avstå från handel baserad på icke offentliggjord kurspåverkande information. Bakomliggande avsikt är att skapa en tillförlitlig och trovärdig värdepappersmarknad. Ansvaret för förebyggande, upptäckt, utredning och lagföring är uppdelat på flera olika aktörer. Syftet med uppsatsen är att analysera den sannolika effektiviteten i regleringen. Uppsatsen berör skilda perspektiv på, och bakgrunden till, kriminalisering av insiderhandel.

Titel: Hållbarhetsrevision ? hur påverkas revisionsbyråerna?Nivå: C-uppsats i ämnet företagsekonomiFörfattare: Angelina Dahlström, Alexander EkqvistHandledare: Arne FagerströmDatum: 2013 ? januariSyfte: Företag behöver idag visa allmänheten att de arbetar med hållbarhetsfrågor och denna information behöver också oberoende granskas. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur en förändrad efterfrågan av information från intressenter har förändrat revisorns arbetsuppgifter och revisionsbyråernas utbud av tjänster, samt hur revisionsbyråerna ser på den framtida utvecklingen av revisions roll och deras erbjudna tjänster.? Har revisorns roll förändrats i samband med uppkomsten av hållbarhetsrevision?? Hur hanterar revisorerna och revisionsbyråerna den nya efterfrågan av hållbarhetsrevision?? Hur ser revisonsbyråerna på den framtida utvecklingen inom hållbarhetsrevision?Metod: Uppsatsen utgår från ett företagsekonomiskt perspektiv. All empirisk data har samlats in genom kvalitativ metodik.

Försäkringar är en typ av tjänster som lämpar sig särskilt väl för internationell handel då försäkringsavtal enkelt kan slutas mellan två parter utan att några varor eller ar-betskraft behöver förflyttas över gränserna. Den gränsöverskridande handeln med försäkringar aktualiserar precis som den övriga gränsöverskridande handeln den in-ternationellt privaträttsliga problematiken. Det är dock ofta så att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation när försäkringen väl behöver användas. Försäkringen faller ju i många fall ut när försäkringstagaren lidit någon typ av skada. Med tanke på att försäkringstagaren befinner sig i en utsatt situation både rent ekonomiskt och för-handlingsmässig har lagstiftaren valt att särskilt reglera detta område.

Syfte och frågeställningar: Syftet med min undersökning är att granska ett urval läroböcker i karaktärsämnen på Handels och administrationsprogrammet utifrån ett intersektionellt perspektiv med särskilt fokus på genus. Frågeställningen lyder: Hur beskrivs män och kvinnor genom bilder och illustrationer i läroböckerna?Material och metod: Intersektionalitet är en övergripande inriktning för studien då även klass och i viss mån etnicitet uppmärksammas, studien fokuserar dock på genus. Rådande heteronormativitet samt överlag den manliga dominansen visas genom granskning av tidigare studier av läromedel. Den värdegrund som ska råda i skolan konstateras handla om relationen mellan individer.

Bolagsstyrningsfrågor har på senare år uppmärksammats både i Sverige och internationellt efter ett antal förtroendeskadliga incidenter. Det ledde till att regeringen tillsatte en förtroendekommission för att analysera behovet av åtgärder som skulle säkerställa förtroendet för det svenska näringslivet. En kodgrupp bildades som tog fram en Svensk kod för bolagsstyrning, KodenKoden är avsedd att utgöra ett led i självreglering inom det svenska näringslivet vilket innebär att den inte är lagstiftad utan marknaden får själv råda över bestämmelserna. Koden bygger på principen följ eller förklara och innebär att de företag som tillämpar Koden kan avvika från enskilda regler men de måste då förklara och ange skäl till avvikelsen. Genom följ eller förklara läggs ambitionsnivån högre än den hade gjorts om reglerna varit tvingande.

SammanfattningEG-fördraget reglerar de grundfriheter varje medlemssats medborgare har rätt till, såsom friheten att utöva tjänster och friheten att etablera sig i en annan medlemsstat. Medlemsstaterna skall värna om en öppen marknad med fri konkurrens. Statliga handelsmonopol hämmar den fria konkurrensen men har ändå tillåtits om en viss marknadutgörs av allmänfarliga produkter såsom alkohol eller tobak och bedöms då kunna skötas bättre genom statlig reglering. Spelmarknaden är inte allmänfarlig men bedöms ändå kunna orsaka negativa sociala och ekonomiska effekter på medborgarna. En medlemsstat får inskränka EG-fördragets grundfriheter genom att införa bestämmelser i den nationella lagen, om en åtgärd är av tvingande hänsyn för allmänheten.

Syftet med denna uppsats är att utifrån ett antal självbiografiska berättelser, utgivna mellan år 1990 och 2013, åskådliggöra diskurser om författares möten med socialarbetare samt att belysa författares tal om sina kontakter med det sociala arbetet. Detta görs utifrån en socialkonstruktionistisk ram och med kritisk diskursanalys samt Klas Åmarks maktromb som analytiska verktyg. Kärnan i uppsatsen utgörs av att självbiografiska böcker används som utvärderingsmaterial, i syfte att granska författares konstruktioner av sina möten med socialarbetare, men även för att belysa hur maktstrukturen ser ut i olika mötesdiskurser och hur författare talar om sina kontakter med det sociala arbetet.Analysen har resulterat i tre olika mötesdiskurser, som benämns det trygga mötet, motståndets möte och det tvingande mötet. Faktorerna person och tillstånd verkar bidragande till de olika möteskonstruktionerna. Det har även påvisats att olika maktaspekter kan vara verksamma samtidigt i ett möte, men att författarna av analysmaterialet framhäver en eller flera mer än övriga.

Av Sveriges idag 300 000 aktiebolag är 80-85 procent mikrobolag med färre än 10 anställda och mindre än 3 miljoner i omsättning. Mikrobolagen har därför stor be-tydelse för svenskt näringsliv och samhällets utveckling. Förutsättningarna för dessa bolags tillväxt och utveckling bör av denna anledning främjas, vilket kräver att regelverken är anpassade till deras villkor. Revisionsplikten för små aktiebolag är en av de regelförenklingar som diskuteras, där nyttan och kostnaden för revision står i fokus.Syftet med uppsatsen är att beskriva hur ägarna till mikrobolag upplever revisionsplikten, hur de väljer att agera vid ett avskaffande, samt analysera bakomliggande orsaker.I denna uppsats används en kvantitativ metod då antal förekomster av visst agerande vill undersökas. Den empiriska studien är gjord i form av en webbenkät skickad till 200 mikrobolag i Jönköpings län.Resultaten visar att ägarna till mikrobolag upplever att de har störst nytta av revision jämfört med övriga intressenter, dock anses även stat och kommun ha stor nytta av revision.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående.Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske.

Syfte: K3-regelverket kom att bli tvingande för företag att tillämpa från januari i år. En nyhet med regelverket var komponentavskrivning, en avskrivningsmetod som innebär att företagens tillgångar ska delas in i olika komponenter som är av betydelse och som har en nyttjandeperiod som väsentligt skiljer sig från hela tillgången i sig. SABO var redan innan införandet kritisk till metoden och uttalade sig om att byggnader är komplexa tillgångar och menar att metoden innebär att kostnaden kommer att överstiga nyttan, speciellt för fastighetsbolagen. Med det som utgångspunkt kommer studiens syfte att behandla hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag tillämpar och upplever det strikta kravet på komponentavskrivning. Vidare undersöks vilka faktorer som kan tänkas påverka det föregående.Metod: Studien utgår från en tolkande forskningstradition som ämnar att skapa en bättre förståelse kring hur ledande befattningshavare i allmännyttiga bostadsföretag upplever komponentavskrivning och hur tillämpningen av metoden kommer att ske.