Sökresultat:
259 Uppsatser om Tvingande hänsyn - Sida 12 av 18
"Det Àr upplevelsen som Àr i fokus" : En studie i hur en Destinations-Marknadsfo?rings-Organisation kan fo?rsta? turistens fo?rva?ntningar och skapa den destinationsupplevelse som efterfra?gas.
Fra?gesta?llning: Hur kan DMOs arbeta fo?r att fo?rsta? turisternas fo?rva?ntningar info?r en destinationsupplevelse?Syfte: Syftet med underso?kningen a?r att skapa en fo?rsta?else fo?r turisternas fo?rva?ntningar, ba?de hur de skapas och hur de kan pa?verka turistens uppfattade destinationsupplevelse. Vi vill a?ven kunna fo?rklara hur turister kan delas in i olika ma?lgrupper baserat utifra?n vad de efterfra?gar av en destinationsupplevelse. Slutligen syftar underso?kningen till att kunna fo?rklara fo?r DMOs hur de kan arbeta med ha?nsyn till turisternas fo?rva?ntningar i framtida destinationsutveckling.Metod: Uppsatsen har haft en deduktiv ansats med ba?de ett sambandsbaserat och beskrivande syfte.
GrÀnsdragningen mellan förhindra skatteflykt och förhindra förlust av skatteintÀker : TvÄ separata rÀttfÀrdigandegrunder med samma innebörd?
SammanfattningInom den direkta beskattningens omrÄde har medlemstaterna i den Europeiska Unionen till stor del behÄllit sin behörighet men ska likvÀl beakta EU-rÀtten vid utövandet av denna behörighet. EU-rÀtten har dock fÄtt ett allt större inflytande pÄ den direkta beskattningens omrÄde genom bestÀmmelserna om den fria rörligheten och etableringsfriheten som till viss del begrÀnsar medlemsstaternas behörighet. Medlemsstaterna mÄste rÀttfÀrdiga en nationell bestÀmmelse som Àr i konflikt med etableringsfriheten för att fÄ tillÀmpa den och ofta Äberopas den principiellt accepterade rÀttfÀrdigandegrunden förhindra skatteflykt. Det Àr dock inte ovanligt att nationella bestÀmmelser anses oförenliga med etableringsfriheten om de syftar till att förhindra förlust av skatteintÀkter. Att förhindra förlust av skatteintÀkter Àr inte en accepterad rÀttfÀrdigandegrund dÄ den anses vara grundad pÄ rent ekonomiska intressen och sÄledes inte utgör ett tvingande hÀnsyn till allmÀnintresset.
SEMPER FIDELIS ? inte bara en devis!
Det hÀr arbetet studerar med hjÀlp av en attitydundersökning förhÄllandet mellan anstÀlldasoldater och Försvarsmakten i syfte att utveckla förstÄelsen för soldaters commitment till sinarbetsgivare. FrÄgestÀllningen lyder Hur ser soldaters relationer ut till arbetsgivarenFörsvarsmakten? Arbetets teoretiska grund hÀmtas i begreppet relationship commitment och nÀrmare bestÀmtden del som benÀmns attitudinal commitment. Den begreppsdefinition som nyttjas bygger ihuvudsak pÄ Meyer och Allens (1991) tre komponenter av relationship commitment, det villsÀga affective commitment (kÀnslomÀssig), continuance commitment (kalkylativ) ochnormative commitment (normativ). Begreppsdefinitionen inkluderar Àven Ätta pÄverkansfaktorer som var och en ges en tydlig knytning till respektive komponent avrelationship commitment.
Vilka Àr hÄllbarhetsredovisningens viktigaste intressenter
Socialt ansvar, etik och miljöansvar Àr nÄgot som dagens företag fokuserar mer och mer pÄ. Företagens intressenter stÀller Àven större krav pÄ utvidgad information frÄn företagen. Företagen har dÀrför börjat presentera hÄllbarhetsredovisningar. Det Àr viktigt för dagens företag att vara medvetna om vilka intressenter de har för sin hÄllbarhetsredovisning och vilken information intressenterna efterfrÄgar. HÄllbarhetsredovisningen Àr inte tvingande och har heller inte krav pÄ extern granskning, vilket den finansiella redovisningen har.Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka vilka som Àr de viktigaste intressenterna för företagen nÀr de upprÀttar sina hÄllbarhetsredovisningar.
Effekterna av CSRD-direktivet p? h?llbarhetsintegration och ekonomistyrning i en organisation
Bakgrund & problemdiskussion : Tidigare litteratur har belyst utmaningar som kan uppst?
kring och vid integrationen av h?llbarhet i en organisations ekonomistyrning. Det ?r s?ledes
av intresse att unders?ka hur CSRD-direktivet p?verkar integrationen av h?llbarhet i
organisationernas ekonomistyrning som omfattas av regelverket. Till f?ljd av att CSRD ?r
ett nytt direktiv finns det f? studier p? omr?det.
Förvarings- och doseringsbehÄllare för livsmedelspulver : Konstruktion av konsumentprodukt
Denna rapport omfattar en produktutvecklingsprocess av en fo?rvarings- och doseringsbeha?llare fo?r livsmedelspulver. Rapporten a?r en del av examensarbete fo?r ho?gskoleingenjo?rer i maskinteknik.Konsultfo?retaget Technogarden Engineering Resources AB i Karlstad har fa?tt i uppdrag av kunden JPRT Fo?rvaltning AB att ta fram ett separat tillbeho?r till en va?llingmaskin som underla?ttar fo?r konsumenter av denna att underla?tta dosering av va?llingpulver i dess pulvermagasin.Detta innefattar ett konstruktionsarbete da?r en produktutvecklingsprocess utfo?rts fra?n projektplanering, konceptgenerering, konstruktion, materialval och prototyptillverkning och utva?rdering av denna.Arbetet a?r indelat i val av material fo?r den fa?rdiga konstruktionen da?r materialegenskaper, miljo?pa?verkan och ha?lsopa?verkan a?r beslutsgrundande kriterier. Val av koncept har utfo?rts med hja?lp av att granska liknande konstruktioner, generera mo?jliga koncept och pa? ett objektivt sa?tt ga? vidare med det la?mpligaste konceptet fo?r konstruktion.
Kommuner i interorganisatorisk samverkan : Att sÀkert och effektivt styra informationssÀkerhetsarbete
Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.
Betydelsen av vila och ÄterhÀmtning för personer med medelsvÄr KOL som upplever fatigue
Kroniskt Obstruktiv Lungsjukdom (KOL) Àr en komplex sjukdom med flera symtom som tillsammans pÄverkar livskvaliteten. Fatigue Àr ett vanligt men ofta outtalat symtom som pÄverkar individen i olika livssammanhang, kÀnsloliv och pÄ djupare existentiell nivÄ. Trots detta Àr det ovanligt att trötthet och behovet att vila tas upp som ett problem bÄde av personen sjÀlv, nÀrstÄende eller av sjukvÄrden. Vila Àr ett av mÀnniskans grundlÀggande behov och har betydelse för vÀlbefinnandet. Syftet med studien Àr att beskriva betydelsen av vila och ÄterhÀmtning i det dagliga livet hos personer med medelsvÄr KOL som upplever fatigue.
L?NGTAN EFTER MODERSKAP En litteratur?versikt om f?rh?llningss?ttet hos kvinnor med ofrivillig barnl?shet gentemot uterustransplantationer
Bakgrund: Uterustransplantationer utg?r en ny behandlingsmetod som ?nnu inte ?r etablerad inom
h?lso- och sjukv?rden. Syftet med ingreppet ?r att ?ka livskvaliteten f?r kvinnor med
livmoderfaktorsinfertilitet. Kvinnor som lider av ofrivillig barnl?shet upplever ofta sorg, psykisk
stress och nedsatt sj?lvk?nsla relaterat till sin infertilitet.
Mjo?lkens sammansa?ttning : konventionell kontra ekologisk produktion
Efterfra?gan pa? ekologisk konsumtionsmjo?lk har o?kat explosionsartat de senaste a?ren. Mil- jo?pa?verkan och djurens va?lbefinnande sta?r ofta i fokus i debatten och forskarna a?r fortfa- rande oeniga. En annan intressant fra?ga a?r om ekologisk mjo?lk skiljer sig fra?n konvention- ell mjo?lk rent inneha?llsma?ssigt.
Anhörigstöd i förÀndring - en studie om anhörigstöd i Àldreomsorgen
Idag Àr mer Àn en miljon svenskar omsorgsgivare för nÀrstÄende och hjÀlpen frÄn anhöriga överlappas ofta av den offentliga omsorgen. MÄnga anhöriga klarar sitt Ätagande pÄ egen hand, men Ätskilliga uttrycker ocksÄ behov av offentligt stöd. I lagens nuvarande form Àr socialnÀmnden inte skyldig att tillhandahÄlla stöd och avlastning. Ett förslag om lagförÀndring till tvingande text ligger ute pÄ remiss. Inom socialt arbete och sÀrskilt inom Àldreomsorgen Àr det mer regel Àn undantag att olika yrkesprofessioner möter anhöriga.
Skillnaden mellan regelverken K2 och K3 - Regelverkens pÄverkan pÄ företagets skattemÀssiga resultat och utdelningsbara medel.
I Sverige finns det ett samband mellan redovisning och beskattning. Enligt BokföringsnÀmnden skall företagen utföra löpande bokföring samt upprÀtta ett bokslut. NÀr företagen redovisar skall detta göras i enlighet med god redovisningssed och rÀttvisande bild. Det Àr BokföringsnÀmnden som har ansvaret för att utveckla god redovisningssed samt upprÀtta allmÀnna rÄd. BokföringsnÀmnden startade K-projektet, vilket Àr allmÀnna rÄd.
Etnisk mÄngfald i kulturlivet. En studie om etnisk mÄngfald vid Kulturskolan
Alla mÀnniskor ska ha rÀtt till att utöva kultur och detta Àr en rÀttighet som inte alltid framkommer i samma utstrÀckning som andra rÀttigheter, sÄ som röstrÀtt och yttrandefrihet. Det finns nationella kulturpolitiska mÄl som kommunerna ska efterstrÀva, dock sÄ har de ingen tvingande makt och dÀrför kan kommunerna och förvaltningarna sjÀlva bestÀmma över vad de ska placera resurserna. Kommunernas sjÀlvstyre leder dÀrför till att vissa omrÄden, sÄ som kultur, stÀndigt drabbas av besparingar. NÀr Kulturförvaltningen Àr drabbad av en smal budget, sÄ fÄr vissa omrÄden givetvis lida för detta. Enisk mÄngfald Àr ett sÄdant omrÄde, som hamnar i skymundan nÀr budgeten Àr liten.
Kommunikation vid radikal omorganisation
Syfte: Syftet med denna studie Àr att fÄ en förstÄelse för och analysera hur kommunikation kan utgöra ett hjÀlpmedel vid radikal omorganisation i företag/organisation.Metod: I min undersökning har jag anvÀnt kvalitativ metod. Teoretisk data har samlats via böcker vilket i studien representerar sekundÀrdata. För att kunna samla information för empirin har jag anvÀnt intervjuer vilket i studien representeras av primÀrdata.Resultat & slutsats: För att göra en radikal omorganisation, drar jag slutsatsen att företag/organisation behöver utveckla sina kommunikativa fÀrdigheter att gÄ framÄt och göra en förÀndring. Speciellt nÀr kommunikationen i företag/organisation Àr dÄlig, finns det ett behov att engagerar personaler för förÀndring som ska hÀnda. Kommunikation spelar en central roll i omorganisationen, och fungera som ett verktyg för att hantera motstÄnd mot förÀndring och förbÀttra personalers engagemang pÄ arbetsplatsen.
Patienters upplevelse av vaken kraniotomi vid hj?rntum?r
Bakgrund: Att f? ett cancerbesked kan v?cka k?nslor s?som oro, ?ngest och r?dsla. M?nga
hamnar i en chock. Hj?rntum?r ?r en av de cancertyper som ger h?gst emotionell p?frestning.
F?r att utf?ra maximal resektion av tum?ren vid k?nsliga omr?den s?som motorik, kognition
och tal, kr?vs vaken kraniotomi, d?r patienten ?r medveten och kan medverka under delar av
operationen.