Sökresultat:
259 Uppsatser om Tvingande hänsyn - Sida 8 av 18
Hur aromaterapi via luktsinnet kan pa?verka livskvaliteten
Bakgrund: Aromaterapi kan anva?ndas i olika syften, exempelvis fo?r avslappning, stimulering och fo?r att lugna individer. Denna Komplementa?ra- och Alternativa Metod (KAM) anva?nds va?ldigt begra?nsat i Sverige idag, men anva?nds som ett komplement inom ha?lso- och sjukva?rden i andra la?nder. Va?rdens ansvar a?r att ge en god va?rd i samra?d med patienten genom att ta ha?nsyn till individens livsva?rld.
Revisionsplikten : En JÀmförelse Sverige - Storbritannien
EU: s lagstiftning gör det obligatoriskt för alla aktiebolag att upprÀtta Ärsredovisning och lÄta en kvalificerad revisor granska uppgifterna. Det fjÀrde EG direktivet ger dock de nationella myndigheterna en möjlighet att undanta smÄ företag frÄn denna annars tvingande regel. Sverige har till skillnad frÄn nÀstan alla andra EU-lÀnder lÄtit bli att införa sÀrskilda regler för de minsta aktiebolagen.Uppsatsen syftar till att belysa smÄföretagarnas Äsikter om revisionsplikten som Sverige, i och med utvecklingen i vÄra grannlÀnder, snart Àr ensam om inom EU. Utöver att undersöka svenska företagares attityd skall det kontrolleras om en jÀmförelse med utvecklingen i Storbritannien kan göras.De svenska smÄföretagens attityder och Äsikter har insamlats genom en enkÀtundersökning som skickats till 300 smÄföretagare via den öppna databasen Forreg.se. Undersökningen gav en svarsfrekvens pÄ 19 procent.
Isomorfi i en ideell förening: kommersialismens vara eller icke vara i organisationen
Bryggeriet Àr en ideell förening som ingÄr i det civila samhÀllet i och med att man tar ett tydligt socialt ansvar för framför allt ungdomar och deras fritidssysselsÀttning i Malmö. Föreningen Àr mitt uppe i en organisationsförÀndring till följd av en lÀngtan efter stabilitet i organisationen men Àven en önskan om att hitta nya finansieringsalternativ till de bidrag man fÄr frÄn kommunen. Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att belysa vad som hÀnder med en organisation i det civila samhÀllet nÀr inledningsfasen Àr slut och organisationen utvecklas och gÄr vidare till att etablera sig pÄ marknaden. Undersökningen Àr utformad som en fallstudie vilket bland annat betyder att det Àr en specifik enhet som Àr studerad. Den teoretiska utgÄngspunkten i min undersökning har varit DiMaggios och Powells teori om den institutionella isomorfin som menar pÄ att organisationer inom samma fÀlt blir mer lika varandra över tiden.
Bedo?mning av byggnadsmaterial inom miljo?certifiering fo?r byggnader : En ja?mfo?relse mellan BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen
Syftet med arbetet a?r att underso?ka hur byggnadsmaterial behandlas inom BREEAM, LEED, Miljo?byggnad och Svanen samt inom byggvarudatabaserna Basta, Byggvarubedo?mningen och SundaHus. Med hja?lp av systemens bedo?mningskriterier har relevant information bearbetats och sammanfattats i en diskussion samt ett grafiskt resultat.Resultatet har visat att BREEAM-SE sta?ller ho?ga krav med ba?de standardiserade livscykelanalyser, kemiskt inneha?ll, dokumentation, avfallshantering, emissioner och tillverkning. LEED sta?ller krav pa? a?tervinning, a?teranva?ndning och emissioner men na?mner inte utfasningsa?mnen eller fullsta?ndig materialdokumentation.
Personalredovisning - Redovisning av sjukfrÄnvaro i SkÄnes kommuner
Syftet Àr att beskriva vilken information angÄende personalens sjukfrÄnvaro som förekommer i kommunernas Ärsredovisningar samt att identifiera varför denna information redovisas eller inte redovisas. Vi har dessutom som syfte att undersöka vad den kommande lagÀndringen angÄende obligatorisk redovisning av sjukfrÄnvaro kommer att fÄ för pÄverkan pÄ kommunernas redovisning. För att uppfylla vÄrt syfte har vi har anvÀnt oss av en kombinationsmetod av en kvantitativ dokumentstudie av SkÄnes samtliga kommuners Ärsredovisningar och personliga intervjuer av mer kvalitativ art. Resultatet av vÄr undersökning visar att samtliga Ärsredovisningar som vi har undersökt har innehÄllit information om sjukfrÄnvaro. Att personalen anses vara kommunens viktigaste resurs samt att kommunerna i allmÀnhet anses vara öppna med information Àr sÀkert anledningar till att denna redovisning sker.
FöretrÀdesrÀtt vid emissioner : En studie om huruvida företrÀdesrÀtten bör vara tvingande eller dispositiv.
Ă
r 1984 meddelades det första patentet i Sverige angÄende en mÀnsklig gensekvens av EPO, PRV medgav det första patentet angÄende en mÀnsklig gensekvens Är 1988. I Sverige regleras patent pÄ uppfinningar i patentlagen, Àven patent pÄ gener regleras i den lagen. NÀr ett patent beviljas pÄ en uppfinning erhÄlls en ensamrÀtt, alltsÄ en ensamrÀtt att yrkesmÀssigt kunna utnyttja uppfinningen, detta stadgas i 1 § 1st Patentlag (1967:837) (PL).BestÀmmelsen kring patent pÄ mÀnniskokroppen infördes den första maj 2004 i 1b § PL. I 1b § 1st PL stadgas att det inte gÄr att ta patent pÄ mÀnniskor i olika bildning- och utvecklingsstadier, mÀnniskokroppen utgör alltsÄ ett undantag för patentering. Isolerade bestÄndsdelar av mÀnniskokroppen eller tekniskt framstÀllda bestÄndsdelar kan utgöra en patenterbar uppfinning, Àven om en bestÄndsdels struktur Àr identisk med strukturen hos en naturlig bestÄndsdel, detta stadgas i 1b § 2st PL.Efter en tio Är lÄng debatt lÄg bakom beslutet om att anta direktivet 98/44/EG om rÀttsligt skydd för biotekniska uppfinningar.
Komfortskillnad mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser vid initial tillpassning
Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.
Kommunkoncernbudget ? form och funktion
Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.
Okontrollerad storm eller lugn bris? - En komparativ studie av anstÀlldas kÀnslomÀssiga reaktioner i en tvingande och en frivillig organisationsförÀndring
Organisationer förÀndras stÀndigt och mÄste anpassa sig till sin omgivning. Orsakerna till förÀndringar beror delvis pÄ organisationernas egna frivilliga beslut men Àven externa pÄtryckningar, till exempel pÄ grund av lagar och direktiv. Hur anstÀllda uppfattar och reagerar pÄ förÀndringar pÄverkar hur effektivt förÀndringarna implementeras. DÀrför Àr det nödvÀndigt för företaget att göra vad de kan för att anstÀllda ska acceptera förÀndringen.Denna studie undersöker hur anstÀllda reagerar vid organisationsförÀndringar. Syftet Àr att redogöra för hur och varför anstÀllda reagerar i olika typer av organisationsförÀndringar.
Controllern i svensk praktik ? En kvantitativ studie av en profession i förÀndring
Syfte: Att kartlÀgga samt analysera förÀndringar inom ekonomistyrningsomrÄdet avseende controllerns roll, arbetsomrÄde och styrmedel i svensk praktik Metod: En webb-baserad enkÀt skickades ut till 1000 controller i Sverige. EnkÀten var utformad som en replikat frÄn studien av Scapens et al (2002). Kvantitativa och statistiska metoder anvÀndes vid bearbetning av materialet Teoretiska perspektiv: Vi utgÄr ifrÄn att externa strukturella processer, s.k. förÀndringsdrivare, utvecklade av Lukka och Granlund (1998), som genom ekonomiska, normativa och tvingande tryck, samt efterliknelseprocesser, skapar homogeniserande praktiker i controllerns arbete. Slutsats:NÄgra signifikanta skillnader mellan service- och industrisektorn i Sverige avseende controllerrollen, arbetsomrÄdet och styrmedel kunde inte verifieras.
Behövs det tvingande regler för hÄllbarhetsredovisning? : En undersökning av hur vÀl GRIŽs riktlinjer efterföljs
Företagens ansvarstagande i samhÀllet Àr ett uttryck som behandlar företagens samhÀllsengagemang inom det ekonomiska, miljömÀssiga och sociala omrÄdena. PÄ senare Är har företagen blivit mer medvetna om vikten av att engagera sig inom samhÀllets alla omrÄden för att vinna konkurrensfördelar. Detta samhÀllsengagemang kan de vÀlja att redovisa i en sÄ kallad hÄllbarhetsredovisning. Vid utformningen av denna kan företagen vÀlja att följa Global Reporting InitiativeŽs riktlinjer, vilket bland annat innebÀr redovisning av indikatorer som behandlar olika samhÀllsfrÄgor. Uppsatsens syfte Àr att undersöka pÄ vilket sÀtt de svenska företag som utger sig för att anvÀnda GRI implementerar GRIŽs indikatorer i sina hÄllbarhetsredovisningar.
Möjliggörande prestationsmÀtning : En fallstudie av SF bio AB och sammanlÀnkningen mellan balanserat styrkort och storytelling
PrestationsmĂ€tning har stor betydelse för företags lönsamhet. Detta gör att det blir viktigt för företag att utforma mĂ€tningen sĂ„ att den blir motiverande och stödjande. Denna uppsats bygger kring en syntes dĂ€r vi argumenterar att storytelling kan hjĂ€lpa till att skapa effektiviserande och motiverande effekter hos ett prestationsmĂ„ttsystem.Uppsatsen belyser sjĂ€lva verktyget BSC och hur det kan utformas för att bli motiverande för de anstĂ€llda. Ăven begreppet storytelling beskrivs samt hur det kan anvĂ€ndas för att tydliggöra organisatoriska mĂ„l internt i ett företag. Uppsatsen har en abduktiv abstraktion och en kvalitativ metod.
FM-system, till vilken nytta? : En litteraturstudie om FM-systemets nytta för grundskoleelever med lÀtt till grav hörselnedsÀttning
Syfte: Syftet med denna studie var att ja?mfo?ra den initiala komforten mellan sfa?riska och asfa?riska stabila linser da? uppfattningen har varit att asfa?riska linser (med sin mer fo?ljsamma passform) borde vara bekva?mare.Metoder: Studien omfattade 30 deltagare med en medela?lder pa? 26 a?r. Med hja?lp av topografens (Topcon CA-100) kontaktlinstillpassningsprogramvara valdes en sfa?risk A- design lins (fra?n Nordiska Lins) och en asfa?risk A90 lins (fra?n Expert Optik, Sverige) ut med passande parametrar. Linserna sattes i vardera o?ga utan att fo?rso?kspersonen visste vilken lins som var vilken.
? Annars kommer n?gra att sitta i tre ?r och bygga lego?
Fritidshemmet ska enligt syfte s? som beskrivet i l?roplanen ?stimulera elevernas utveckling och l?rande samt erbjuda eleverna en meningsfull fritid?. (Skolverket, 2022, s.25)
Begreppet ?meningsfull fritid? kan upplevas som otydlig eller sv?vande, och m?nga personliga tolkningar kan komma att p?verka hur man v?ljer att definiera begreppet. Denna studie syftar till att unders?ka hur l?rare i fritidshem tolkar och implementerar begreppet "meningsfull fritid" i praktiken.
Bolagsordningens jÀmstÀllbarhet med aktieÀgaravtal : Kan en jÀmförelse lösa normkollisioner?
AktieÀgaravtal Àr ett frekvent anvÀnt sÀtt att mellan delÀgare i ett aktiebolag reglera frÄgor avseende det gemensamma aktieÀgandet. AktieÀgaravtalet reglerar mÄnga gÄnger frÄgor som Àven i bolagsordningen reglerats. Vid ingÄende av ett aktieÀgaravtal riskerar en normkollision uppstÄ: Àr det bolagsordningsnormen som ska gÀlla eller Àr det aktieÀgaravtalet? DÄ rÀttslÀget rörande sÄdana normkollisioner Àr oklart, Àr det av intresse att undersöka om en jÀmförelse mellan bolagsordning och aktieÀgaravtal kan klargöra rÀttslÀget.Analysen har möjliggjorts genom insamling av historiska argument rörande bolagsordningens likhet med aktieÀgaravtal. Dessa argument hÀrleds sedan till nu gÀllande rÀtt i den mÄn det Àr möjligt.